1515

Djup splittring: Nu börjar striden om framtidens migrationspolitik

Striden om Sveriges framtida migrationspolitik drar nu i gång.

Partierna är splittrade i flera frågor.

I dag samlas företrädare för riksdagens åtta partier till möte i migrationskommittén för första gången. Målet är att om ett år ha tagit fram en framtida migrationspolitik som har brett stöd, är "långsiktigt hållbar" och förhindrar tvära kast.

Men splittringen är djup.

Moderatledaren Ulf Kristersson har kallat kommittén för "ett beställningsverk för mer omfattande invandring till Sverige."

Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson ser kommittén som ett sätt att gömma undan migrationsfrågan.

Sverige har under de senaste fem åren, 2014-2018, tagit emot 320.000 asylsökanden och beviljat 205.000 uppehållstillstånd.

Ytterligare 80.000 personer har fått uppehållstillstånd som anhöriga till personer som fått asyl.

Moderaterna och Kristdemokraterna vill att Sverige ska hålla sig på samma nivå som de nordiska länderna när det gäller asylsökande. Det skulle i år innebära mellan 5.000 och 8.000 personer. Migrationsverkets prognos för 2019 talar om 21.000 asylsökande.

Sverigedemokraterna har en nollvision när det gäller asyl- och anhöriginvandring.

De övriga partierna vill inta sätta upp något volymmål för migrationspolitiken.

”Det är människor på flykt vi talar om. Inte volymer”, säger Vänsterpartiets migrationspolitiska talesperson Christina Höj Larsen.

Socialdemokraterna anser att ett mål är svårt att förena med varje människas rätt att få söka asyl och få ansökan prövad.

”Men vi ser inte förutsättningar till att gå över till en mycket mer generös lagstiftning. Kommunerna sitter med ett jätteuppdrag”, säger Rikard Karlsson, som företräder Socialdemokraterna i utredningen.

Statsminister Stefan Löfven (S) har under lång tid upprepat att Sveriges migrationspolitik inte kan avvika väsentligt från övriga EU. Hans mantra har varit att vi aldrig ska komma tillbaka till samma situation som under flyktingkrisen 2015.

Löfven har velat avvakta med att ta fram en ny svensk migrationspolitik tills EU enats om ett nytt asylsystem.

Men någon harmonisering av EU-ländernas asylpolitik ser inte ut att bli av. Därför måste Sverige själv ta ställning till en rad olika frågor. I regeringens direktiv pekas fem ut särskilt.

En är om personer som bedöms ha asylskäl ska få permanenta eller tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel.

Fram till flyktingkrisen 2015 var huvudregeln permanenta, men med den tillfälliga lagen gick Sverige över till tillfälliga.

S, L, M, KD, SD vill att ordningen med tillfälliga ska gälla även i framtiden. MP, V och C föredrar permanenta, eftersom man menar att det är bättre för integrationen.

Möjligheten att komma överens beror på hur långa de tillfälliga tillstånden ska vara och vad som ska krävas för att de ska kunna omvandlas till permanenta.

En annan fråga är om det ska införas en ny möjlighet att få stanna i Sverige av humanitära skäl, även om man saknar asylskäl.

Möjligheten att få stanna till exempel på grund av svår sjukdom eller anknytning till Sverige stramades åt i den tillfälliga lagen. Antalet personer som får det är betydligt färre än tidigare.

M och SD säger klart nej till en ny regel om humanitära skäl. SD anser inte att Sverige ska ha en bredare tolkning av så kallade skyddsgrunder än vad flyktingkonventionen och EU-rätten kräver.

S, MP, V, L, C och KD vill ha en humanitär skyddsgrund, men S anser att det bara får handla om väldigt speciella fall.

Ytterligare en fråga handlar om möjligheten för personer med asyl att ta hit sin familj.

När den tillfälliga lagen infördes förlorade asylgruppen alternativt skyddsbehövande den möjligheten. Det är framför allt personer som inte personligen är förföljda i sitt hemland, men som flytt undan krig.

Den möjligheten har nu kommit tillbaka efter att den tillfälliga lagen förlängdes och ändrades i somras.

S, MP och V anser att den möjligheten ska vara kvar.

