ANNONS:
Till Di.se

Djurkliniken satsar i glesbygd

  • Foto: Malin Palmqvist
  • Therese Hemmingsson besöker kliniken för att röntga höftlederna på snart två år gamla Vilja, en alaskan malamute, hos Anna Waldensten Pamuk som driver Fjällveterinären. Foto: Malin Palmqvist

På tio år har Anna Waldensten Pamuk gått från att vara ensam veterinär i sitt företag till att ha två veterinärer och två djurvårdare anställda.

Nu planerar hon för att bygga nya, dubbelt så stora lokaler för Fjällveterinären i Strömsund.

Nio plotthundsvalpar har nyss lämnat den kombinerade kliniken och butiken i centrala Strömsund. Det är högsäsong för Anna Waldensten Pamuk som äger Fjällveterinären där höstens jakt, vårens valpningar och vinterns draghundssäsong styr dagarna.

Tio år har gått sedan hon startade som ensam veterinär i samma lokaler. Nu arbetar tre veterinärer och två djurvårdare i bolaget. Specialinriktningen är hundar, med spetskompetens på arbetande hundar. Men katter, renar, sköldpaddor och en papegoja med gikt har också blivit behandlade på kliniken.

Anna Waldensten Pamuk kom till Strömsund på ett vikariat som statlig distriktsveterinär för 18 år sedan.

”Jag blev väldigt snabbt förälskad, först i naturen och livet i Jämtland och sedan i en man som inte heller kommer härifrån, han är amerikan”, säger hon.

Jobbet som distriktsveterinär var lärorikt men hårt med dygnsjourer och akututryckningar 20 mil bort:

”Om man åkte upp till Blåsjön på en kalvningsförlamning fick man åka ner via de andra akutfallen och tog sedan smådjursmottagningen till sena natten, säger hon.”

En statlig anställning har sina begränsningar och drivkraften att utveckla verksamheten på sitt eget sätt fick henne att starta företag. Som företagare jobbar hon också mycket, men åt sig själv.

I dag drivs merparten av medelstora och stora veterinärföretag i Sverige av investmentbolag. Anna Waldensten Pamuk ser möjligheter i det men mest begränsningar när vinsttänkande vägs mot djur- och kundfokus och besluten flyttar längre bort från verksamheten.

”Det är viktigt att det finns fristående kliniker som agerar motpoler”, säger hon.

Genom friskvårdsbutiken, föreläsningar och fältbaserade kurser arbetar Fjällveterinären mycket med förebyggande sjukvård, något som blir särskilt viktigt med tanke på de stora avstånden i Jämtland.

”Många av jaktskadorna under höstarna kan förebyggas genom djurägarkunskap. Med rätt träning, utfodring och hälsokontroll mår inte bara jakthunden bättre utan presterar också bättre ute i fält.”

Som företagare kan hon förena flera av sina kompetenser. Hon svarar på läsarfrågor som Jaktjournalens veterinär, skriver på en jakthundshandbok och är krönikör i lokaltidningen Länstidningen. Klinikens hemsida ger råd och visar pedagogiska youtube-klipp inom djurvård – något hon gärna vill utveckla.

”Det finns flöden på sociala medier i dag med så mycket missvisande uppgifter och då är det vår absoluta skyldighet att ge rätt information”, säger hon.

Anna Waldensten Pamuk lyfter fram vikten av att ta hjälp där man behöver. I personalfrågor anlitar hon ibland en extern konsult. Hon har provat olika konstellationer av anställda genom åren och lyfter fram vikten av att hitta rätt nyckelpersoner.

”Man måste gilla att den planering man har under dagen fullständigt kan fallera på en minut. Nu sitter vi lugnt här men om en halvtimme kan det komma in tre akutfall som gör att vi måste prioritera om allt, säger hon.

För fem år sedan tog hon steget och anställde företagets andra veterinär. Beslutet att nu i år anställa en tredje växte fram för att göra företaget mindre sårbart om någon av medarbetarna skulle bli sjuk.

Den senast anställda veterinären är inriktad på kirurgi och utgör en av pusselbitarna när kliniken under nästa år går in i en ny fas och planerar för att bygga nytt och dubbelt så stort i Strömsund. En investering på någonstans runt 6 Mkr inklusive byggnad, tomt och utrustning. Finansieringen består av eget sparkapital, banklån och förhoppningsvis investeringsbidrag från kommunen eller länsstyrelsen.

Strömsunds kommun är en av de tio kommuner i Sverige som har högst hundtäthet per invånare men är också en av de mest glesbefolkade med 1,13 invånare per kvadratkilometer.

Är det svårare att göra en sådan investering i Strömsund än på en större ort?
”Både ja och nej. Vi har en solid verksamhet som arbetar mer än bara på ett regionalt plan och därför finns en tilltro på oss som företag och på vår utvecklingsmöjlighet. Som glesbygdsort finns möjligheter till investeringsbidrag.”

Målet är att utveckla veterinärkliniken och skapa en mötesplats för djurägare med inriktning på både akutsjukvård och friskvård.

”Man ska kunna komma hit om hunden är sjuk, prata med oss om förebyggande vård över en lunch, handla en hundleksak, få råd om foder och kunna lära sig mer om sitt djur på en föreläsning eller på en kurs.”

Privat gjorde hon och maken, som är jägmästare men också ledamot i bolaget, en rockad för några år sedan. Sålde villan i Strömsund för att bygga nytt i Bydalsfjällen, 17 mil från Strömsund. Hon veckopendlar och på fredagarna finns hon på fjällfilialen.

”Det är livskvalitet när man arbetar och samtidigt tittar ut på fjällvärlden utanför. Det är verkligen Fjällveterinären live.”

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies