1515
Annons

Dramatisk boom för skottsäkert glas: "Har hänt något i samhället"

Hammerglass producerar glas som klarar av såväl dynamitexplosioner som pistolskott. Vd:n Bengt Nilsson ser på gott och ont en enorm efterfrågan just nu.

”Det har hänt något i samhället. För fem år sedan efterfrågade ingen skottsäkert glas, nu får vi en förfrågning i veckan.”

SÄKER PÅ MÖJLIGHETERNA. ”Jag såg att potentialen var enorm och i dag är jag ännu mer säker”, säger Bengt Nilsson, vd för Hammerglass.
SÄKER PÅ MÖJLIGHETERNA. ”Jag såg att potentialen var enorm och i dag är jag ännu mer säker”, säger Bengt Nilsson, vd för Hammerglass.Foto:Emil Malmborg
I FABRIKEN. Hammerglass har hela produktionen i Förslöv. Dragomir Sinik och Stefan Bergh är två av medarbetarna.Foto:Emil Malmborg
Skivorna med okrossbart glas mäter 2,1 x 5 meter. Medarbetaren Lisbeth Karlsson i bakgrunden.
Skivorna med okrossbart glas mäter 2,1 x 5 meter. Medarbetaren Lisbeth Karlsson i bakgrunden.Foto:Emil Malmborg

För drygt tio år sedan arbetade Bengt Nilsson med reklam. Han hade just blivit delägare i sin byrå, trivdes bra och hade ingen tanke på att sadla om. Men så besökte han en byggmässa och karriären tog en oväntad vändning.

”Intill vår kunds monter stod några killar med basebollträn som de slog på en glasruta som knappt fick en repa. Jag kunde inte sluta titta och var bara tvungen att tjata till mig ett möte, jag var för nyfiken för att släppa det.”

Det visade sig att glasföretaget, som då var i sin linda, fanns i Förslöv, bara en dryg mil från Båstad där Bengt Nilsson bor. Via sin reklambyrå började han hjälpa uppfinnaren Torbjörn Timmermans med försäljningsstrategier och försäljning.

”När jag sedan fick förfrågan om att bli vd och delägare var det ett enkelt beslut. Jag såg ju då att potentialen var enorm och i dag är jag ännu mer säker.”

Hammerglass speciella glas är egentligen en plast som heter polykarbonat. Den är 300 gånger starkare än vanligt glas och är en standardiserad produkt som vem som helst kan köpa. Problemet är att den lämpar sig dåligt för fönster eftersom polykarbonat är känslig mot solljus och olika kemikalier samt även är svår att isolera.

”Torbjörn Timmermans hade lyckats lösa det genom att utveckla en speciell ytbehandling som bygger på nanoteknik. Den gör så att glaset inte blir gult och repigt när det utsätts för solljus. Dessutom gör vår ytbeläggning att det går att bygga okrossbara isolerglas utan att det bildas kondens mellan rutorna, hemligheten här är själva produktionssättet.”

När Bengt Nilsson visar vad bolagets glas klarar av är det svårt att inte reagera på samma sätt som han själv gjorde där på mässan för tio år sedan. Om glaset behandlas på ett visst sätt är skott från skjutvapen inget bekymmer och enligt testerna klarar glaset av en explosion av 100 kilo dynamit på 14 meters avstånd, berättar han.

”Produktens egenskaper gör det enkelt att öppna dörrar hos potentiella kunder. Vi får ständigt förfrågningar från företag som vill ha vårt glas i allt från fartyg till ishockeyrinkar. ”

Omsättningen i bolaget har i flera år legat och pendlat på 30–45 miljoner kronor. Men så hände något i fjol, omsättningen ökade med över 80 procent till 75 Mkr. I år nåddes budgeten redan i mars.

” Vårt problem var tidigare var att vi sprang på precis alla bollar utan någon struktur. Nu får vi betalt för vår fokusering på några utvalda områden och att vi struntar i alla förfrågningar som inte passar in i vår strategi”, säger Bengt Nilsson.

”En annan förklaring bakom lyftet är att vi ägnat mycket kraft åt att bygga ett bolag som är dimensionerat för en omsättning på flera hundra miljoner med avancerade affärssystem, olika miljömärkningar, tydlig struktur och så vidare. Allt för att vara beredda när det smäller till, vi hade inte klarat fjolårets omsättningsökning utan att ha gjort allt detta.”

Hammerglass koncentrerar sig i dag på att sälja sitt glas till byggnader som riskerar att utsättas för glaskross, inbrott eller skadegörelse. Det kan handla om tågstationer och busskurer. Men också om vanliga fastigheter som butiker, skolor, polisstationer och industrier.

”Vi har sett en tydlig strukturomvandling i samhället med mer vandalism, mer behov av skydd och en allmän känsla av osäkerhet. Det är tråkigt förstås men driver efterfrågan för oss. För fem år sedan var det ingen som frågade efter skottsäkert glas, nu får vi en förfrågning i veckan från allt ifrån tidningsredaktioner till ambassader.”

En annan viktig kundgrupp för Hammerglass är tillverkare av entreprenadmaskiner. Enligt Bengt Nilsson säljs det 190 000 grävmaskiner per år som har ömtåligt glas i förarhytten i stället för okrossbart glas.

”Det handlar om maskiner som verkar i oerhört tuffa miljöer som gruvor och stenbrott. Skadestatistiken är hög när förarna kan drabbas av stenskott från fotbollsstora stenar och av explosioner.”

”Målet här är att leverera glas direkt till maskintillverkare som Volvo och Caterpillar. Vi vill bli som Assa Abloy är i låsvärlden men i entreprenadmaskinvärlden. Det här affärsområdet, Automotive, har allra störst framtidspotential i Hammerglass.”

Bolaget har i dag dotterbolag i Danmark, Norge och snart i Tyskland. Via återförsäljare säljer man även på andra marknader. Bengt Nilsson återkommer ständigt till att de hade kunnat expandera snabbare och att det kontinuerligt kommer in förfrågningar från distributörer på olika marknader som vill sälja deras glas.

”Men vi vill styra vår egen resa. Åtminstone tills vidare. Vi får ju förfrågningar från riskkapitalister som vill vara med om vår expansion och valde vi att ta in externt kapital skulle vi naturligtvis kunna växa snabbare. En halv miljard i omsättning om några år är ingen utopi. Men vill vi det?”

Valet 2022

Liberalerna vill ha sänkt elskatt i stället för högkostnadsskydd

Sänkta skatter är bättre än riktade bidrag, för att möta de höga elpriserna. Det anser Liberalerna, som i stället för Moderaternas nya högkostnadsskydd vill sänka momsen på el.

Liberalerna ekonomiskpolitiska talesperson Mats Persson (L)
Liberalerna ekonomiskpolitiska talesperson Mats Persson (L)Foto:Pontus Lundahl/TT

tisdagen gick Moderaterna fram med ett nytt förslag, som innebär att staten ska gå in och betala en del av hushållens elräkningar i vinter, när priserna väntas rusa. Kostnaden för staten beräknas till cirka 15 miljarder kronor under en tremånadersperiod, men förslaget är inte förankrat hos de tänkta samarbetspartierna.

”Det är Moderaternas förslag”, säger Mats Persson, ekonomiskpolitisk talesperson för Liberalerna.

”Liberalerna har föreslagit sänkt moms på elen och tycker att det är mer träffsäkert. Men vi är beredda att diskutera Moderaternas förslag”, fortsätter han.

Vad tycker du om själva förslaget?

”Jag delar Moderaternas ambition att vi behöver göra någonting för hushållen just nu. Sedan tycker vi att vårt förslag med sänkt skatt på momsen är bättre. Det är väldigt konstigt att vi har ett läge där staten betalar bidrag för att människor ska ha råd att betala de höga skatterna. Då tycker vi att det är bättre att sänka skatterna”, säger Mats Persson.

Inflationen låg i juni på 8,5 procent och har blivit allt mer kännbar för hushållen. Men att på område efter område kompensera för stora prisökningar är ingen framkomlig väg, anser Mats Persson.

”Man måste vara väldigt försiktig med det”, säger han och fortsätter:

”Samtidigt handlar elpriserna om legitimitet. Staten gör stora övervinster på de höga elpriserna samtidigt som hushållen har historiskt höga elräkningar. Då är det rimligt att en del av vinsten som staten gör går tillbaka till hushållen.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera