Hoppa till innehållet

Annons

Detta har hänt: Penningtvättskandalen på Danske Bank

Onsdagens presentation av den egna utredningen och besked om vd-sorti i Danske Bank kommer som den senaste händelsen i en penningtvätthärva som undan för undan har rullats upp i offentlighetens ljus och fått aktien på fall. 

Detta är vad som hittills har rapporterats i ärendet.

Foto:Stian Lysberg Solum/TT

2007: Danske Bank DANSKE +2,99% Dagens utveckling köper Sampo Bank av finländska Sampo för 30 miljarder danska kronor. I köpet ingår en estnisk enhet som enligt vad Danske Bank säger tio år senare, när oegentligheter har börjat komma i dagen, får verka som en oberoende enhet med egna system.

2014: Banken varnas för problem i Estland i en internrevision. Anställda påstås ha hjälpt kunder att dölja transaktioner för myndigheter.

2015: Danske Bank stänger sin filial i Tallinn för icke-estniska kunder.

20 mars 2017: Danska tidningen Berlingske Business rapporterar att Nordea och Danske Bank finns med i en internationell penningtvätthärva som omfattar mer än 7 miljarder danska kronor, fördelade på 1.700 transaktioner under 2011-2014. Pengarna ska ha förts in i EU från Ryssland, och bakom de misstänkta summorna finns såväl Vladimir Putins familj som Rysslands underrättelsetjänst och den azerbajdzjanska diktaturen.

22 september 2017: Danske Bank meddelar att man utökade en pågående utredning om brister i rutinerna för att förhindra penningtvätt under åren 2017-2015.

11 oktober 2017: Danske Bank stäms i fransk domstol för misstänkt penningtvätt i Danske Bank Estland under 2008-2011. Bankens chefsjurist säger att det handlar om transaktioner på cirka 15 miljoner euro i en sedermera nedstängd portfölj.

5 april 2018: Danske Banks chef för "Business Banking" sedan 2012, Lars Mørch, avgår. I ansvarsområdet ingår enheterna för "International Banking" och Baltikum.

Maj 2018: Danska finansinspektionen FSA ålägger Danske Bank att öka sin kapitalbas med minst 5 miljarder danska kronor som skydd mot framtida förluster till följd av penningtvätten. Myndigheten säger å ena sidan att den höga avkastningen i affärerna - över 400 procent - borde ha utgjort en varningsflagga. Å andra sidan anses bevisen för att fel ska ha begåtts för svaga för att en brottsutredning ska vara befogad.

3 juli 2018: Bill Browder, fondförvaltare och människorättsaktivist, uppger i en Bloombergintervju att Danske Banks estniska verksamhet har använts för att tvätta upp till 8,3 miljarder dollar.

11 juli 2018: Danske Banks chef för regelefterlevnad avgår. Analytiker uppskattar enligt en Bloombergenkät att Danske Banks brister i sitt arbete mot penningtvätt kan rendera böter på 670 miljoner dollar i USA. Siffran är ett genomsnitt av värden som spänner mellan 315 miljoner till 4,7 miljarder dollar.

18 juli 2018: I sin halvårsrapport meddelar Danske Bank att man skänker sina vinster från penningtvätten i Estland till arbete mot sådant. Beloppet är inte fastställt men uppskattas – och fastställs sedermera – till 1,5 miljarder danska kronor.

6 augusti 2018: Danska ekobrottsmyndigheten inleder en förundersökning om misstänkt brott mot penningtvättslagen i Danske Banks estniska filial.

4 september 2018: Financial Times förhandsrapporterar från den utredning som är på väg att presenteras i september, och nämner summan 30 miljarder dollar därifrån: så mycket ska ha tvättats åt ryska och exsovjetiska kunder bara under 2013. Summan pressar Danske Banks kurs med drygt 6 procent.

6 september 2018: Bill Browder säger i en Di-intervju att härvan förmodligen är en av historiens största penningtvättskandaler, och betecknar det faktum att bankens vd Thomas Borgen varken sparkats eller åtalats som obegripligt. Detsamma gäller enligt finansmannen bristen på ansvarsutkrävande riktat mot styrelsen, och de danska myndigheterna kallas "spektakulärt oaktsamma".

14 september 2018: USA:s justitiedepartement och finansinspektion rapporteras ha inlett undersökningar om den misstänkta penningtvätten. Som jämförelse kan nämnas att Deutsche Bank i en uppgörelse 2017 tvingades betala cirka 6 miljarder kronor i en uppgörelse med brittiska och amerikanska myndigheter.

18 september 2018: Wall Street Journal rapporterar, baserat på ett offentliggjort internmail inifrån Danske Bank, att banken redan våren 2013 kände till att Tallinnfilialen befattade sig med för penningtvätt misstänkta kunder.

19 september 2018: Thomas Borgen, vd, avgår i samband med att Danske Bank presenterar en extern utredning om penningtvätthärvan. Han har visserligen levt upp till sina juridiska skyldigheter enligt utredningen, men anser det ändå vara bäst för alla parter om han avgår. Någon efterträdare är ännu inte utsedd.

Summan som enligt utredningen ska ha slussats genom Danskes estniska filial från icke-ester uppgår till 200 miljarder dollar och härrör från 15.000 kunder (ca 120 Mkr per person). Av 6.200 analyserade transaktioner har en "kraftig majoritet" befunnits vara misstänkta.

Aktien backar mer än 5 procent på onsdagsförmiddagen och är därmed ned drygt 31 procent sedan årsskiftet. 

Källor: Nyhetsbyrån Direkt, Bloomberg, Berlingske Business, Financial Times, Wall Street Journal, TT, Dagens industri.

Innehåll från SkandiaAnnons

Så undviker du att gå in i väggen – psykologens råd

Att låta arbetet gå före hälsan är en alltför vanlig fallgrop. Här är psykologens tips på hur man kan minska stressen, och vilka varningssignaler från kroppen du behöver ta på allvar.

Så får du hjälp om du har Skandia hälsoförsäkring via jobbet

De flesta vet att det inte är optimalt för hälsan att omedelbart svara på alla mejl som trillar in, hoppa över lunchen eller att skjuta upp träningen. Trots det kan det vara lätt att pressa sig ytterligare lite till.

Men att stanna upp och bryta den här negativa cykeln kan vara mycket värt. För längre perioder av tydlig överbelastning utan återhämtning kan i slutändan leda till utmattningssyndrom, konstaterar Magdalena Wiik.

Hon är legitimerad psykolog hos Skandias samarbetspartner Sophiahemmet Rehab Center och betonar vikten av att hitta en balans mellan belastning och återhämtning.

Låt hjärnan vila

– Intensivt tankearbete är ansträngande på motsvarande sätt som att bära tungt. Man orkar fokusera en kort stund och efter det behöver man återhämta sig.

Magdalena Wiik är legitimerad psykolog på Sophiahemmet Rehab Center.
Magdalena Wiik är legitimerad psykolog på Sophiahemmet Rehab Center.

Vi behöver ta regelbundna ”tankepauser”, enligt Magdalena Wiik.

– Då planerar eller problemlöser vi inte, utan låter bara tankarna vandra utan att agera på dem, säger hon.

Även fysisk aktivitet och återhämtning är viktigt för att må bra. Men för att få tid till det krävs det också att man kan säga nej till saker. Det kan vara svårt, eftersom ett beteende många gånger styrs av kortsiktiga konsekvenser.

– Om det känns bra på kort sikt att beta av en överfull inkorg, hjälpa en kollega eller att leverera i tid, så gör vi det. Även om det innebär att gympasset avbokas eller att vi får springa till förskolan med andan i halsen, säger Magdalena Wiik och fortsätter:

– Man kanske tänker: ”Så skönt att bli klar!” eller ”Jag ska ta hand om mig sen”. Problemet är om detta beteende pågår under för lång tid.

Skandia hälsoförsäkring via jobbet? Så fungerar den 

Förebyggande hälsoarbete är en investering

Individperspektivet är en bit i pusslet. En annan handlar om vad arbetsgivaren kan göra. Alla arbetsplatser behöver ett förebyggande arbetsmiljöarbete, menar Magdalena Wiik.

– Det är viktigt att du som medarbetare antingen vet vilka uppgifter som ska prioriteras om tiden blir knapp, eller vem du ska fråga om prioritering eller stöd. Det är också viktigt att du kan ta flera pauser under dagen samt att det finns en variation i arbetsuppgifterna.

Skandias hälsoekonom Jenny Wiener framhåller att arbetsgivare har kraftfulla verktyg de kan använda för att minska sjuktalen – och på samma gång minska det mänskliga lidandet och öka det egna företagets lönsamhet.

– ​​ Vi har jobbat tillsammans med våra kunder med modeller med tyngdpunkt på det förebyggande. Kvittot är väldigt tydligt: vi har satsat långsiktigt med förebyggande insatser tillsammans med våra kunder och har lyckats mer än halvera antalet sjukskrivningar de senaste 15 åren, säger hon.

Skandias hälsoekonom Jenny Wiener.
Skandias hälsoekonom Jenny Wiener.

I modellen finns en inbyggd morot genom att kundföretag som arbetar förebyggande och blir friskare också betalar lägre premier. För det lönar sig att tidigt agera på tecken på ohälsa och förhindra att de leder till sjukskrivning, betonar Jenny Wiener.

– Det enskilt viktigaste inslaget i Skandias förebyggande hälsoförsäkring är våra dedikerade hälso- och rehabvägledare som koordinerar, anpassar och följer upp insatser före, under och efter sjukskrivning. Det är en modell med låga trösklar för tidigt stöd, säger hon.

Den som har vård- eller hälsoförsäkring hos Skandia genom sitt jobb kan kontakta Hälsoslussen för att få tillgång till förebyggande hjälp. Oavsett om problemen beror på jobbet eller är privata, går det att höra av sig dit för att få råd och stöd av Skandias samarbetspartner, Sophiahemmet Rehab Center.

– Man kan inte söka för tidigt. Det krävs energi för att skapa förändring. Vi ser ibland det motsatta: att man väntar alldeles för länge vilket endast gör rehabiliteringen mer utdragen, säger Magdalena Wiik.

Vill du ha ett friskare företag? Få företagsrådgivning  

 

Mer från Skandia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Skandia och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera