Annons

Detta har hänt: Penningtvättskandalen på Danske Bank

Onsdagens presentation av den egna utredningen och besked om vd-sorti i Danske Bank kommer som den senaste händelsen i en penningtvätthärva som undan för undan har rullats upp i offentlighetens ljus och fått aktien på fall. 

Detta är vad som hittills har rapporterats i ärendet.

Foto:Stian Lysberg Solum/TT

2007: Danske Bank köper Sampo Bank av finländska Sampo för 30 miljarder danska kronor. I köpet ingår en estnisk enhet som enligt vad Danske Bank säger tio år senare, när oegentligheter har börjat komma i dagen, får verka som en oberoende enhet med egna system.

2014: Banken varnas för problem i Estland i en internrevision. Anställda påstås ha hjälpt kunder att dölja transaktioner för myndigheter.

2015: Danske Bank stänger sin filial i Tallinn för icke-estniska kunder.

20 mars 2017: Danska tidningen Berlingske Business rapporterar att Nordea och Danske Bank finns med i en internationell penningtvätthärva som omfattar mer än 7 miljarder danska kronor, fördelade på 1.700 transaktioner under 2011-2014. Pengarna ska ha förts in i EU från Ryssland, och bakom de misstänkta summorna finns såväl Vladimir Putins familj som Rysslands underrättelsetjänst och den azerbajdzjanska diktaturen.

22 september 2017: Danske Bank meddelar att man utökade en pågående utredning om brister i rutinerna för att förhindra penningtvätt under åren 2017-2015.

11 oktober 2017: Danske Bank stäms i fransk domstol för misstänkt penningtvätt i Danske Bank Estland under 2008-2011. Bankens chefsjurist säger att det handlar om transaktioner på cirka 15 miljoner euro i en sedermera nedstängd portfölj.

5 april 2018: Danske Banks chef för "Business Banking" sedan 2012, Lars Mørch, avgår. I ansvarsområdet ingår enheterna för "International Banking" och Baltikum.

Maj 2018: Danska finansinspektionen FSA ålägger Danske Bank att öka sin kapitalbas med minst 5 miljarder danska kronor som skydd mot framtida förluster till följd av penningtvätten. Myndigheten säger å ena sidan att den höga avkastningen i affärerna - över 400 procent - borde ha utgjort en varningsflagga. Å andra sidan anses bevisen för att fel ska ha begåtts för svaga för att en brottsutredning ska vara befogad.

3 juli 2018: Bill Browder, fondförvaltare och människorättsaktivist, uppger i en Bloombergintervju att Danske Banks estniska verksamhet har använts för att tvätta upp till 8,3 miljarder dollar.

11 juli 2018: Danske Banks chef för regelefterlevnad avgår. Analytiker uppskattar enligt en Bloombergenkät att Danske Banks brister i sitt arbete mot penningtvätt kan rendera böter på 670 miljoner dollar i USA. Siffran är ett genomsnitt av värden som spänner mellan 315 miljoner till 4,7 miljarder dollar.

18 juli 2018: I sin halvårsrapport meddelar Danske Bank att man skänker sina vinster från penningtvätten i Estland till arbete mot sådant. Beloppet är inte fastställt men uppskattas – och fastställs sedermera – till 1,5 miljarder danska kronor.

6 augusti 2018: Danska ekobrottsmyndigheten inleder en förundersökning om misstänkt brott mot penningtvättslagen i Danske Banks estniska filial.

4 september 2018: Financial Times förhandsrapporterar från den utredning som är på väg att presenteras i september, och nämner summan 30 miljarder dollar därifrån: så mycket ska ha tvättats åt ryska och exsovjetiska kunder bara under 2013. Summan pressar Danske Banks kurs med drygt 6 procent.

6 september 2018: Bill Browder säger i en Di-intervju att härvan förmodligen är en av historiens största penningtvättskandaler, och betecknar det faktum att bankens vd Thomas Borgen varken sparkats eller åtalats som obegripligt. Detsamma gäller enligt finansmannen bristen på ansvarsutkrävande riktat mot styrelsen, och de danska myndigheterna kallas "spektakulärt oaktsamma".

14 september 2018: USA:s justitiedepartement och finansinspektion rapporteras ha inlett undersökningar om den misstänkta penningtvätten. Som jämförelse kan nämnas att Deutsche Bank i en uppgörelse 2017 tvingades betala cirka 6 miljarder kronor i en uppgörelse med brittiska och amerikanska myndigheter.

18 september 2018: Wall Street Journal rapporterar, baserat på ett offentliggjort internmail inifrån Danske Bank, att banken redan våren 2013 kände till att Tallinnfilialen befattade sig med för penningtvätt misstänkta kunder.

19 september 2018: Thomas Borgen, vd, avgår i samband med att Danske Bank presenterar en extern utredning om penningtvätthärvan. Han har visserligen levt upp till sina juridiska skyldigheter enligt utredningen, men anser det ändå vara bäst för alla parter om han avgår. Någon efterträdare är ännu inte utsedd.

Summan som enligt utredningen ska ha slussats genom Danskes estniska filial från icke-ester uppgår till 200 miljarder dollar och härrör från 15.000 kunder (ca 120 Mkr per person). Av 6.200 analyserade transaktioner har en "kraftig majoritet" befunnits vara misstänkta.

Aktien backar mer än 5 procent på onsdagsförmiddagen och är därmed ned drygt 31 procent sedan årsskiftet. 

Källor: Nyhetsbyrån Direkt, Bloomberg, Berlingske Business, Financial Times, Wall Street Journal, TT, Dagens industri.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från KPA PensionAnnons

Pensionspengar bidrar till kampen mot Covid-19

Den pandemi vi nu upplever har stor global påverkan på alla delar av samhället. Särskilt utsatta är alla de som arbetar i viktiga samhällsfunktioner inom skola, vård och omsorg. För pensionsbolaget KPA Pension är det självklart att ta ansvar när samhället och pensionsspararna står inför tuffa utmaningar.

Det är en av anledningarna till att KPA Pension aktivt letar efter investeringsmöjligheter som lindrar de sociala och ekonomiska konsekvenserna av coronaviruset. Sedan pandemins utbrott har KPA Pension investerat motsvarande 1,3 miljarder kronor i kampen mot Covid-19. Investeringarna utgörs av tre obligationer. Den första är utgiven av Världsbankens organ (IFC) och syftar till att stötta företag att fortsätta sin verksamhet och behålla sina anställda. Den andra är utgiven av Nordiska investeringsbanken och där ska investeringen främja effektiva sjukvårdssystem och ge ekonomiskt stöd för att minska de störningar som uppstått i olika leveranskedjor i Norden och Baltikum. Den tredje obligationen har Region Stockholm gett ut för att stötta sjukvård och lokaltrafik. 

Investeringar stöttar utsatta samhällsfunktioner

Investeringarna ska lindra effekterna av Covid-19 genom att bland annat säkra transporter av läkemedel och medicinsk utrustning till vården. Samt att stötta tillverkningsindustrin som behöver finansiellt stöd för att kunna expandera och möta den ökade efterfrågan. Dessutom ska investeringarna bidra till att i framtiden ge kunderna trygga och bra pensioner. 

– Våra kunder är samhällsbärare, de arbetar i utmanande miljöer och med kritiska samhällsfunktioner inom till exempel vård och omsorg. Vi är stolta att vi med våra investeringar har möjlighet att stötta dessa sektorer idag, när behovet är som störst. Det betyder extra mycket för oss att investeringarna bidrar till att de som kämpar extra mycket nu under pågående pandemi ska få en trygg och hållbar pension senare i livet, säger KPA Pensions vd Britta Burreau.

Hållbarhet – en förutsättning för trygga pensioner

KPA Pension tar hand om tjänstepensionen åt två miljoner kunder. Det är anställda eller tidigare anställda i regioner, kommuner eller kommunala bolag. Företaget var tidigt ute med hållbara placeringar och sedan 1997 har man arbetat utifrån etiska investeringskriterier som avgör hur kundernas pensionspengar ska förvaltas. Företaget arbetar också med ett aktivt påverkansarbete som bland annat innebär att man röstar på bolagsstämmor, för dialoger och samarbetar med andra ägare för att få de bolag man har investeringar i att agera hållbart. De etiska investeringskriterierna anger också vilka företag och branscher man inte investerar kundernas pensionspengar i. Det är företag eller branscher vars verksamheter har en direkt negativ påverkan på människors hälsa och livsvillkor. Därför investerar KPA Pension inte i vapen, spel, tobak, alkohol eller pornografi.

Fakta KPA Pension

KPA Pension är det ledande pensionsbolaget inom kommun- och regionsektorn med två miljoner enskilda kunder och ca 1 000 arbetsgivarkunder. KPA Pension förvaltar i dag över 200 miljarder kronor och erbjuder pensionslösningar sedan 1922. Ägare är Folksam och Sveriges Kommuner och Regioner.

Läs mer på kpa.se

Mer från KPA Pension

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med KPA Pension och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?