Det är precis tio år sedan som den svensk-tyske Oxfordekonomen Carl Benedikt Frey kom med sin extremt uppmärksammade studie att nära hälften av alla jobb är i fara i och med att de går att automatisera med redan befintlig teknik. Han har sedan dess, bland annat i sin bok The technology trap, analyserat teknologiska framsteg, från den första industriella revolutionen i Storbritannien i mitten av 1700-talet med Spinning Jenny och ångmaskinen, den andra industriella revolutionen från 1900 och framåt med elektrifieringen, förbränningsmotorn och transportrevolutionen över datoriseringen och fram till dagens ai-utveckling.
”Vad alla de här teknologierna gjorde var att de ersatte yrken och industrier, men de skapade också väldigt många nya industrier som många arbetare ganska enkelt kunde flytta över till”, konstaterar Carl Benedikt Frey samtidigt som han utvecklar det hela.
”Den första industriella revolutionen liksom datoriseringens inverkan har varit mer att ersätta arbete i existerande industrier och yrken. Den andra industriella revolutionen med elektrifieringen och förbränningsmotorn skapade mer nya typer av industrier och yrken. Det är en stor och viktig skillnad.”
Redan för tio år sedan gjorde han och kollegorna vid Oxford en studie om hur olika yrkesgrupper kan tänkas bli påverkade av artificiell intelligens, ai.
”Då ansåg vi att kreativitet och komplexa sociala interaktioner var ganska svårt att ersätta med ai. Vad vi däremot nu sett med verktyg som Chat GPT är att dessa arbetsuppgifter fortfarande kanske inte blir ersatta, men de blir väldigt mycket enklare att utföra.”
Carl Benedikt Frey ser det här som vad han kallar en ”uberisering” av allt fler delar av arbetsmarknaden.
”Vad var inverkan från Uber på taxiindustrin? Det var inte färre arbetstillfällen utan snarare tvärtom eftersom det reducerade trösklarna att ta sig in i den industrin ganska markant. Däremot ledde det till ökad konkurrens och lägre löner med omkring 10 procent.”
”Vad vi nu ser med generativ ai är att det på samma sätt reduceras trösklar inom många kreativa innehållsyrken. Men för den skull kommer vi inte att få se färre människor arbeta inom dessa områden utan tvärtom. Men därmed får vi också ökad konkurrens och lägre löner som en konsekvens.”
Något som utmärker utvecklingen av generativ ai är med vilken hastighet som tekniken nu sprids och anammas.
”Det råder ingen tvekan om att genombrottet för Chat GPT har varit snabbare än någon annan teknologi i historien. Det finns därför många saker som vi inte riktigt har koll på. Desinformation är ett exempel som vi måste få bukt med. Kostnaden för att producera ny information som kan vara rent felaktig kan bli hög. Konsekvenserna på arbetsmarknaden i och med att yrkesgrupper relativt snabbt kommer att känna av konkurrensen kan också bli häftiga.”
”Om vi jämför med Uber som rullades ut successivt geografiskt och under en lång period så har den här teknologin mer eller mindre anammats på en vecka, överallt globalt. Så konsekvenserna är naturligtvis mycket snabbare och bredare än något vi sett innan. Det är inte heller enbart konsekvenser för arbetsmarknaden. Det är en teknik som vi också redan använder privat och på fritiden. Så hur snabbt och brett det har slagit finns det inget historiskt exempel som ens kommer nära.”
Den snabba utvecklingen kommer därmed att ställa höga krav på snabb anpassning på arbetsmarknaden.
”Jag tror mycket beror på vilka yrken vi pratar om. Inom innehållsproduktion till exempel reducerar Chat GPT trösklarna vilket som sagt innebär ökad konkurrens och antagligen lägre löner. Samtidigt, i vissa typer av yrken kommer det att öka produktiviteten precis som mycket av digitalisering och mjukvaruutveckling redan gjort inom sådant som forskning och utveckling Det betyder här inte nödvändigtvis ökad konkurrens och lägre löner i och med att det finns många komplementära arbetsuppgifter inom dessa yrkesområden som Chat GPT inte underlättar, som att komma på nya idéer till exempel. Så för sådana yrkesgrupper som akademiker och journalister kommer det framöver mycket att handla om att ha nya idéer och ställa rätt frågor”, säger Carl Benedikt Frey.
Han ser dock en risk för något av en cementerande effekt av ai, som inte nödvändigtvis stimulerar nytänkande.
”I och med att vi gör oss mycket mer effektiva och produktiva i existerande arbetsuppgifter finns det en risk att vi försöker fokusera på att ta vara på dessa effektivitetsökningar på ett sätt som inte nödvändigtvis leder till nya genombrott. Med Chat GPT kan du till exempel skriva en uppsats ”i stil med Shakespeare”. Och du får någonting som låter ganska mycket Shakespeare. Men Shakespeare var innovativ för 500 år sedan. Det finns en risk att vi använder ai för att finna nya former och kombinationer av redan existerande idéer snarare än att komma på nya, revolutionerande idéer. Det är någonting jag är lite orolig för.”
På längre sikt är det inte heller säkert att ai verkligen kommer att leda till ökad produktivitet.
”Långsiktig produktivitet bygger också mycket på innovation. Vad Chat GPT och generativ ai gör är mer inkrementella och stegvisa förändringar än radikala genombrott. Det är egentligen bara en fortsättning på en tendens vi har sett under de senaste decennierna. Alla känner till Moores lag, att datorkraften dubbleras var 18:e månad, men det krävs många fler forskare för att få till den här dubbleringen i dag än vad det gjorde för 10-20 år sedan. Det är något vi ser i ekonomin som helhet. Så vad vi behöver är nya, mer radikala idéer för långsiktig produktivitetsutveckling, och det är oklart just nu i vilken utsträckning som AI kommer att hjälpa oss dit. Det kan till och med vara kontraproduktivt så till vida att vi lättare lägger kostnader på inkrementella förbättringar som ökar produktiviteten kortsiktigt men kanske reducerar den långsiktigt.”
För tio år sedan visade Carl Benedikt Frey tillsammans med forskarkollegan Michael Osborne i en studie att 47 procent av jobben var i fara på grund av automatisering och datorisering.
”Samma förutsättningar gäller fortfarande när det gäller möjligheterna till automatisering”, konstaterar han i dag.
”Om vi tittar på yrkesgrupper och utfall de senaste tio åren så skattade vi att fotomodeller var ett av jobben som var mest exponerade för automatisering. Det tyckte många var ett absurt påstående för tio år sedan. Idag visar sig den förutsägelsen ganska bra när vi har generativ AI som kan producera nya fotomodeller från existerande bilder och göra det på ett mycket bra sätt.”
”Vi skattade även att servicepersonal som servitriser kunde ersättas och där ser vi också redan i dag automatiserade restauranger.”
”Samtidigt trodde vi, liksom de flesta, att självkörande bilar skulle komma betydligt snabbare än de har gjort. Såtillvida har arbetsmarknadseffekterna av den utvecklingen uteblivit.”
I det långa loppet så beror inte allt enbart på automatiseringen, utan på vår förmåga att skapa nya yrken och industrier, menar Carl Benedikt Frey.
”Om vi bara hade automatiserat allting vi gjorde under Gustav Vasas tid så skulle vi inte vara så särskilt mycket rikare i dag. Sverige är mer välmående som land i dag eftersom vi skapat nya industrier, uppgifter, produkter och tjänster som inte fanns på den tiden. Så mycket kommer att handla om hur vi använder ai för att skapa de nya innovationerna, industrierna och jobben. Vår förmåga att skapa nya saker snarare än att använda ai för att automatisera saker vi redan gör.”
