ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Energi

Deras vindkraftsprojekt ska säkra samhällsvinsterna från start

  • ”Det är ett erbjudande från vår sida när vi går in i en ny marknad, där vi försöker se på helheten och inte bara sätter upp vindturbiner”, säger Vestas hållbarhetschef Kristian Heydenreich. Foto: Jenny Leyman

Danska Vestas har utvecklat en ny investeringsmodell för vindkraftsprojekt i utvecklingsländer för att både kunna säkra positiva samhällseffekter och minska affärsrisken. Som bonus ska det även bli enklare för Vestas kunder att få finansiering.

Vindkraft är en del av lösningen på FN-mål 7 om hållbar energiförsörjning. I många utvecklingsländer ligger den stora vinsten dock i att få en stabil elförsörjning över huvud taget. Det kan ge förbättringar inom utbildning och sjukvård samt tillgång till rent vatten och möjlighet att skapa nya jobb.

Problemet är bara att sådana samhällsvinster ligger många år in i framtiden när vindkraftsprojekten står färdiga och skolor och sjukvårdskliniker fått tillgång till el.

Enligt Vestas hållbarhetschef Kristian Heydenreich kan det leda till protester som försenar projekten och ökar både risker och kostnader. Orsaken är att de långsiktiga effekter som presenteras när projekten ansöker om tillstånd lätt leder till förväntningar på snabba resultat i form av ökad levnadsstandard.

”Hela 73 procent av riskerna i projekt i utvecklingsländer beror på icke-tekniska orsaker. Rent kontraktsmässigt skulle vi kunna lämna projekt när sådana saker händer, men det skulle inte hjälpa oss eftersom vi ändå kommer att förknippas med projekten. Istället har vi utvecklat en metod för att minska riskerna för förseningar genom att skapa positiva effekter på samhällena”, säger han när vi träffas i Vestas kontor i Copenhagen Towers i Örestad.

Kristian Heydenreich talar om en ny investeringsmodell som ska säkerställa samhällsvinsterna från start, som del av projektet. Även om det innebär vissa extra investeringar handlar det om ”en fraktion av en procent” av de totala kostnaderna. Samtidigt minskar det risken för protester och förseningar.

”Vi gör detta för att leva upp till förväntningarna om vad projektet kan resultera i och det ger oss ett socialt kapital att arbeta i området. Det är ett erbjudande från vår sida när vi går in i en ny marknad, där vi försöker se på helheten och inte bara sätter upp vindturbiner. Det gör det också enklare för kunden att få finansiering till projekten, eftersom vi sänker risken. Man kan se det som en slags försäkring där vi förebygger risker.”

Konkret handlar det om åtgärder som att skapa enkla jobb i byggprojekten, för att lokalbefolkningen ska kunna få anställning parallellt med de kvalificerade tjänster som sköts av arbetskraft utifrån.

Andra exempel på insatser är att sätta solpaneler på tak till skolor och sjukvårdskliniker redan innan vindkraftsprojektet står klart och att ersätta vattenpumparnas dieselaggregat med solenergi, för att visa på de positiva effekter som kommer på sikt i större skala.

Modellen bygger på erfarenheter från tidigare projekt som misslyckats eller försenats när de inte har varit ordentligt förankrade i de berörda samhällena.

I Kenya hade ett projekt vid Turkanasjöns östra stränder kantats av protester kring markrättigheter och kritiserats för att ha dragit med sig både prostitution och alkoholism när en väg byggts till ett tidigare väglöst område, dit vindkraftutrustningen skulle transporteras.

I slutändan har projektet, en investering på 870 miljoner dollar, utöver tillgång till ren energi även resulterat i omkring 2 000 nya jobb under byggfasen och väntas ge uppemot 350 arbetstillfällen under driften, enligt en effektstudie av konsultföretaget Qbis.

Frågan är nu om bankerna är redo att ändra på sina finansieringsmodeller och låna pengar till projekt där kalkylen även tar in positiva samhällseffekter, det som brukar kallas impact investing och som enligt Bloomberg är en het trend på Wall Street.

”Det här är impact investing och det är i den här riktningen jag vill att vi går i framtiden, men frågan är om bankerna kommer att investera i det. Här kommer FN-målen att hjälpa oss, eftersom vi kan koppla dem direkt till en investering och ta de diskussioner vi måste för att nå ett hållbart samhälle”, säger Kristian Heydenreich.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies