Di Mobilitets nya trendrapport tar tempen på hajpad tjänst

MaaS är en av de hetaste trenderna just nu. Men kan den få oss att ställa den privata bilen för gott? Vi har kartlagt en bransch som brottas med att förändra människors beteenden och hitta nya affärsmodeller. 

I MaaS-mixen ingår allt från kollektivtrafik, till bilpooler, elcykel-pooler och elscootrar som samordnas i olika tjänster för att serva invånarna.
I MaaS-mixen ingår allt från kollektivtrafik, till bilpooler, elcykel-pooler och elscootrar som samordnas i olika tjänster för att serva invånarna.

 

Det är ingen hemlighet att privatägda bilar är en syndabock när det gäller växtgasutsläpp. Biodrivmedel och mer effektiva bilar har betydelse för att minska utsläppen av koldioxid, men vägfordon står fortfarande för en tredjedel av de totala föroreningarna i luften varav personbilar släpper ut hälften av det. 

Målet i Sverige är att ha en fossilfri fordonsflotta senast 2030 och en viktig pusselbit i det är att människor delar på fordon. Det är där MaaS kommer in. Förkortningen står för ”Mobility as a Service” – mobilitet som tjänst på svenska.

I MaaS-mixen ingår allt från kollektivtrafik, till bilpooler, elcykel-pooler och elscootrar som samordnas i olika tjänster för att serva invånarna. Det kan handla om att köpa biljetter eller boka transporter genom appar, eller att fastigheter och bostadsrättsföreningar erbjuder stationära fordonspooler som kan fungera som ett alternativ till den egna bilen.

Det finns många initiativ kring mobilitet som tjänst, både från kommersiellt och offentligt håll. Aktörer som Trafikverket, Energimyndigheten, Sveriges kommuner och regioner, Samtrafiken och forskningsvärlden – för att nämna några – är alla involverade i utvecklingen. Liksom privata aktörer som bilpooler, elscooterbolag och olika teknikleverantörer.

De försöker samarbeta i olika konstellationer för att hitta MaaS-tjänster som är till nytta för både människor och miljö – och kan skapa värde för alla parter. 

Personbilen är en central del i människors liv och tröskeln för att överge den för en bilpool eller kollektivtrafik är hög. För att MaaS-tjänster ska fungera måste både beteenden och infrastruktur förändras.

Foto:Michael Folmer/Mostphotos

Termer som används när man pratar om MaaS-tjänster kopplat till miljö är att de ska bidra till ett mer cirkulärt samhälle, vilket innebär att man tillsammans tar vara på de resurser som finns. Faktum är privata personbilar står still 95-96 procent av tiden, vilket ses som ett stort resursslöseri och är kostsamt för ägarna.

I städer och förorter är det också trångt om plats för bilar, som tar upp utrymmen för bostäder och grönområden. Man pratar om p-tal – parkeringstal – vilket innebär hur många bilar som ska rymmas i stadsmiljön och hur de kan minskas eller till och med nollas.

MER FRÅN MOBILITY INSIGHTS:
 Oprövade samarbeten ska få folk att fimpa bilen
 Mobilitetschefen i Linköping: ”Vi vill att 40 procent ska cykla”
 Boendet där alla har tillgång till bil – utan att äga en
 Dottern fick lyxbilssäljaren att sadla om och bli grön
 Landsbygdens egna mobilitetstjänst tar inspiration av Airbnb
 Därför kan möbeljätten Ikea få fart på MaaS

Gemensamt för de olika initiativen kring MaaS är att de ofta hamnar i en skärningspunkt mellan det privata näringslivet och den offentliga sektorn. För vem äger egentligen kunden? Och vem har rätt att påverka vilket resslag som slutkonsumenten väljer?

Den pågående pandemin gör också sitt till för MaaS-utvecklingen, då människor blir mer enkelspåriga i sitt resande och kollektivtrafiken inte känns lika säker.

I den här utgåvan av Mobility Insights har vi kartlagt läget i MaaS-branschen i Sverige och tittat närmare på tjänster, stadsplanering, forskning, hållbarhet och affärsmodeller. Vi har pratat med forskare och entreprenörer, kommunanställda och teknikleverantörer – och gjort nedslag i olika initiativ kring mobilitet som tjänst. I rapporten listar vi ett antal av de aktörer som är verksamma inom MaaS. Vi spanar även in i framtiden och blickar ut på andra initiativ i världen. 

 


Innehåll från RG19Annons

Så hittar du den rätta molnlösningen för just din organisation

Johan Bendz, marknadschef på Rg19.
Johan Bendz, marknadschef på Rg19.

Det hybrida molnet har ökat i popularitet under de senaste åren, mycket på grund av valmöjligheterna det erbjuder. En enda lösning passar inte all slags data. Men baksidan av den hybrida lösningen är att det ofta blir snårigt – och dyrt. 

De flesta organisationer har i dag delar av sin IT-miljö i en publik molntjänst, detta då publika molntjänster ger fördelar som affärsmässig och teknisk flexibilitet. Men publika molntjänster matchar inte alltid regulatoriska krav eller de höga säkerhets- och integritetskrav som finns på hantering av känsliga data. För att hantera det väljer många då att flytta delar av IT-miljön till privata molntjänster eller behålla delar lokalt i egen regi. Resultatet: det hybrida molnet. 

Till syvende och sist är kostnader en av de starkaste drivkrafterna både för och emot flytten till alla former av molntjänster. Till en början gjorde den enkla tillgängligheten till molnteknologi och de lägre kostnaderna att efterfrågan ökade. Men även om kostnaden per enhet var låg ledde enkelheten i många fall till att man överanvände molnkapaciteten och fastnade med alldeles för dyra fakturor. 

Utgå från affärsbehoven

Just detta belyser Info-Tech i sin rapport Executive Brief: Take Control of Cloud Costs on AWS. Traditionella budgetprocesser fungerar inte i molnet och samtidigt saknar många bolagsledningar överblick och kontroll över hur pengarna spenderas och vem som faktiskt har ansvaret. 

– Alla borde utgå mycket tydligare från affärsbehoven när de väljer molnlösningar, konstaterar Johan Bendz, marknadschef på Rg19.

Tre viktiga frågor 

Innan man fattar beslut om publika och privata molnsatsningar behöver man besvara tre viktiga frågor, menar Johan Bendz; Vilka specifika vinster och fördelar du vill nå med din molnstrategi, huruvida det handlar om bättre resursutnyttjande och slutligen om det handlar om att förenkla och förbättra processer i din organisation. 

Att bygga komplext blir ofta kostsamt men ibland är det nödvändigt på grund av tuffa lagkrav. Är man inte bunden till det är dock enkelhet en bra ledstjärna. 

– Många skulle vara hjälpta av att fråga sig om den kraft och de resurser de lägger på sin hybrida multicloud-miljö genererar ett faktiskt affärsvärde. Dessutom behöver man då och då ta en titt på hela systemkartan. Att samla greppet och skapa överblick och kontroll ger allra bäst kraft åt affären, avslutar Johan Bendz. 

Läs mer om risker och kostnadsfördelar med olika molnlösningar här.

Om Rg19

Privatägd, plattformsoberoende driftspartner med kontor i Stockholm. Levererar drift, integration och applikationsstöd inom publika, privata och hybrida moln. I samarbete med världens största datacenter-nätverk Equinix kan Rg19 erbjuda klimatneutral serverkraft globalt.

Läs mer på rg19.se 

Mer från RG19

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RG19 och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?