Annons

Drömmen om ett liv i vildmarken förverkligades i Jämtland

Med ett tjugotal draghundar och 20 000 kronor på kontot flyttade Claire och Richard Rees in i en stuga utan el och vatten på Åreskutans nordsida. Där mötte de den brittiska och svenska tv-publiken. Nu bor de omgivna av fjäll i jämtländska Ottsjö med närmare 80 hundar och är mer bekymrade över tillgången till snö än över Brexit. 

Foto:Mats Lind
Foto:Mats Lind
Foto:Mats Lind
Foto:Mats Lind
Foto:Mats Lind
Foto:Mats Lind
Foto:Mats Lind
Foto:Mats Lind

Solen har bara någon timme kvar innan den sjunker ner bakom Ottfjällets bredkantiga silhuett. Högsta punkten, Östertoppen, mäter 1265 meter över havet. Nedanför fjället den istäckta Ottsjön som delar namn med byn intill. Runt Ottsjö finns fjäll i alla riktningar: Hållfjället, Grofjället, Välliste och Hottögsfjället rundar byn i de andra riktningarna.

”Jag kände till Ottsjö och hur vackert det var här, att det var den bästa platsen i Åre kommun. Jag ville gärna hit, men det fanns redan en verksamhet här. Men under sorgliga omständigheter blev det så ändå”, säger Richard Rees som nu bor här med sin fru Claire. 

Ottsjö är, med sina runt 80-90 invånare, en företagstät by. Här finns förutom makarnas företag Wild Spirit Dog Sledding and Bushcraft också en Ica-butik, ett mikrobryggeri, ett fjällhotell och några hundra fritidshus. Byn ligger i södra Årefjällen, mittemellan Trillevallen och Vålådalen.  

”Den här 360-gradersvyn finns ingen annanstans. Vi är nära Åre, nära tågstationen, en timme från Östersund och två timmar från Værnes flygplats utanför Trondheim”, säger han.

Det är åtta, snart nio, år sedan Richard Rees flyttade till Sverige från Wales. 

”Min ursprungliga plan var att åka till Alaska och leva min dröm där”, säger han. 

Men efter att ha besökt sin bror i södra Sverige och hållit några kurser i vildmarkskunskap i Jokkmokk blev det Sverige, ett närmare alternativ för drömmen om vildmarken. 

”Här är det enklare för vänner och familj att hälsa på”, säger Claire.

Hon och Richard träffade varandra genom jobbet: 

”Jag undervisar människor om naturen, växter, botanik och i stenålderskunskap. Det var så jag och Claire möttes”, säger han. 

Hon drev sitt eget företag i Storbritannien och skötte det praktiska kring hans kurser. Han bjöd över henne på en ”Ryan Air-date” i Sverige: 

”Den fjärde april har jag varit här i åtta år. Det är galet hur länge det är. När jag tänker på hur vi började och var vi är nu – vilken resa det har varit”, säger hon.

”Vi har gjort reklam för Volvo, Airbnb, Visit Sweden, varit med i en tv-dokumentär och köpt upp tre företag. Nu bor vi i Ottsjö och har en stor kennel – allt detta på åtta år”, säger Richard.

Tillsammans flyttade de till Huså i Jämtland med 20 000 kronor på kontot och 21 hundar. Att driva företag i ett främmande land har varit tufft med myndighetskontakter och regelverk på svenska.

”Man blir inte rik på att ha hundar, det är mer av en livsstil”, säger Richard.

”Det var mycket blod, svett och tårar men verksamheten växte för varje år”, säger Claire som förutom att driva företaget även jobbar på byns fjällhotell. Hennes drivkraft är att ge gästerna en fin upplevelse och se till så att all organisation runtom fungerar. 

I tv-dokumentären ”Escape to the wild” som producerades av brittiska Channel 4, och senare också visades i SVT, fick tittarna följa fyra brittiska familjer som lämnat sina liv i Storbritannien för en främmande vildmark. Programledaren Kevin McCloud, bekant från Grand Designs, gav den jämtländska naturen samma dramatiska berättarröst som den chilenska regnskogen. Då bodde Claire och Richard i en stuga utan el och vatten i väglöst land utanför Huså på Åreskutans nordsida.

”Att bo i stugan var verkligen fint. Vi levde livet i vår egen takt. Nu när vi bor här är allt mycket stressigare”, säger Richard. 

Han beskriver livet i stugan som långsammare och mer meningsfullt, men också hårdare.

”Det finns något i det hårda livet som är bättre för själen. Man uppskattar en sån sak som att gå ner till floden, hämta vatten i nattens tystnad under norrskenet. Det är lite annorlunda än att vrida på kranen”, säger Richard. 

Efter tv-dokumentären strömmade kunderna till allt mer. Helt plötsligt gick ägaren till slädhundsföretaget i Ottsjö bort. Verksamheten skulle säljas omedelbart och för tre år sedan tog de ett snabbt beslut att lämna Huså och fortsätta en utökad verksamhet i Ottsjö. De bor i lägenhet nu men ser den som en parentes på väg mot ett eget hus på mark intill kenneln. Som stugan i Huså, fast lite modernare.

Inbäddade i skogen i början av byn bor hundarna. 74 stycken, två och två i varje inhägnad. Nyfikna nosar sticker ut genom staketen. Blå och bruna intensiva ögon mäter oss besökare med blicken. Ska vi ut och åka? Cirklar runt i sina fyrkanter. När Sarreq och Lego får komma ut är skallet öronbedövande. Välj mig också! Utom åldermannen i svartvit päls som oberörd av uppståndelsen lunkar runt i mittgången och håller koll:

”Han har jobbat hårt i hela sitt liv, så han kan göra lite som han vill”, säger Claire och ler. 

Alla hundar har sina egna personligheter. En ljus tik går runt på bakbenen, lite som en människa med hundhuvud och när det är matdags hoppar hon som en känguru. I en egen inhägnad med koja bor Utah och hennes fyra valpar som bara är några veckor gamla. Små svartvita sötnosar i mjukaste mjukt. Det är svårt att tänka sig att de kommer att växa upp till de fullstora starka och samtidigt smidiga hundar som vi ser runt om oss, siberian och alaskan huskies, som kan dra många gånger sin egen vikt. 

Hur hundarna är placerade framför släden är noga utvalt. Först kommer ledarhundarna som kan följa kommandon för vänster och höger och kan leda hundspannet rätt. Efter dem kommer ”swing”-hundarna som hjälper ledarhundarna. Sedan kommer laghundarna i mitten – de som bara gillar att springa. Sist i spannet springer ”wheel”-hundarna som är starka och stabila hundar som inte störs av att ha en släde precis bakom svansen. Det går redan att se skillnad i valparnas personlighet. 

”När vi ropar på dem håller sig den lilla svarta valpen alltid långt fram. Hon kommer att bli en bra, intelligent hund. Som Polaris, en av ledarhundarna, som från sex månaders ålder alltid velat arbeta”, säger Claire.

Richard Rees intresse för djur, natur och människans möjlighet att leva i och av naturen har han haft med sig sedan han var liten. 

”Jag har jobbat med hundar sedan jag var tolv. Jag jagade med hund och hök innan jag började med huskies,” säger han.

Där fick hundarna dra en vagn i brist på snö. Kurserna i vildmarkskunskap höll han redan då men den huvudsakliga sysselsättningen i Wales var hans företag som rengjorde soptunnor. 

”Det kändes som att jag levde fel liv”, säger han. 

Hans två barn har bott kvar i Wales, men för två år sedan flyttade hans son, som nu är 18 år, till Ottsjö och går gymnasiet i Järpen. Hans dotter, som är yngre, bor i Wales med sin mamma.

På vintrarna går direktflyg mellan Östersund och London vilket förenklar hemresor – och bidrar till inresande turister. Gästerna kommer från hela världen och många från Storbritannien. Eftersom Claire och Richard är brittiska medborgare har de funderat på hur Brexit kommer att påverka dem – men är mer oroade över den hittills varma vintern och hoppas på mer snö och kallgrader.

”Vi har nog med att bekymra oss över snön”, säger Claire. 

Förförra året var vintern mycket värre än årets vinter, medan förra säsongen var fantastisk med mängder av snö. Den här säsongen började bra men i mitten av februari är snötäcket tunt. 

”Det blir mer oförutsägbart för varje år”, säger Richard. 

Sämre vintrar kräver färre hundar och att minska flocken sker inte i en handvändning.

Några besökare som ska ut på skog- och sjöturen nästa dag tittar förbi. Det är en kortare men uppskattad tur som utgör ett komplement till den längre turen med de vidsträckta vyerna på Hållfjället intill.

Den sena eftermiddagssolen som fortfarande spelar mellan granarna runt hundgården betyder att vårvintern närmar sig. Richard ler åt ett minne från en vårvinterdag när han precis flyttat till Sverige: 

”Vid busshållplatserna såg jag hur alla blundade och vände sina ansikten mot solen. Jag frågade min bror varför och han sa: Det kommer du att förstå en dag. Så en dag körde jag min släde i Huså på baksidan av Åreskutan där det är mycket skugga. Jag kom ut på en stor myr och så kom solen och jag ’ååh!’ – nu förstår jag”, säger han och vänder ansiktet mot solen. 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RegSmart Life ScienceAnnons

Stort behov av regulatorisk kunskap inom läkemedelsindustrin

Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.
Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.

En möjliggörare med gedigen regulatorisk grund från både myndighet och industri. Så beskriver RegSmart Life Science grundare, Marie Gårdmark och Agneta Larhed, bolaget som hjälper både företag och forskare med allt från produktutveckling till regulatoriska frågor. 

Det var redan på apotekarutbildningen vid Uppsala universitet som Marie Gårdmark och Agneta Larhed lärde känna varandra. I dag har Marie en bred bakgrund inom läkemedelsutveckling och regulatoriska frågeställningar och Agneta har stor erfarenhet inom formuleringsutveckling av läkemedel – en riktigt bra kombination enligt de själva: 

– Vi kommer båda från tjänster på Läkemedelsverket. Jag var chef för tillståndsverksamheten rörande läkemedel och Agneta var vetenskapligt ansvarig inom området farmaci och bioteknologi. Under våra år på myndigheten såg vi att det fanns ett stort behov av regulatorisk kunskap inom industrin, framförallt bland småföretagare och forskare. Det sådde fröet till RegSmart. När erbjudandet kom att starta ett bolag tillsammans med Center for Translational Research så kändes det som ett enkelt beslut, säger Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare. 

– Det som gör oss unika på marknaden är vår bredd. Vi balanserar regulatoriska, vetenskapliga och kommersiella behov och förutsättningar vilket är värdefullt i arbetet med så väl tidig utveckling som inför marknadsgodkännande. Jag och Marie kompletterar varandra och vi har ett bra helhetsperspektiv med fokus på företagens mål, tillägger Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare. 

Använda riktlinjer på rätt sätt

Just helhetsperspektivet är extra viktigt poängterar Marie Gårdmark. Det gäller att utgå från vilka produkter som bolaget faktiskt vill ha ut på marknaden i slutändan – något som mindre företag inte alltid tänker på: 

– De blir lätt uppslukade av den fas som de befinner sig i just nu och inför de problem de möter dagligdags. Genom att istället ha ett klart affärsmål med sin produkt från start, blir det lättare att förstå vad man behöver göra för att nå dit. Här är det viktigt att veta hur man kan ta hjälp av riktlinjer och regler under resans gång för att uppnå sina kommersiella intressen, säger Marie Gårdmark. 

Men, det handlar inte bara om att läsa riktlinjer – det  gäller också att förstå sammanhanget, säger Agneta Larhed. RegSmarts roll är att vara lösningsfokuserade och deras arbete går snarare ut på att förstå syftet med riktlinjerna, och hjälpa kunden att förstå vart lagstiftningen är på väg. 

– Då får man bättre koll på vad man behöver eller inte behöver göra, och kan se både närliggande risker och möjligheter i utvecklingsarbetet. Vi har tre ledord som vi utgår från: vetenskaplighet, regulatorisk relevans och fit for purpose. Fit for purpose innebär att man utgår ifrån det man vill uppnå och därefter bestämmer vilka studier eller tester man ska göra istället för att bara hålla sig fast vid en riktlinje och göra som man alltid har gjort, säger Marie Gårdmark. 

Stort engagemang och framåtanda 

I augusti firar bolaget ett år och utvecklingen har varit över de båda grundarnas förväntan. De har nyligen rekryterat tre nya spetskompetenser som ska täcka upp inom dels det medicintekniska området, dels inom läkemedelstillverkning. 

– Det är väldigt roligt att få ta del av så många spännande idéer från företag och forskare som jobbar med alla dessa fantastiska utvecklingsprojekt inom läkemedel och medicinteknik. Det finns ett sådant engagemang och en stark framåtanda, vilket är härligt att kunna vara en del av! säger Agneta Larhed.

– För oss är det viktigt att bidra till utvecklingen av life science-sektorn i Sverige och det är något som vi gör på olika sätt. Det kan till exempel handla om att hjälpa små forskande företag med regulatorisk kunskap så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Det regulatoriska behöver inte förhindra eller försvåra – det gäller bara att fokusera på sin produkt och se möjligheterna, avslutar Marie Gårdmark.

Fakta RegSmart Life Science
RegSmart Life Science AB bildades i augusti 2019. Företaget är en del av koncernen Center for Translational Research tillsammans med Clinical Trial Consultants, Lablytica och ClinSmart. I dagsläget har företaget fem anställda och kontor i Uppsala. RegSmart täcker regulatoriska frågeställningar för både läkemedel och medicintekniska produkter och har en global inriktning med fokus på den europiska och amerikanska marknaden.
EXTERN LÄNK: Läs mer här 

Mer från RegSmart Life Science

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RegSmart Life Science och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?