1515

Decimalerna som avgör industrins framtid

Ska EU:s utsläppsrätter minskas med 2,2 eller 2,4 procent per år? Skillnaden låter liten, men den motsvarar 60 gånger Sveriges årliga utsläpp och innebär stora förändringar för industrin.

Bild:TT

På måndagen möttes EU:s miljöministrar i Bryssel för att diskutera reformen av EU:s hårt kritiserade utsläppshandel. I dag är priset på en utsläppsrätt så lågt att det ofta är mer lönsamt för bolagen att betala för koldioxidutsläpp än att investera i ny teknik. Dessutom delas en stor del av rätterna ut gratis.

Samtidigt borde utsläppshandeln vara ett av de viktigaste instrumenten för att hejda klimatförändringen och dess katastrofala konsekvenser för människorna och planeten.

Många politiker i EU-länderna vill göra det dyrare att släppa ut koldioxid, men har olika åsikter om hur och när. Medlemsländerna skulle på måndagen ha kommit överens om en gemensam linje, men de stod så långt ifrån varandra att beslutet sköts fram till våren.

EU-kommissionen har föreslagit att antalet utsläppsrätter ska minskas med 2,2 procent varje år. EU-parlamentets miljöutskott kom förra veckan överens om en minskning på 2,4 procent. Nu är alltså frågan vilken procentsats medlemsländerna i ministerrådet kommer överens om. I dagens system är minskningen 1,74 procent per år.

"Skillnaden mellan 2,2 och 2,4 procent kan se liten ut, men under perioden fram till 2050 motsvarar den 3 miljarder ton utsläpp, vilket är 60 gånger så mycket som de samlade svenska utsläppen under ett år", säger Daniel Engström Stenson, klimatpolitisk analytiker på den gröna liberala tankesmedjan Fores.

Han tror inte att medlemsländerna vill höja ambitionsnivån utan gissar att de landar på 2,2 procent i likhet med EU-kommissionen.

Även den minskningen skulle innebära att utsläppsrätterna någon gång tar slut, närmare sagt år 2058. Då ska bolagen ha ställt om till teknik som inte ger utsläpp, eller åtminstone ha köpt och sparat utsläppsrätter från tidigare år.

"Jag tror att politikerna och företagen inte riktigt tänker på det. Hade företagen verkligen trott på minskningskurvan hade de jobbat ännu mer på att investera i utsläppsminskningar", säger Daniel Engström Stenson.

Oavsett vilken procentsats politikerna kommer överens om, kommer den svenska industrin få betala mer för sina utsläpp på 2020-talet. Den bilden delas av Linda Flink, energi- och klimatexpert på Svenskt näringsliv.

"Det finns en ganska stor risk för att reformen kommer att betyda ökade kostnader för industrin, som även kommer att drabba de mest klimateffektiva industrianläggningarna i varje sektor", säger hon. 

Till saken hör att globalt konkurrenssatta industrier, som stålindustrin, i dag tilldelas gratis utsläppsrätter, och mer än vad de behöver. Den svenska regeringen går i bräschen för en hårdare linje och vill att färre branscher ska få gratis utsläppsrätter.

Linda Flink däremot anser att utsläppen ska vara gratis för industrin så länge andra regioner inte har system för utsläppshandel, annars missgynnas den europeiska industrin i konkurrens med den asiatiska och amerikanska.

Daniel Engström Stenson säger i sin tur att man i Kina och USA arbetar med att ta fram system för utsläppshandel.

Hur stor del av utsläppsrätterna som auktioneras ut och hur stor del som delas ut gratis är, utöver minskningstakten, en annan viktig förhandlingspunkt mellan EU-länderna.

I Sverige får reformen av utsläppshandeln störst konsekvenser för stålbolagen, som SSAB och LKAB. De har hittills fått mycket gratis utsläppsrätter, men kommer att få betala mycket mer i framtiden.

Även energibolagen som Vattenfall påverkas, men åt andra hållet. Högre pris på utsläppen hjälper dem att ställa om till förnybara energikällor samt ger högre energipriser. I våras föreslog Vattenfalls, Fortums och Statkrafts vd:ar i Di Debatt att utsläppsrätterna ska minskas med 2,6 procent varje år, alltså betydligt mer än vad EU-kommissionen föreslår.

Nästa steg i utsläppsreformen tas i februari, då hela EU-parlamentet röstar om utsläppsrätter utifrån miljöutskottets förslag. I vår ska också medlemsländerna komma överens om en gemensam position för att sedan förhandla fram den slutliga lagstiftningen med EU-parlamentet och EU-kommissionen.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?