ANNONS:
Till Di.se
ONSDAG 18 OKT Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD
Start Nyheter

Dokument: Finansbomben som blev global

  • New York-börsen under finanskrisen 2008. I mitten Lehman Brothers huvudkontor. Foto: AP

I början av augusti släppte den franska storbanken BNP Parisbas en bomb på världens aktiemarknader. Men upptakten till finanskrisen hade bara börjat.

Den andra veckan i augusti 2007 var det fortfarande få som anade vidden av det som skulle komma att bli den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talets depression.

Det var fortfarande lite mer än ett år kvar tills Lehman Brothers chockade världens marknader med att gå omkull och utlöste den akuta fasen i krisen.

Men den 9 augusti 2007 är fortfarande ett viktigt datum i historien om hur felvärderade tillgångar i ett litet hörn av USA:s kreditmarknad kunde sprida sig över världen.

Det var den franska banken BNP Paribas som signalerade att något var på gång. Så sent som vid sin andra kvartalsrapport tidigare under sommaren hade banken hävdat att exponeringen mot den amerikanska bolånemarknaden var begränsad.

Men nu tvingades BNP frysa tre av sina fonder. Efter att ha tappat en dryg femtedel av sitt värde på två veckor innehöll de tillgångar för drygt 1,6 miljarder euro eller 153,5 miljarder kronor.

BNP var inte först med att frysa fonder sommaren 2007. Redan i slutet av juni hade amerikanska Bear Sterns tvingats stänga två hedgefonder som banken marknadsfört.

Men BNP frös inte bara tillgångarna. Fonderna kunde inte längre värderas eftersom det helt enkelt saknades köpare. Banken beskrev det som handeln gått upp i rök.

Det var ett första tecken på att bolånekrisen höll på att utvecklas till en likviditetskris.

Hela sommaren hade de amerikanska börserna pendlat upp och ner medan investerarna och centralbankerna försökte få grepp om krisen. Men än så länge hade ingen dragit i nödbromsen.

"Så länge musiken spelar måste du ställa dig upp och dansa. Vi dansar fortfarande", sa Chuck Prince, då vd på storbanken Citi, i en intervju med tidningen Financial Times i början av juli.

Dagen efter BNP:s frysning av fonderna kunde samma tidning rapportera att Citi förlorat över 700 miljoner dollar, drygt 5,7 miljarder kronor med dagens växelkurs, enbart i juli.

När stängningsklockan ringde den 9 augusti för tio år sedan hade BNP Paribas repat sig något men fortfarande tappat 3,4 procent. Tyska DAX avslutade dagen ner 2 procent. Räntan på lån mellan banker sköt i höjden.

Europeiska centralbanken ryckte snabbt ut och injicerade den största summan i centralbankens historia, 95 miljarder euro eller 912 miljarder kronor, i det finansiella systemet. Samtidigt meddelade ECB att banken skulle möta samtliga finansieringsförfrågningar från de finansiella institutionerna.

En analytiker liknade det vid situationen tio år tidigare, då den ryska finanskrisen till slut fällde den amerikanska jätten Long-Term Capital Management.

"Jag säger inte att det är lika intensivt som 1998 men det såg definitivt ut som det", sa han till Financial Times.

Nobelpristagaren Paul Krugman gjorde samma liknelse men var betydligt hårdare i sin dom.

"Vi får hoppas att den här krisen passerar lika snabbt som den 1998. Men jag skulle inte räkna med det", skrev han i New York Times den 10 augusti.

Bara två dagar innan frysningen av BNP:s fonder hade den amerikanska centralbanken Federal Reserves guvernörer träffats för ett räntemöte. Flera av dem, bland annat den nuvarande centralbankschefen Janet Yellen, uttryckte oro för hur krisen utvecklade sig men röstade ändå för att låta räntan ligga.

Samtidigt höjde Richard Fisher från Federal Reserve Bank of Dallas en av hans många varningar i upptakten till finanskrisen.

"Hur mycket vi än skriver om historien kommer vi inte bli rentvådda om vi inte är förberedda på de mer extrema scenarion som presenterats", sa han enligt protokollet.

Innan september var slut hade Fed kapat styrräntan med en halv procentenhet, en radikal sänkning jämfört med centralbankens vanliga tempo. Till årsskiftet hade de hunnit med ytterligare två sänkningar.

Samma dag som BNP frös sina fonder anordnade USA:s finansminister Hank Paulson hastigt en telefonkonferens med vd:arna för Lehman Brothers, Merrill Lynch och hans egen efterträdare på Goldman Sachs för att diskutera situationen.

Bara lite mer än ett år senare skulle en av bankerna befinna sig i likvidation och en annan ha sålts till en saftig rabatt för att undvika samma öde. Bara Goldman Sachs överlevde.

Den som investerade i amerikanska aktier har dock klarat sig hyfsat. Under de tio år som gått sedan BNP Paribas satte marknaden i gungning har storbolagsindexet S&P 500 i snitt gett 7,8 procent i totalavkastning, bara något under det långsiktiga snittet.

Kina var världens enda större ekonomi som inte gick in i en recession. Sedan dess har landet dubblerat sitt BNP. Både USA:s och Tysklands BNP hade repat sig till samma nivå som innan krisen redan 2011. Det skulle dröja ytterligare ett par år för Storbritannien och Japan.

Finanskrisen övergick som bekant till eurokris i euroområdets perifera ekonomier. Spaniens BNP nådde samma nivå som innan krisen först i år medan Irland hade återhämtat sig redan 2014, tillsammans med Island.

Tio år senare ligger dock Portugals, Greklands och Italiens BNP fortfarande under nivåerna innan finanskrisen.

Tyck till