ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Detta har hänt: Penningtvättskandalen på Danske Bank

Onsdagens presentation av den egna utredningen och besked om vd-sorti i Danske Bank kommer som den senaste händelsen i en penningtvätthärva som undan för undan har rullats upp i offentlighetens ljus och fått aktien på fall. 

Detta är vad som hittills har rapporterats i ärendet.

2007: Danske Bank köper Sampo Bank av finländska Sampo för 30 miljarder danska kronor. I köpet ingår en estnisk enhet som enligt vad Danske Bank säger tio år senare, när oegentligheter har börjat komma i dagen, får verka som en oberoende enhet med egna system.

2014: Banken varnas för problem i Estland i en internrevision. Anställda påstås ha hjälpt kunder att dölja transaktioner för myndigheter.

2015: Danske Bank stänger sin filial i Tallinn för icke-estniska kunder.

20 mars 2017: Danska tidningen Berlingske Business rapporterar att Nordea och Danske Bank finns med i en internationell penningtvätthärva som omfattar mer än 7 miljarder danska kronor, fördelade på 1.700 transaktioner under 2011-2014. Pengarna ska ha förts in i EU från Ryssland, och bakom de misstänkta summorna finns såväl Vladimir Putins familj som Rysslands underrättelsetjänst och den azerbajdzjanska diktaturen.

22 september 2017: Danske Bank meddelar att man utökade en pågående utredning om brister i rutinerna för att förhindra penningtvätt under åren 2017-2015.

11 oktober 2017: Danske Bank stäms i fransk domstol för misstänkt penningtvätt i Danske Bank Estland under 2008-2011. Bankens chefsjurist säger att det handlar om transaktioner på cirka 15 miljoner euro i en sedermera nedstängd portfölj.

5 april 2018: Danske Banks chef för "Business Banking" sedan 2012, Lars Mørch, avgår. I ansvarsområdet ingår enheterna för "International Banking" och Baltikum.

Maj 2018: Danska finansinspektionen FSA ålägger Danske Bank att öka sin kapitalbas med minst 5 miljarder danska kronor som skydd mot framtida förluster till följd av penningtvätten. Myndigheten säger å ena sidan att den höga avkastningen i affärerna - över 400 procent - borde ha utgjort en varningsflagga. Å andra sidan anses bevisen för att fel ska ha begåtts för svaga för att en brottsutredning ska vara befogad.

3 juli 2018: Bill Browder, fondförvaltare och människorättsaktivist, uppger i en Bloombergintervju att Danske Banks estniska verksamhet har använts för att tvätta upp till 8,3 miljarder dollar.

11 juli 2018: Danske Banks chef för regelefterlevnad avgår. Analytiker uppskattar enligt en Bloombergenkät att Danske Banks brister i sitt arbete mot penningtvätt kan rendera böter på 670 miljoner dollar i USA. Siffran är ett genomsnitt av värden som spänner mellan 315 miljoner till 4,7 miljarder dollar.

18 juli 2018: I sin halvårsrapport meddelar Danske Bank att man skänker sina vinster från penningtvätten i Estland till arbete mot sådant. Beloppet är inte fastställt men uppskattas – och fastställs sedermera – till 1,5 miljarder danska kronor.

6 augusti 2018: Danska ekobrottsmyndigheten inleder en förundersökning om misstänkt brott mot penningtvättslagen i Danske Banks estniska filial.

4 september 2018: Financial Times förhandsrapporterar från den utredning som är på väg att presenteras i september, och nämner summan 30 miljarder dollar därifrån: så mycket ska ha tvättats åt ryska och exsovjetiska kunder bara under 2013. Summan pressar Danske Banks kurs med drygt 6 procent.

6 september 2018: Bill Browder säger i en Di-intervju att härvan förmodligen är en av historiens största penningtvättskandaler, och betecknar det faktum att bankens vd Thomas Borgen varken sparkats eller åtalats som obegripligt. Detsamma gäller enligt finansmannen bristen på ansvarsutkrävande riktat mot styrelsen, och de danska myndigheterna kallas "spektakulärt oaktsamma".

14 september 2018: USA:s justitiedepartement och finansinspektion rapporteras ha inlett undersökningar om den misstänkta penningtvätten. Som jämförelse kan nämnas att Deutsche Bank i en uppgörelse 2017 tvingades betala cirka 6 miljarder kronor i en uppgörelse med brittiska och amerikanska myndigheter.

18 september 2018: Wall Street Journal rapporterar, baserat på ett offentliggjort internmail inifrån Danske Bank, att banken redan våren 2013 kände till att Tallinnfilialen befattade sig med för penningtvätt misstänkta kunder.

19 september 2018: Thomas Borgen, vd, avgår i samband med att Danske Bank presenterar en extern utredning om penningtvätthärvan. Han har visserligen levt upp till sina juridiska skyldigheter enligt utredningen, men anser det ändå vara bäst för alla parter om han avgår. Någon efterträdare är ännu inte utsedd.

Summan som enligt utredningen ska ha slussats genom Danskes estniska filial från icke-ester uppgår till 200 miljarder dollar och härrör från 15.000 kunder (ca 120 Mkr per person). Av 6.200 analyserade transaktioner har en "kraftig majoritet" befunnits vara misstänkta.

Aktien backar mer än 5 procent på onsdagsförmiddagen och är därmed ned drygt 31 procent sedan årsskiftet. 

Källor: Nyhetsbyrån Direkt, Bloomberg, Berlingske Business, Financial Times, Wall Street Journal, TT, Dagens industri.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer