1515
Annons

Debatt: Skatt är inte hållbarhet

Regeringen utreder allt fler skatter i grön kostym. De senaste är skatt på kväveoxider och på avfallsförbränning. I det första exemplet fungerar tillståndsprövningen bra, i det andra blir resultatet kontraproduktivt, skriver företrädare för industrin.

Bild:Colourbox

Regeringen utreder för miljön kontraproduktiva lagförslag på kväveoxidskatt och avfallsförbränningsskatt. Förslagen är verkningslösa för miljön och hotar industrins konkurrenskraft.

I dagarna överlämnades ett betänkande om bland annat kväveoxidskatt och avfallsförbränningsskatt till regeringen. Utredningen konstaterar att en skatt på utsläpp av kväveoxider skulle behöva omfatta betydligt fler anläggningar än de som ingår i dagens avgiftssystem, för att inte strida mot EU:s statsstödsregler. För många industriföretag skulle en skatt därmed bli mycket kostsam. Därför tar inte utredningen ställning till om en skatt ska införas eller inte, men lägger ändå fram ett lagförslag. En jämförbar skatt finns inte i något annat land inom EU.

Från industrins sida har vi många invändningar mot den bristande analysen i utredningen. Framförallt saknar vi en beräkning av den tekniska potentialen för att ytterligare minska utsläppen. Den hade varit värdefull för att kunna slå fast industrins framtida förmåga att styra mot minskade utsläpp. Istället har utredningen funnit att en positiv effekt av skatten är att ”det skapar incitament för en återhållen produktion i Sverige”.

I klarspråk betyder det att utredningen tror att kväveoxidskatten skulle leda till minskad produktion i vårt land och att detta är positivt. Det är allvarligt att en statlig utredning anser att svensk produktion ska minska, sannolikt till förmån för produktion i andra länder vilket varken gynnar sysselsättning eller miljö. Att återhållen produktion skulle svara mot utredningsdirektivets kriterium om samhällsekonomisk effektivitet är lika förbluffande. Det här är en skatt som skapar negativa effekter på både tillväxt och arbetstillfällen.

Kväveoxider uppstår vid all förbränning. Idag finns ingen reningsteknik som kan eliminera dessa fullständigt. Men industrin har redan minskat sina utsläpp kraftigt. Detta är framför allt ett resultat av tillståndsprövningen enligt miljöbalken som utgår från att bästa möjliga teknik ska användas utifrån anläggningens specifika förutsättningar. Tillståndsprövningen utgår också från en helhetssyn på anläggningens hela miljöpåverkan, vilket är särskilt viktigt när miljöarbetet kommit långt. En åtgärd kan mycket väl minska en miljöeffekt men samtidigt öka en annan. Att använda naturgas innebär till exempel låga utsläpp av kväveoxider, men biobränslen är bättre från klimatsynpunkt.

När den för anläggningen bästa möjliga tekniken är införd kan inte utsläppen minskas mer. En framtida skatt skulle då ha som enda syfte att generera pengar till statskassan, eftersom anläggningen inte kan ta till några ytterligare åtgärder. Resultatet blir en skatt med liten miljönytta men höga kostnader.

Vad gäller en avfallsförbränningsskatt är utredningens slutsats att den inte skulle vara ett träffsäkert och kostnadseffektivt styrmedel för att öka återanvändning och återvinning av material.

Trots detta har regeringen genom ett tilläggsdirektiv ålagt utredningen att ta fram ett förslag till hur en sådan skatt kan utformas. Detta är anmärkningsvärt. Regeringen vill styra mot ökad materialåtervinning och ett fossilfritt samhälle, men den avfallsförbränningsskatt som föreslås skulle snarast motverka detta syfte. Till exempel slår den hårt mot återvinning av metaller från elektronikskrot, där plast som är sammangjuten med metallen förbränns i materialåtervinningsprocessen. Av samma skäl slår den mot de aktörer inom skogsindustrin som materialåtervinner plastbelagd kartong. Den slår också mot cementindustrins klimatambitioner att minska användningen av jungfruligt kol.

Industrin bejakar utvecklingen mot en cirkulär ekonomi där ökad materialåtervinning spelar en viktig roll. Den föreslagna avfallsförbränningsskatten är dock inte rätt styrmedel för att komma vidare i den utvecklingen. En resurseffektiv energiåtervinning av icke-återvinningsbara material är en viktig pusselbit i det cirkulära samhället.

Vi ser en trend där allt fler skatteförslag kläs i grön kostym, men där den miljöstyrande effekten i själva verket är antingen liten eller obevisad. Detta är en otjänst både mot miljö och tillväxt.

Helen Axelsson

Energi- och miljödirektör Jernkontoret

Mikael Möller

Näringspolitisk chef IKEM – Innovations- och Kemiindustrierna

Erika Skogsjö

Energi- och hållbarhetsansvarig SveMin

Christina Wiklund

Miljödirektör Skogsindustrierna

Innehåll från AccentureAnnons

Bransch i omvandling: Det här krävs för partnerskap med den nya elkunden

Vinterns elpriser har, minst sagt, fått konsumenterna att lägga märke till sin elräkning. Nu måste elbolagen visa kunderna att de erbjuder något mer än bara en faktura, och det finns framförallt fem områden som krävs för att skapa partnerskap med den nya elkunden.

Läs mer om vad som krävs för att bli framtidens elleverantör 

Det är mycket el på agendan just nu. Efter en vinter med rekordhöga elpriser har Rysslands invasion av Ukraina satt kniven mot strupen på den europeiska energianvändningen, samtidigt som klimatkrisen kräver en omställning från fossila bränslen i varenda bransch, från transport till ståltillverkning.

– Energi är verkligen en bransch under stark omvandling, och det sker brett i hela samhället, konstaterar Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

– Framförallt ser vi att kunderna, oavsett om det är privatkunder eller företagskunder, i dag ställer helt andra krav på sin elleverantör än vad de har gjort tidigare.

Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.
Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

Rapporten ”The New Energy Consumer” från Accenture konstaterar att relationen mellan kund och elleverantör tidigare var i princip transaktionsbaserad. El kom ur två hål i väggen, räkningen betalades, ingen tänkte mer på det än så.

– Men både det höga elpris vi ser nu och den höga medvetenhet som finns kring hållbarhet har ändrat det här markant. Slutkunden idag vill vara med och bidra till energi-omställningen genom att köpa grönare el, men de vill också ha hjälp från elbolagen med att effektivisera sin egen elkonsumtion.

Perspektivskifte av stora mått

Och det här ställer elbolagen inför ett perspektivskifte av stora mått. Inte minst kräver det en ny syn på vad som egentligen skapar värde för både dem själva, och för kunden. Enligt rapporten är det framförallt fem områden som elbolagen behöver fundera över för att skapa en känslomässig, snarare än transaktionsbaserad, relation med sina kunder: Syfte, Produkter, Teknikplattformar, Talang och Partnerskap.

– Alla de här fem är lika viktiga, men att ha ett ambitiöst och genuint syfte som fylls med reellt innehåll snarare än floskler är grunden. Syftet skall sedan driva åtgärder, för det är utan tvekan så att kunder och företag vill köpa tjänster och produkter från företag som bidrar till omställningen kring hållbarhet.

Det är med ett tydligt syfte företagen kan hitta riktningen för att utveckla nya produkter och tekniska plattformar, det är med ett tydligt syfte de kan attrahera anställda och kunder, och det är med ett tydligt syfte de hittar de partnerskap som blir avgörande för att kunna bli en viktig spelare, inte bara på elmarknaden, utan i den energiomställning som nu sker inom hela samhället. Och här ser Fredrik Engdar att de svenska bolagen ligger bra till.

– Många svenska elbolag ligger redan långt framme, för de vet vad de vill åstadkomma och de verkar vara genuina i sin önskan att nå dit. Nu gäller det att ta nästa steg och fortsätta driva omvandlingen mot ett hållbart samhälle.

Rapporten visar även att konsumenterna vill ha hjälp att själva ställa om sin energikonsumtion. Dels via råd och tips, dels också via nya produkter och miljövänliga alternativ. 

– De svenska bolagen ligger bra till när det gäller att erbjuda grön el, men sen behöver de hjälpa kunderna i deras omställning och effektivisera elanvändningen. För att åstadkomma detta behövs både större insikt i kunders beteende och behov, samt nya typer av produkter. 

Nya former av partnerskap

En annan viktig aspekt av omställningen är nya former av partnerskap för att i nära samarbete med företagskunder och andra aktörer på marknaden förändra energianvändningen. 

– Partnerskap är en hjärtefråga för mig. Energiomställningen har redan lett till helt nya sorters gränsöverskridande samarbeten mellan branscher som vi inte har sett så ofta tidigare.

Till exempel möbelföretag som säljer solpaneler, snabbmatskedjor som blir laddstationer för elbilar, oljebolag som köper kraftbolag – kombinationerna är många, ibland överraskande och uppstår överallt.

– Det är den ökande kundinsikten, och självinsikten, som ligger bakom. Företagen inser att de inte kan göra allt själv, utan att de måste ingå partnerskap både med aktörer i andra branscher och med snabba, digitala startups som kan hjälpa till att utveckla nya förmågor och snabba på energiomställningen. De här konstellationerna kommer att vara avgörande för att klara av att vara relevant på den nya energimarknaden.

Läs mer om elbranschens omställning 

 

Mer från Accenture

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accenture och ej en artikel av Dagens industri

Ljusning efter stormen – nu återvänder investerarna

Sjunkande värderingar och högre avkastning har fått investerarna att återvända till den turbulenta obligationsmarknaden för fastighetsbolag. 

Förvaltarna Henrik Tingstorp och Fredrik Carlsson är eniga om att prisnivåerna är attraktiva – men påminner om att läget fortfarande är osäkert.

Långa obligationer från fastighetsbolagen SBB och Balder drabbades hårdast i det första halvårets turbulens, enligt förvaltaren Henrik Tingstorp. På bildens syns bolagens vd:ar Ilija Batljan och Erik Selin.
Långa obligationer från fastighetsbolagen SBB och Balder drabbades hårdast i det första halvårets turbulens, enligt förvaltaren Henrik Tingstorp. På bildens syns bolagens vd:ar Ilija Batljan och Erik Selin.Foto:Jack Mikrut/Joey Abrait

Under det första halvåret 2022 uppstod kraftig turbulens på marknaden för fastighetsobligationer. En negativ makroekonomisk utveckling ledde till högre kreditrisker, höjda avkastningskrav och värdeminskningar på obligationerna – vilket sammantaget gjorde finansieringen betydligt dyrare för fastighetsbolagen.

När fonder med exponering mot fastighetsobligationer minskade i värde vidtog flera aktörer försiktighetsåtgärder. Fondbolaget Spiltan uppgav i juni för Di att man bland annat hade kortat ner löptiderna på lånen för att få ner volatiliteten. Konkurrenten Simplicity berättade samtidigt att man redan under hösten 2021 började minska exponeringen mot fastighetsobligationer.

Simplicitys förvaltare Henrik Tingstorp säger i dag att marknaden nådde botten i juni, och att fastighetsbolagen SBB:s och Balders längsta obligationer – med förfall 2028/2029 – var värst drabbade. 

Låga priser och hög avkastning har dock lockat tillbaka investerarna, och under sommaren har priserna på obligationerna gått upp.

”Läget ser annorlunda ut nu jämfört med i början av sommaren”, konstaterar förvaltaren.

”Många investerare har hittat tillbaka till fastighetsobligationerna tack vare den attraktiva prissättningen.”

