1515
Annons

Detta har hänt: Penningtvättskandalen på Danske Bank

Onsdagens presentation av den egna utredningen och besked om vd-sorti i Danske Bank kommer som den senaste händelsen i en penningtvätthärva som undan för undan har rullats upp i offentlighetens ljus och fått aktien på fall. 

Detta är vad som hittills har rapporterats i ärendet.

Foto:Stian Lysberg Solum/TT

2007: Danske Bank DANSKE -1,62% Dagens utveckling köper Sampo Bank av finländska Sampo för 30 miljarder danska kronor. I köpet ingår en estnisk enhet som enligt vad Danske Bank säger tio år senare, när oegentligheter har börjat komma i dagen, får verka som en oberoende enhet med egna system.

2014: Banken varnas för problem i Estland i en internrevision. Anställda påstås ha hjälpt kunder att dölja transaktioner för myndigheter.

2015: Danske Bank stänger sin filial i Tallinn för icke-estniska kunder.

20 mars 2017: Danska tidningen Berlingske Business rapporterar att Nordea och Danske Bank finns med i en internationell penningtvätthärva som omfattar mer än 7 miljarder danska kronor, fördelade på 1.700 transaktioner under 2011-2014. Pengarna ska ha förts in i EU från Ryssland, och bakom de misstänkta summorna finns såväl Vladimir Putins familj som Rysslands underrättelsetjänst och den azerbajdzjanska diktaturen.

22 september 2017: Danske Bank meddelar att man utökade en pågående utredning om brister i rutinerna för att förhindra penningtvätt under åren 2017-2015.

11 oktober 2017: Danske Bank stäms i fransk domstol för misstänkt penningtvätt i Danske Bank Estland under 2008-2011. Bankens chefsjurist säger att det handlar om transaktioner på cirka 15 miljoner euro i en sedermera nedstängd portfölj.

5 april 2018: Danske Banks chef för "Business Banking" sedan 2012, Lars Mørch, avgår. I ansvarsområdet ingår enheterna för "International Banking" och Baltikum.

Maj 2018: Danska finansinspektionen FSA ålägger Danske Bank att öka sin kapitalbas med minst 5 miljarder danska kronor som skydd mot framtida förluster till följd av penningtvätten. Myndigheten säger å ena sidan att den höga avkastningen i affärerna - över 400 procent - borde ha utgjort en varningsflagga. Å andra sidan anses bevisen för att fel ska ha begåtts för svaga för att en brottsutredning ska vara befogad.

3 juli 2018: Bill Browder, fondförvaltare och människorättsaktivist, uppger i en Bloombergintervju att Danske Banks estniska verksamhet har använts för att tvätta upp till 8,3 miljarder dollar.

11 juli 2018: Danske Banks chef för regelefterlevnad avgår. Analytiker uppskattar enligt en Bloombergenkät att Danske Banks brister i sitt arbete mot penningtvätt kan rendera böter på 670 miljoner dollar i USA. Siffran är ett genomsnitt av värden som spänner mellan 315 miljoner till 4,7 miljarder dollar.

18 juli 2018: I sin halvårsrapport meddelar Danske Bank att man skänker sina vinster från penningtvätten i Estland till arbete mot sådant. Beloppet är inte fastställt men uppskattas – och fastställs sedermera – till 1,5 miljarder danska kronor.

6 augusti 2018: Danska ekobrottsmyndigheten inleder en förundersökning om misstänkt brott mot penningtvättslagen i Danske Banks estniska filial.

4 september 2018: Financial Times förhandsrapporterar från den utredning som är på väg att presenteras i september, och nämner summan 30 miljarder dollar därifrån: så mycket ska ha tvättats åt ryska och exsovjetiska kunder bara under 2013. Summan pressar Danske Banks kurs med drygt 6 procent.

6 september 2018: Bill Browder säger i en Di-intervju att härvan förmodligen är en av historiens största penningtvättskandaler, och betecknar det faktum att bankens vd Thomas Borgen varken sparkats eller åtalats som obegripligt. Detsamma gäller enligt finansmannen bristen på ansvarsutkrävande riktat mot styrelsen, och de danska myndigheterna kallas "spektakulärt oaktsamma".

14 september 2018: USA:s justitiedepartement och finansinspektion rapporteras ha inlett undersökningar om den misstänkta penningtvätten. Som jämförelse kan nämnas att Deutsche Bank i en uppgörelse 2017 tvingades betala cirka 6 miljarder kronor i en uppgörelse med brittiska och amerikanska myndigheter.

18 september 2018: Wall Street Journal rapporterar, baserat på ett offentliggjort internmail inifrån Danske Bank, att banken redan våren 2013 kände till att Tallinnfilialen befattade sig med för penningtvätt misstänkta kunder.

19 september 2018: Thomas Borgen, vd, avgår i samband med att Danske Bank presenterar en extern utredning om penningtvätthärvan. Han har visserligen levt upp till sina juridiska skyldigheter enligt utredningen, men anser det ändå vara bäst för alla parter om han avgår. Någon efterträdare är ännu inte utsedd.

Summan som enligt utredningen ska ha slussats genom Danskes estniska filial från icke-ester uppgår till 200 miljarder dollar och härrör från 15.000 kunder (ca 120 Mkr per person). Av 6.200 analyserade transaktioner har en "kraftig majoritet" befunnits vara misstänkta.

Aktien backar mer än 5 procent på onsdagsförmiddagen och är därmed ned drygt 31 procent sedan årsskiftet. 

Källor: Nyhetsbyrån Direkt, Bloomberg, Berlingske Business, Financial Times, Wall Street Journal, TT, Dagens industri.


Hygienjätten varnar: Risk för toapappersbrist – på riktigt

I början av pandemin tömde svenskarna butikshyllorna på toalettpapper – utan egentligen anledning. Men nu, om tillgången till rysk gas försvinner, hotar det att bli brist på toalettpapper på riktigt. 

”Situationen är väldigt osäker”, säger Jani Sillanpää, Sverigechef på Metsä Tissue.

Med varumärken som Lambi, Serla och Katrin är Metsä Tissue en av Europas största hygienpapperstillverkare. Bolaget tillhör finska skogsindustrikoncernen Metsä Group. 

I Sverige har Metsä Tissue tre produktionsenheter – Katrinefors bruk i Mariestad, Pauliström- och Nyboholms bruk i Småland. 

Mariestad, Metsä Tissue.
Mariestad, Metsä Tissue.Foto:Peter Svenson

Skandinavien importerar närmare 40 procent av sitt mjukpapper och fortsätter situationen att utvecklas åt fel håll kan toalettpapper och andra hygienprodukter ta slut i butikerna.

”Vi producerar lokalt, men en stor andel av mjukpapper i Skandinavien importeras från Central- och Österuropa. Där är mjukpappersproduktionen starkt beroende av rysk gas. Om den ryska gasen stryps påverkas produktionen och då minskar importen hit”, säger Jani Sillanpää, vice vd för Metsä Tissue Norden och vd i Sverige och fortsätter:

”Då kommer det att bli brister. För vår del klarar vi inte av att täcka den skandinaviska marknaden i dagsläget utan den importen. Situationen är väldigt osäker och vi följer det här på dagsnivå.”

Jani Sillanpää, vice vd för Metsä Tissue Norden och vd i Sverige.
Jani Sillanpää, vice vd för Metsä Tissue Norden och vd i Sverige.Foto:Marica Rosengard

I början av pandemin blev det rusning efter toalettpapper och hyllorna gapade tomma i butikerna. En obefogad oro menar Jani Sillanpää, då deras produktion pågick som vanligt. Mjukpapperstillverkarna menar att tiden för oro snarare är nu och att en ”perfekt storm” är på väg att blåsa upp. Det pågående kriget i Ukraina, energikrisen och brist på råvaror riskerar att få stor inverkan på den europeiska papperstillverkningen. 

”Just nu ser vi ingen ökning i efterfråga på vår sida, men om den ryska gasen stryps finns det en risk att det uppstår brister på butikshyllorna”, säger Jani Sillanpää.

Finns det skäl till oro att toapappret kommer att ta slut?
”Jag ser inte att vi behöver börja hamstra toapapper, risken är att folk sitter hemma med lager istället. Vi vill undvika att det blir som i början av pandemin när efterfrågan steg extremt fort på bara några dagar”, säger han.

Samtidigt ser bolaget stora risker i råvaruförsörjningen och tillgängligheten av mjukpapper. Returfiber står för cirka 35 procent av mjukpappersvolymen i Skandinavien där tillgången och kvaliteten på returfiber minskar hela tiden. Ökad digitalisering och distansarbete under pandemin har gjort att det inte återvinns lika mycket papper som tidigare.

”Just nu är det dels gasen men också råvaruförsörjningen som kan skapa problem. Vi har tidigare importerat träråmaterial till massaproduktion från Ryssland, vilket är strypt nu sedan Rysslands invasion av Ukraina. I och med det är situationen tajt”, säger Jani Sillanpää.

Hur möter ni de här utmaningarna?
”Vi är på väg att investera 2,5 miljarder kronor i Sverige och i Mariestad för att täcka det här gapet i Skandinavien för att minska importen. Med det dubblar vi kapaciteten i Mariestad, säkerställer lokal tillgång och minskar importen av mjukpapper från andra länder. Det är i princip luft vi fraktar, det är inte försvarbart att skeppa toapapper runt i Europa.”

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?