ANNONS:
Till Di.se
SÖNDAG 22 OKT Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD
Start Nyheter

Digitalisering ger smart infrastruktur

  • Med sensorer och annan digital utrustning på broar och vägar bland annat kan fel och brister upptäckas tidigare och stora besparingar göras. Foto: Jonas Ekströmer

Sakernas internet, geodata och artificiell intelligens – digitaliseringen sätter även avtryck i infrastrukturen.
”De digitala lösningarna gör att arbetet blir billigare, säkrare och mer miljövänligt”, säger Eva Schelin, vd för IQ Samhällsbyggnad.

”Det finns en demokratisk aspekt av digitaliseringen eftersom sådant som 3d-ritningar och appar gör att samhällsplaneringen blir tillgänglig för fler människor”, säger Eva Schelin, vd för IQ Samhällsbyggnad.

IQ Samhällsbyggnad är en medlemsorganisation som arbetar för att öka forskning och utveckling inom samhällsbyggnadssektorerna.
Bland de drygt 100 medlemmarna finns myndigheter såsom Trafikverket och Fortifikationsverket, men även privata aktörer som byggbolaget Peab och skogsbolaget Stora Enso.
Organisationen driver flera program och projekt för att utveckla den svenska infrastrukturen. De senaste åren har digitalisering blivit en allt hetare fråga.

”Det finns många sorters digitalisering och många olika delar av infrastruktur, men gemensamt är att de digitala lösningarna gör att arbetet blir billigare, säkrare och mer miljövänligt”, säger Eva Schelin.

Ett av de program som IQ Samhällsbyggnad driver heter Smart Built Environment. Programmet har funnits i ett år och syftar till att öka digitaliseringen i de branscher som arbetar med infrastruktur.
I programmet ingår såväl privata som offentliga aktörer och dessa har gått in med totalt 100 miljoner kronor för att finansiera programmets tre första år. Dessutom har de statliga innovations- och forskningsfinansiärerna Vinnova, Formas och Energimyndigheten bidragit med totalt 100 Mkr.

”Programmets fyra målsättningar är att samhällsbyggnadsbranscherna ska minska sin miljöpåverkan med 40 procent, korta byggtiden med 33 procent, minska kostnaderna med 33 procent samt att hitta nya affärsmodeller och värdekedjor”, säger Olle Samuelson, en av programledarna för Smart Built Environment.

Olle Samuelson är även vd på BIM Alliance, en organisation som arbetar med att öka förståelsen för Byggnadsinformationsmodellering, BIM. BIM innebär att man skapar digitala modeller av byggnader och infrastrukturprojekt. Vägar, elnät, avlopp och liknande modelleras in för att visa hur samhället ser ut och hur det kan utvecklas.

”Objekten i modellerna tilldelas även egenskaper såsom kostnad, materialegenskaper och hur lång tid olika delar tar att bygga”, säger Olle Samuelson.

När det gäller att digitalisera förvaltningen av infrastruktur har det som kallas för sakernas internet en nyckelroll. Genom att förse broar, vägar och elnät med sensorer, kan konstruktionerna känna av sådant som förslitning och belastning.

Draget till sin spets innebär denna form av artificiell intelligens att byggnaderna själva kan tala om när de behöver repareras eller om de är överflödiga.

”Det ger enorma mängder data som måste behandlas, men om tekniken utnyttjas rätt kommer konstruktionerna själva att skicka ut varningar när de är utslitna. Det gör att man kan spara tid och pengar genom att minska den manuella besiktningen”, säger Olle Samuelson.

Enligt Björn Hasselgren, forskare inom effektiva styrformer i offentlig sektor och knuten till tankesmedjan Timbro, har olika branscher varit olika bra på att ta till sig digitala lösningar – där ligger de som är konkurrensutsatta ofta i frontlinjen.
Han exemplifierar med transportsektorn. Där har vägarna byggts av staten medan fordonen har byggts i den konkurrensutsatta bilbranschen.

”Vägarna är i princip likadana som när de byggdes och har ofta knappt ens upplysta skyltar, men de fordon som åker på vägarna har ett helt annat digitalt innehåll i dag än vad de hade för 30 år sedan”, säger han.

Björn Hasselgren menar att Sverige länge har legat i toppen när det kommer till digital utveckling inom samhällsbyggande.

”Om vi i Sverige ska fortsätta att vara ledande på digitalisering är det viktigt att inte slå sig till ro”, säger Björn Hasselgren och fortsätter:
”Länder som traditionellt har legat efter kan däremot hoppa över vissa steg i utvecklingen. Det har vi bland annat sett i Asien de senaste åren. Tittar man på delar av Afrika så har de inget fast telefonnät och kan därför gå rakt in i 4g-näten, medan vi i Sverige har fullt upp med att avveckla de analoga telefon- och tv-näten.”

Tyck till