I princip inga nya obligationer har emitterats under sommaren. Handeln sker i stället på andrahandsmarknaden.

Det gynnsamma läget har fått Simplicity att inta ett mer positivt förhållningssätt till marknaden. Henrik Tingstorp vidhåller att man inte har ökat exponeringen, men däremot genomfört ”strukturella förändringar”. Fondbolaget har exempelvis gått in i en obligation från fastighetsbolaget Balder med förfall 2028 och samtidigt lämnat en obligation med kortare löptid och högre värdering. Man har även investerat i en obligation från Castellum. Den röda tråden är – till skillnad från Spiltans tidigare försiktighetsåtgärder – en förflyttning mot längre löptider. Sådana skuldebrev har ofta ett lägre pris.

”Syftet är att uppnå högre avkastning på våra obligationer”, säger Henrik Tingstorp.

På sikt är det möjligt att fondbolaget ökar exponeringen mot fastighetsobligationer. Avgörande faktorer är primärt inflationen, räntorna och konjunkturen. Efter sommaren förväntas ytterligare höjningar av styrräntan, vilket enligt förvaltaren kan påverka finansieringen i fastighetsbolagen.

”Då skulle osäkerheten öka ytterligare, och det gillar aldrig investerarna. Då kan priserna gå ner igen. Men fastighetsobligationerna är redan väldigt nedtryckta”, säger Henrik Tingstorp och fortsätter:

”När vi får mer klarhet i vad som händer framåt blir det lättare att slå fast hur det kommer att gå för fastighetsbolagen. Då skulle vi mycket väl kunna överväga ytterligare investeringar – men det krävs mer säker information innan man kan göra riktiga prognoser”.

Förvaltaren pekar samtidigt på att fastighetsbolagen bör vara relativt motståndskraftiga tack vare starka kassaflöden.

Färska inflationssiffror från USA, som visar på en inbromsning i juli, kan indikera en gynnsam utveckling för den räntekänsliga fastighetssektorn. På onsdagen rapporterade Di att den amerikanska konsumentprisökningen noterades till 8,5 procent i juli, vilket kan jämföras med 9,1 procent i juni. Analytikerna hade förväntat sig en ökning på 8,7 procent.

Även Fredrik Carlsson, som driver fondbolaget Carlsson Norén, har noterat en positiv utveckling för fastighetsobligationerna under sommaren. Som förklaring nämner han dels att flera stora fastighetsbolag har sålt fastigheter till priser som marknaden har nickat gillande åt. Att de senaste kvartalsrapporterna överlag var positiva och indikerade en stabilitet i sektorn har också bidragit till den positiva utvecklingen, enligt förvaltaren – som dock manar till fortsatt försiktighet.

”Det är först under nästa år som man egentligen kommer att veta hur det här ska sluta.”

I dagsläget tycker Fredrik Carlsson, i likhet med sin branschkollega på Simplicity, att fastighetsobligationer har blivit ett allt mer intressant investeringsobjekt. Han pekar på att flera obligationer som bolag emitterade på 1 procent för 1,5 år sedan i dag handlas på 6-7 procent.

”Räntorna är otroligt höga just nu. Om man tror på fastigheter kan man få bättre avkastning genom att investera i skuldsidan snarare än i aktiesidan – särskilt om tillväxten i sektorn går ner.”

I Carlsson Noréns fond Yield Opportunity återfinns obligationer från Castellum, Corem, Sagax och Balder. Enligt förvaltaren är obligationerna attraktiva då de emitterande bolagen har starka kassaflöden, är begränsat skuldsatta och har en lägre andel nyproduktion.

Hur omvärlden utvecklas i höst kommer att bli avgörande för obligationsmarknaden för fastighetsbolag. Stigande energipriser utgör ett av många orosmoment för sektorn, säger Fredrik Carlsson. 

”Men det går inte att komma ifrån att man får bra betalt på de här räntenivåerna. Även bolag med mindre risk ger bra avkastning i dagsläget.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera