1515
Annons

Dottern tog över karosstillverkaren när pappa gick in i väggen

FALKENBERG. Köprusch online och den gröna omställningen gynnar lastbilspåbyggnadsföretaget CAB Karosser.

Samtidigt har kapaciteten slagit i taket. 

”Vi måste bygga större för att kunna möta efterfrågan”, säger vd Denice Jagborn som tog över familjeföretaget för tre år sedan när pappa Claes drabbades av utmattning.

Denice Jagborn, vd och delägare till påbyggnadsföretaget CAB Karosser i Falkenberg planerar för tillväxt när svenskarna handlar allt mer på nätet och transportbranschen ställer om till miljövänliga alternativ. Men då måste man bygga större.
Denice Jagborn, vd och delägare till påbyggnadsföretaget CAB Karosser i Falkenberg planerar för tillväxt när svenskarna handlar allt mer på nätet och transportbranschen ställer om till miljövänliga alternativ. Men då måste man bygga större.Foto:Bo Håkansson

Smedjeholmens industriområde ligger strax norr om centrala Falkenberg. Här huserar CAB Karosser som är specialist på lastbilspåbyggnader för distributionsbilar. I produktionshallen, ett stenkast från havet, råder det full aktivitet. Chassin monteras med kundanpassade skåp för bland annat transporter av gods som kräver temperaturkontroll såsom livsmedel och blommor.

”Bland våra kunder finns såväl bilåterförsäljare som generalagenter för bilmärken som Iveco, Mercedes, Renault och Volkswagen. En annan viktig kundgrupp är de företag som beställer påbyggnader till sina lastbilar direkt från oss såsom Mathem, Blomsterboda, och de stora hyrbilsföretagen”, säger Denice Jagborn, delägare och vd för CAB Karosser Falkenberg.

Denice Jagborn, vd och delägare till påbyggnadsföretaget CAB Karosser i Falkenberg planerar för tillväxt när svenskarna handlar allt mer på nätet och transportbranschen ställer om till miljövänliga alternativ. Men då måste man bygga större.
Denice Jagborn, vd och delägare till påbyggnadsföretaget CAB Karosser i Falkenberg planerar för tillväxt när svenskarna handlar allt mer på nätet och transportbranschen ställer om till miljövänliga alternativ. Men då måste man bygga större.Foto:Bo Håkansson

Bolaget har haft en stadig omsättningstillväxt under flera år bland annat för att man har smalnat av kundsegmentet.

”Ett av våra viktigaste strategiska beslut var att nischa oss mot påbyggnader för lastbilar från 3,5 ton upp till 18 ton. Tidigare konstruerade vi påbyggnader för alla storlekar. Med ökade miljökrav har många tätorter begränsat godstransporter i centrum till de här något mindre distributionsbilarna. Vi har därmed kunnat effektivisera produktionen och växa i detta segment.”

Företagets hållbarhetsarbete inkluderar miljödiplomering av verksamheten men också produktutveckling som sker i samarbetet med komponentleverantörer.

”För oss är det viktigt att kunna erbjuda de lättaste skåpen på marknaden utan att göra avkall på kvalitet. För kunden innebär det bättre driftsekonomi och begränsning av utsläppen vilket är bra för kundernas eget hållbarhetsarbete”, säger Denice Jagborn.

Allt fler kunder vill också byta ut sina fordon till fossilfria elbilar. Här räcker dock inte bilens elkapacitet till för att också driva ett tempererat skåp eller en bakgavellyft. Men CAB Karosser håller på att utveckla en lösning ihop med externa samarbetspartners.

”Framtidens produkter kommer att kräva egna lösningar för strömförsörjning och vi är säkra på att efterfrågan kommer att öka allt eftersom fler och fler byter till eldrivna transportbilar”, säger hon.

Förutom den gröna omställningen så har även den växande e-mathandeln bidragit till företagets tillväxt. Exempelvis monterar CAB Karosser skåp på Mathems 3,5 ton distributionsbilar.

”Med de senaste årens ökande e-handel har också efterfrågan ökat på övriga påbyggnationer från oss. Under coronapandemin har den utvecklingen gått ännu snabbare.”

Men även om bolaget satte omsättningsrekord 2019 med drygt 85 miljoner kronor är Denice Jagborn inte nöjd eftersom lönsamheten minskade. Orsaken är att man blivit trångbodda.

”Vi kan inte växa mer i våra lokaler så vi har behövt hyra in oss hos andra. Det kostar och det syns på sista raden”, säger hon.

För att förbättra marginalerna och säkra framtida tillväxt var planen förra året att bygga en ny produktionshall på tomten intill den nuvarande. Men när spaden skulle sättas i marken slog coronapandemin till.

”Vi fick dra i handbromsen för läget blev för osäkert”, säger hon.

Med stängda fordonsfabriker som följd fick man inga leveranser av chassin att montera skåp på. I produktionen infördes därför korttidsarbete fram till juli innan det vände. 

”Vi hade tur att kunderna inte annullerade utan pausade sina order. Under hösten har vi fått arbeta ikapp men ändå inte hunnit med allt så omsättningen blev 76 miljoner kronor för 2020. Resten får vi ta igen det här året. Orderboken är nu stängd fram till sommarsemestern”, säger Denice Jagborn.

Prognosen för 2021 är 80 miljoner kronor i omsättning.

Allt började 1988 när Denice Jagborns farfar Kurt Jagborn lämnade en anställning för att starta eget. Företagets första påbyggnad monterade han själv. Andra generationen i företaget blev Denices pappa Claes och hans bror Peter. Och Denice började själv i familjeföretaget för tio år sedan.

”Det var tänkt som ett tillfälligt inhopp på ekonomiavdelningen men när ekonomichefen slutade fick jag ta över det ansvaret och blev kvar”, säger hon.

Pappa Claes Jagborn blev ensam ägare till företaget 2016, men två år senare tog det tvärstopp när han drabbades av utmattningssyndrom.

”Jag blev inte deprimerad men kroppen slutade fungera rent fysiskt. Och jag insåg att jag inte kunde sköta företaget så lösningen var att sälja”, berättar Claes Jagborn.

Denice Jagborn tog över i familjeföretaget efter pappa Claes Jagborn.
Denice Jagborn tog över i familjeföretaget efter pappa Claes Jagborn.Foto:Bo Håkansson

Han frågade de två medarbetarna Tommy Horvath och Marcin Swiecicki om de ville ta över företaget. Och det ville de men med kravet att Denice stannade kvar som delägare och vd. Hon var då 28 år. 

”Vi tre kompletterar varandra väl. Jag fokuserar på ekonomi och företagsutveckling, Tommy kan logistik och Marcin kan produktion. De är också ett bra stöd för mig för detta är en mansdominerad bransch som jag har fått lära mig att hantera under min tid som vd mer än när jag var ekonomiansvarig”, säger Denice Jagborn.

”Jag skulle gärna se att fler tjejer söker sig till branschen.”

För Claes Jagborn som nu mår bra tog det lite tid att anpassa sig till den nya situationen.

”Det tog mig ett och ett halvt år att släppa kontrollen på riktigt. Jag är kvar som konsult och arbetar med försäljning som jag alltid tyckt har varit det roligaste men slipper ansvar för organisationen och personalen”, säger han.

”Det känns bra att Denice är kvar i företaget. Hon gör ett bra jobb. Jag ångrar inte mitt beslut, det var det bästa för företaget och för mig”, säger han.

Denice Jagborn blickar nu framåt och hennes fokus under 2021 är att få igång byggandet av den nya produktionshallen.

”Vi vill växa och med en ny anläggning kan vi dubblera antal bilar vi kan färdigställa på ett år, dessutom får personalen en bättre arbetsmiljö”, säger hon.

Toppchefen lämnade hetluften – tog över urgamla familjegodset

SJÖBO/BLENTARP.
Med ett av Skånes större gods som bas driver Fredrik Janson inte bara lant- och skogsbruk utan även en stentäkt, en fastighetsrörelse och investerar i tillväxtbolag. 

”För ett sekel sedan var gården bara en del av ägarens alla verksamheter och jag tror att vi är på väg tillbaka till det igen.”

Fredrik Jansson har tagit över familjegodset i Skåne.
Fredrik Jansson har tagit över familjegodset i Skåne.Foto:Lars Jansson

Om nu någon fortfarande lever i villfarelsen att Skåne är ett platt landskap lär den snabbt tänka om när den ser Romelåsen. Det är den sydligaste delen av en förkastningsspricka i den skandinaviska urbergsskölden som löper diagonalt över hela Skåne. Här, på 135 meters höjd över havet och med milsvid utsikt, finns Ågerups säteri. Om vyerna är spektakulära är konkurrensen om uppmärksamheten ändå stor med den ståtliga herrgården, byggd i klassisk renässansstil. 

Godset förvärvades 1788 av Carl Gustaf Piper, tidig medlem av Skånes största och mest kända adels- och godsägarfamilj. Fredrik Jansons mamma är född Piper och den som ärvde godset med sina 930 hektar skogs- och åkermark. 

”Med mig har Ågerups funnits i vår släkt i tio generationer så det är klart att det var speciellt att ta över godset efter mina föräldrar. Även om det var långt ifrån självklart.”

Fredrik Janson hade 20 års internationell karriär i industrin bakom sig när han flyttade hit med sin familj för 15 år sedan. Bland annat hade han haft en rad tunga poster på Electrolux i Asien. 

”Även om jag inte hade så mycket erfarenhet från lantbruk bestämde jag för att se det som en utmaning och som vilken verksamhet som helst där det handlar om att vända på varje sten. Men jag såg det också som bas för att leta upp nya affärsmöjligheter här i regionen.”

En tidig åtgärd var att slå ihop den löpande driften av lantbruket med två granngods, bland annat Elsagården som ägs av hans bror Peder Janson. I det gemensamägda bolaget finns en vd och ett tiotal anställda som ansvarar för allt från skördar och maskinpark till torkning och handel med spannmål. 

Foto:Lars Jansson

”Tillsammans har vi drygt 1.400 hektar åkermark och genom det här upplägget får vi bättre riskspridning och tydliga stordriftsfördelar. Jag menar att det är det moderna sättet att bedriva lantbruk och en nödvändighet för att nå lönsamhet. Nyckeln är att ha samarbetspartner som kan se till det som är bäst för helheten.”

Grödorna på de gemensamma åkermarkerna är typiska för en skånegård som vete, raps och sockerbetor. Årets skörd har lidit av ett nyckfullt väder med framför allt sommarens torka och blir 20 procent lägre än ett normalår. 

Att vädret varierar är en del av livet som lantbrukare, förklarar Fredrik Janson, som istället är mer bekymrad över de långsiktiga möjligheterna att bedriva lant- och skogsbruk i Sverige. 

”Jag menar att vår industri är under attack, inte minst från EU. Trots att vi i Sverige har kommit långt inom hållbarhetsområdet kommer taxonomin (nytt gemensamt klassificeringssystem för miljömässigt hållbara investeringar, Di.s anm) att försvåra för oss samtidigt som även jordbruksstöden görs om till det sämre.”

Ågerups skogsmarker följer en skogsbruksplan och sköts av Södra. I skogarna bedrivs även en jaktverksamhet som lagts ut på ett fristående bolag. På egendomarna finns ett dussintal bostäder som hyrs ut. Ytterligare en intäktskälla är en gammal stentäkt, där driften lagts ut på Swerock som säljer grus och bergkross till anläggningsbranschen. 

”Det mesta sköter alltså sig självt och det är också tanken eftersom jag då kan frigöra min tid till annat”, förklarar Fredrik Janson som även är ordförande i driftsbolagen för två andra stora gods i Skåne. 

Foto:Lars Jansson

Tillsammans med sin fru Piyawan Janson har han köpt fastigheter i skånska städer som förädlas och förvaltas. Dessutom investerar han i vindkraft och i skånska tillväxtbolag. Ett exempel är snabbväxaren Fogarolli som är en franchisekedja för mobila kaffevagnar. 

”Den här bredden är oerhört stimulerande och passar min bakgrund. För hundra år sedan var själva gården bara ett bland många andra företag som en godsägare drev. Det är så jag gärna vill se min roll i dag och jag tror att det håller på att bli framtidens melodi för många andra lantbruk, iallafall ägare av stora egendomar”, säger Fredrik Janson och berättar om vilka möjligheter han ser för att utveckla Ågerups säteri. Bland annat har han långt gående planer på att etablera en solcellspark på den kuperade marken. 

Däremot har han bestämt sig för att inte dela upp Ågerups vid nästa arvsskifte eftersom det, enligt honom, skulle försämra förutsättningarna för gårdens överlevnad. Han har därför redan bestämt att en av hans två tonårssöner kommer att ärva gården. 

”Det blir den som visar störst intresse. Vi hoppas dock att de gör egen karriär innan det är dags att ta över. Utmaningen är att bygga upp en portfölj med andra tillgångar till den andra sonen. Att lyckas med det är en stor drivkraft i allt vi gör!”

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera