Annons

Det brittiska underhuset gav sitt stöd till brexit

Ledamöterna i det brittiska underhuset röstade på onsdagskvällen för att ge premiärminister Theresa May klartecken att inleda processen att lämna EU. Inga tillägg gjordes i lagförslaget.

Bild:TT

Under onsdagen debatteras de sista tilläggsförslagen till den brittiska regeringens brexitlag, som ska ge premiärminister Theresa May makten att åberopa artikel 50 i Lissabonfördraget och därmed påbörja utträdesprocessen ur EU.

De hundratals tillägg som lämnats in hade vid det laget reducerats kraftigt och röstas om i sjok. Sist ut var tilläggen som rör Storbritanniens prioriteringar i förhandlingarna, där ett Labour-förslag bland annat krävde att regeringen skulle lägga fokus på fri handel med EU och fortsatt samarbete inom bland annat forskning och säkerhetsfrågor.

Den kontroversiella frågan om EU-medborgares rättigheter i Storbritannien efter utträdet har tagit mycket fokus, inte minst efter att handelsministern Liam Fox i höstas sagt att EU-medborgarna utgör ett av regeringens ”tyngsta kort” i förhandlingarna. Uttalandet väckte stark kritik i både Storbritannien och resten av EU men hittills har ingen av sidorna velat vara först ut med att garantera några rättigheter.

När rösterna väl var räknade på onsdagskvällen stod det klart att 494 ledamöter röstat för regeringens brexitlinje medan 122 röstade emot. Därmed passerade regeringens brexitlag det brittiska underhuset utan några tillägg. Lagen går nu vidare till överhuset där den sista omröstningen väntas gå av stapeln den 7 mars.

Så länge överhuset inte driver igenom några förändringar när brexitlagen väl kommer upp till debatt har underhuset därmed sagt sitt om lagförslaget som ska ge Theresa May makten att föra Storbritannien ut ur EU.

Den senaste veckan har brittiska medier rapporterat att regeringen vill få klart processen snabbt så att Theresa May kan använda EU-toppmötet om en månad till att åberopa artikel 50 i Lissabonfördraget.

Regeringen saknar visserligen en majoritet i överhuset, som liksom underhuset är mer EU-vänligt, men eftersom ledamöterna inte utsetts i demokratiska val väntas de inte ta i med hårdhandskarna i den känsliga brexit-frågan.

På tisdagen sträckte premiärministern ut en morot till sina meningsmotståndare i det konservativa partiet i form av ett löfte om att parlamentet ska få rösta om avtalet med EU innan det är klart.

Regeringen har insisterat på att både utträdesavtalet och det frihandelsavtal som Theresa May då hoppas ska vara klart ska kunna behandlas på samma gång, trots att så gott som samtliga handelsexperter som uttalat sig i frågan sagt att handelsavtalsförhandlingarna kommer att ta längre tid än två år.

I själva verket lär löftet om omröstningen inte spela någon större roll. Om parlamentet inte godkänner avtalet kan regeringen helt enkelt välja att lämna utan ett färdigt avtal – om inte de resterande EU-länderna hinner före och sparkar ut Storbritannien. Artikel 50 ger som bekant utrymme för att förlänga den två år långa förhandlingsperioden men bara om samtliga länder ger sitt godkännande.


Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?