1515

Deutsche Banks svenska toppchef: Finns alltid affärer att göra

Klimatet för företagsaffärer och sammanslagningar är bra, både i USA, Europa och i Norden, intygar Deutsche Banks Jan Olsson.

”Finansieringen är billig som aldrig förr och det kommer fortsätta även i år och nästa år”, säger han i Di TV.

Undantaget är möjligen Storbritannien, där han säger att en hård brexit skulle vara negativt för M&A där, men dock knappast påverka klimatet på europeiska kontinenten negativt.

”Gårdagens omröstning i parlamentet speglar det som varit verkligheten de senaste två åren, nämligen att osäkerheten är stor. Alla är eniga om att vara oeniga, det är en komplicerad situation”, säger den legendariske investmentbankiren.

I det stora hela är han optimistisk och tecknar en ljus framtid.

”Marknaden för företagsaffärer är alltid bra, om börsen är ner blir bolagen billigare. Om man ser på statistiken så har alla år sedan 1945 varit bra för företagsaffärer. Även krisåren 2008-2009 var volymerna rätt höga, trots finanskrisen. Intresset för företagsaffärer fortsätter trots geopolitiska eller finansiella kriser. Det finns alltid affärer att göra.”

Även i Norden har det sett bra ut.

”Vi ser intresse för uppdelning av många bolag, Electrolux är ett exempel. CVC:s bud på Ahlsell var också en stor affär och vi ser förvärv hela tiden – förra året var det Com Hem och Tele2. Vissa månader är det lite mindre, andra mer, men jag ser ingen avmattande trend.”

Just nu är intresset för företagsaffärer störst inom läkemedel och energi och lite mindre inom detaljhandelsföretagen.

”Det här gäller just nu. Men om ett år är situationen kanske helt annorlunda. Jag ser det inte som en kris för detaljhandeln, trenden kommer att ändras, det sker hela tiden”, säger Jan Olsson.

En annan trend som synts inte minst på den svenska horisonten är att stora bolag knoppar av mindre verksamheter.

”Det är en logisk trend, många bolag är stora och har flera marknadsområden. Att man avknoppar är absolut en trend som fortsätter. Det handlar om att man kanske vill stå på flera ben, och samma trend kommer kanske hända med detaljhandeln i framtiden.”

Där har bolagens styrelser ansvar att ligga på för att skapa värden för aktieägarna, framhåller han.

Avseende spännande möjliga noteringar framöver nämner Jan Olsson riskkapitalbolaget EQT och Traton, Volkswagens lastbilsverksamhet.

”Jag kan inte svara på frågan om EQT kommer till börsen men jag tror att alla stora bolag passar på börsen. Stockholm är alltid ett bra alternativ för svenska företag, men det finns förstås framgångsrika undantag, se på Spotify.”

Traton behöver inte nödvändigtvis listas exklusivt i Tyskland.

”Det kan också bli en Stockholmslistning.”


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?