1515
Annons

Di:s fotograf prisas för Årets sportreportage

Dagens industris fotograf Jack Mikrut prisas för Årets sportreportage i 2022 års upplaga av Årets bild. Reportaget handlar om brevduvesporten och publicerades i Di Weekend i juli 2021.

”Det känns fantastiskt kul”, säger Jack Mikrut.

Dagens industris fotograf Jack Mikrut prisas för reportaget om brevduvesporten.
Dagens industris fotograf Jack Mikrut prisas för reportaget om brevduvesporten.Foto:Valentina Mikrut

Genom en notis i Wall Street Journal väcktes intresset för brevduvesporten.

”I notisen stod det att en brevduva hade sålts på auktion för drygt 16 miljoner kronor. Då blev jag lite nyfiken. Jag gjorde efterforskningar om sporten utövades i Sverige. Sedan följde jag med på tävlingar och träffade passionerade utövare och hundratals duvor.”

Brevduvesport går ut på att släppa duvorna från en gemensam plats. Den duva som flyger hem till sitt duvslag med högst genomsnittshastighet vinner.

”I detta finstämda reportage tar fotografen oss med på en resa in i en värld fylld av engagemang och passion. Med närvaro och värme skildras de olika momenten som sporten rymmer. Genom vackra komponeringar och blick för detaljer skapar fotografen en atmosfär med poetisk känsla.” lyder juryns motivering.

Di är en affärstidning, hur kommer det sig att du vinner priser för sportbilder?

”Sport går hand i hand med ekonomi i allra högsta grad, men jag är dessutom stolt över att arbeta på Sveriges bästa Weekendmagasin som är en del av Dagens industri . Weekendredaktionens engagemang, kunnande och resurser spelar en jättestor roll i valet och genomförandet av mina ibland något udda men intressanta projekt.”

Läs reportaget här: Moderna brevduvan har blivit miljonindustri – ”luftens kapplöpningshästar” 

Årets bild är en tävling för svenska fotografer som årligen arrangeras av Pressfotografernas klubb.

Man utser också Årets fotograf, som i år blev frilansfotografen Lisa Mattisson, och Årets Bild som vanns av DN:s Eva Tedesjö för en bild från militärövningen Zapad-2021 som Ryssland och Belarus genomförde i Belarus.


Vattenkris i södra Europa efter ovanlig torka

Brist på regn i kombination med ovanligt höga temperaturer har slungat länder i södra Europa in i en vattenkris – och sommaren har bara börjat.

”Om detta fortsätter kommer situationen bli katastrofal”, säger hydrologen Giuliano di Baldassarre.

Foto:Luca Bruno

På nätterna stängs kranarna av i en mängd italienska städer, som resultat av den värsta extremtorkan på 70 år.

Även Portugal befinner sig i en historiskt omfattande torka i nästan hela landet. Prognoser om regn är inte tillräckligt för att vända situationen, meddelade regeringen i samband med att en kampanj för att göra befolkningen mer sparsam med vattnet introducerades i tisdags.

I Spanien, där stora bränder rasat de senaste veckorna, kom redan i mars varningar om rekordlåga nivåer i vattenreserverna på grund av en ovanligt torr vinter.

”Det kan så klart bli riktigt allvarligt om dessa förhållanden med mindre regn och varmare väder fortsätter. Det är ovanligt att det här sker så pass tidigt på sommaren”, säger Georgia Destouni, professor i hydrologi vid Stockholms universitet. 

För länder med kust mot det salta Medelhavet innebär torrperioder att havsvattnet tränger djupare in i grundvattnet, när det normala flödet med sötvatten som driver ut till havs förändras.

Själva krishanteringen riskerar också att försämra läget ytterligare. Dricksvatten brukar gå att ordna med lastbilsleveranser från annat håll, något som redan satts i bruk på flera håll i regionen. Men för jordbruken krävs ofta omfattande konstbevattning för att rädda skörden. Under en torka innebär den omedelbara lösningen – att pumpa mer vatten från de minskande reserverna – att sötvattenmagasinen sinar ännu mer och därför också tar in mer saltvatten. Dessutom avdunstar vattnet snabbt i det varma vädret.

”Samtidigt som man räddar situationen för stunden så skapar man större problem längre fram”, säger Destouni. 

Enligt Giuliano di Baldassarre, professor i hydrologi vid Uppsala universitet och chef för svenska Centrum för naturkatastroflära, är det extrema väderförhållandet bara en av anledningarna bakom krisen.

”I flera områden som nu drabbas har vattenkonsumtionen ökat till ohållbara nivåer under de senaste åren”, säger han över telefon från ett stekhett Italien.

Vatteninfrastrukturen som införts för att kunna hantera torrperioder riskerar också att inge falsk trygghet. Vid långvariga torrperioder, som systemen inte kan väga upp för, riskerar smällarna att bli ännu hårdare. Norra Italien, som just nu är hårdast drabbat av torkan, står för en stor del av landets jordbruk. Om skördarna förstörs kommer det bli svåra ekonomiska konsekvenser för landet.

Än så länge är åtgärderna som vidtagits relativt milda, tycker Giuliano di Baldassarre. Men om torkan och hettan fortsätter över sommaren kan det komma att införas restriktioner mot att duscha mer än en gång i veckan, spekulerar han.

”Förhoppningsvis kommer detta inte att hända, kanske bara väldigt lokalt i så fall. Regnet borde komma”, säger di Baldassarre, även om de närmsta veckorna ser ut att bli torra och heta i Italien. 

Både Giuliano di Baldassarre och Georgia Destouni förespråkar bättre förberedelse för de kommande extremväder som världens forskarkår varnar för i samband med klimatförändringarna. I stället för att agera reaktivt när krisen väl är här behövs en mer ansvarsfull vattenförbrukning redan innan reserverna börjar tömmas.

”Man tenderar att tänka att vatten kommer när man slår på kranen, men det kommer att komma perioder när det inte är så”, säger Georgia Destouni.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?