M och SD vill att försörjningskraven ska skärpas, medan Liberalerna anser att kraven har brister och bör ses över.


Innehåll från WirelessCar SwedenAnnons

Mobilitetstjänster omformar fordonsindustrin

Tomas Carlfalk, chefsarkitekt och chef för cybersäkerhet på WirelessCar, och Natalie Lucca, produktägare för Data & Analytics.
Tomas Carlfalk, chefsarkitekt och chef för cybersäkerhet på WirelessCar, och Natalie Lucca, produktägare för Data & Analytics.

Uppkopplade bilar öppnar dörren till ny typ av mobilitet, och pushar fordonsindustrin mot en mjukvarucentrerad biltillverkning. För biltillverkare kommer tillgången till realtidsuppdaterade data bli helt avgörande framåt.

Molntjänster för bilar bidrar till en smartare, säkrare och mer hållbar mobilitet. Tomas Carlfalk, chefsarkitekt och chef för cybersäkerhet på WirelessCar, och Natalie Lucca, produktägare för Data & Analytics, berättar hur.

– Bilen kommer att bli en del i ett ekosystem. Nu ser vi den som något vi förflyttar oss med, men förutsättningar finns för att skapa nya tjänster, så som batteribuffert i elnätet, paketinlämning med mera. Vi ser också att den yngre generationen är öppna för att dela på bilarna som redan används, säger Natalie Lucca.

Ökad användningsgrad för mer hållbar mobilitet

Enligt studier står våra bilar still 96 procent av tiden. Om användningsgraden för redan producerade bilar skulle öka med en procent skulle det kunna göra stor skillnad för koldioxidutsläppen. Här kan uppkopplade tjänster spela en viktig roll.

– Genom att analysera stora mängder data som visar på faktiskt körmönster kan vi förutspå när bilen inte kommer användas och därmed på ett realistiskt sätt ha underlag till framtidens mobilitet, som car sharing, berättar Natalie Lucca.

Möjliggör nytt, digitalt arbetssätt

Med tillgång till realtidsdata kring förarnas rörelsemönster kan man också träna machine learning-modeller att förutspå var behovet av laddstolpar och verkstäder kommer att bli som störst framåt – värdefulla insikter för biltillverkaren. Datatillgången möjliggör också ett helt nytt arbetssätt.

– Historiskt har bilarna behövt komma in till verkstaden för att tillverkaren ska kunna lista ut vad som har gått fel. Med uppkopplade bilar som kontinuerligt skickar diagnostikinformation kan felen upptäckas tidigare, och framtida fel kan förebyggas redan i produktutvecklingen. Det här gör biltillverkarna betydligt mer agila än vad de har kunnat vara tidigare, konstaterar Tomas Carlfalk.

Stort behov av kompetens

Han och Natalie Lucca arbetar på WirelessCar som hjälper världens biljättar att ta klivet in i framtiden, genom att digitalisera fordonen med uppkopplade tjänster. Företagets devopsteam pushar biltillverkarna från en tillverkningsprocess där hårdvaran är i fokus, till en mer mjukvarucentrerad process. Och utvecklingen går mycket snabbt.

– För att bilindustrin ska kunna digitaliseras behövs mjukvaruingenjörer och utvecklare som vill vara med och förändra och bidra till att framtidens mobilitet blir hållbar, smart och säker. Hos oss på WirelessCar finns stora möjligheter att göra just detta. Vår utmaning framåt är att lyckas fylla det stora kompetensbehovet, det är viktigt för hela branschen, säger Tomas Carlfalk.

Om WirelessCar:

WirelessCar startade 1999 som ett samarbete mellan Volvo, Ericsson och Telia för att skapa en plattform för uppkopplade tjänster till fordonsindustrin. Sedan 2018 är WirelessCar ett eget bolag som ägs till cirka 75 procent av Volkswagen. WirelessCar hanterar i dag cirka åtta miljoner uppkopplade bilar för kunder som Volvo, Jaguar och Landrover. Företaget har cirka 600 medarbetare som jobbar med huvudkontoret i Göteborg som bas, samt på företagets kontor i USA och Kina. Läs mer om WirelessCar här! 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med WirelessCar Sweden och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?