1515
Annons

Debatt: Så kan fastighetsägarna motverka kriminalitet

DEBATT. När hot och trakasserier tvingar handlare att stänga sina butiker, när restauranger och kaféer inte vågar ha öppet och när företag flyttar är det ofta sista steget i en process som tillåtits pågå under en lång tid och där samhället steg för steg backat tillbaka, skriver Rikard Silverfur.

OTRYGGHET. Den nya kamerabevakningslagen riskerar att skapa osäkerhet om hur kameror får användas. Regelverket är krångligt och böterna höga, påpekar Rikard Silverfur.
OTRYGGHET. Den nya kamerabevakningslagen riskerar att skapa osäkerhet om hur kameror får användas. Regelverket är krångligt och böterna höga, påpekar Rikard Silverfur.Bild:Janerik Henriksson

När kostnaderna för renhållning, reparationer av sönderslagna fönster och klottersanering stiger, och allt större resurser läggs på att hantera skadegörelse, obetalda hyror, svarthandel eller otillåten andrahandsuthyrning är det ett första tydligt tecken på att ett område håller på att utvecklas åt fel håll. Det är signaler som behöver tas på största allvar, både av fastighetsföretag men också av kommunen och myndighetsrepresentanter.

Därför arbetar fastighetsföretag både förebyggande och långsiktigt för att öka tryggheten i och omkring sina hus, genom att ta ett socialt ansvar. För samhället är fastighetsbranschens trygghetsarbete en tydlig vinst. I otrygga områden ligger den samhällsekonomiska kostnaden upp emot 10.000 kronor högre per år och lägenhet, jämfört med områden där fastighetsföretag aktivt arbetar med brottsförebyggande åtgärder. För att fastighetsbranschen ska lyckas måste regering och riksdag ge förutsättningar att kunna arbeta effektivt med såväl situationell som social prevention för ökad trygghet.

En tydlig identifierad åtgärd för att öka tryggheten är möjligheten för fastighetsägare att sätta upp kameror. Med den nya kamerabevakningslagen som är under införande var det vår förhoppning att det skulle bli lättare att sätta upp kameror i brottsförebyggande syfte. Nu verkar det istället som att slopandet av tillståndsplikt och den nya dataskyddsförordningen kommer att skapa osäkerhet om när och hur kamerabevakning får ske. Regelverket är krångligt och böterna höga. Här måste regeringen och ytterst justitieminister Morgan Johansson (S) agera.

Den organiserade brottsligheten söker sig ofta till kontantintensiva verksamheter som kaféer, restauranger och närbutiker. För fastighetsägare som hyr ut lokaler till den här typen av verksamheter utgör hyreslagstiftningen ibland ett problem.

Även om fastighetsägaren själv kan göra mycket i brottsförebyggande syfte, exempelvis genom att genomföra säkerhetskontroller av lokalhyresgäster inför att ett hyreskontrakt tecknas, måste det bli enklare att säga upp lokalhyresgäster som använder eller upplåter lokalen för kriminell verksamhet.

Det gäller särskilt vid narkotikahandel, vapenbrott eller prostitution. Men även förberedelse till terrorbrott eller annan allmänfarlig brottslighet. Reglerna för uppsägning och förverkande av lokalhyreskontrakt vid sådan verksamhet behöver ses över för att fastighetsägare ska kunna bidra än mer i det brottsbekämpande arbetet.

Men det räcker naturligtvis inte enbart med fysiska brottsförebyggande åtgärder för att göra ett område tryggt, utan det måste kombineras med sociala åtgärder. Fastighetsägare kan göra mycket för att öka tryggheten genom att jobba med riktade insatser som att involvera de som bor i ett område i förvaltning eller främja liv och rörelse även under kvällstid.

Men även om fastighetsföretag engagerar sig och tar ansvar som sträcker sig längre än husen, är det inte tillräckligt om inte det offentliga samverkar med fastighetsföretagen för att öka tryggheten och tilliten.

I flera länder är denna typ av samverkan, ofta kallade BID (Business Improvement District) reglerad. Modellen bygger på aktiv samverkan mellan fastighetsföretagare, näringsliv, boende, kommun, sociala myndigheter och polis. Genom gemensamma åtgärder arbetar man för att lyfta platsers attraktivitet bland annat genom att öka tryggheten och motverka att kriminell verksamhet får fäste.

I Sverige har vi en lång tradition av samverkan mellan civilsamhället och offentliga och privata aktörer. Men det är tydligt att det inte räcker. Vi anser att det behöver skapas former för en svensk BID-modell med ett ramverk för samverkan mellan fastighetsföretagare, näringsliv, civilsamhälle och statliga och kommunala myndigheter. Vi uppmanar därför regeringen att bjuda in till ett brett samtal om vilken roll och status dessa BID ska ha i Sverige. Genom ökad samverkan med tydliga ansvarsområden kan vi öka tryggheten och säkerheten.


Rikard Silverfur, näringspolitisk expert, Fastighetsägarna


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Innehåll från Södertälje Science ParkAnnons

Viktigt med delad vision för hållbara leverantörskedjor: ”Hållbarhet nödvändigt ur ett affärsperspektiv”

Andreas Follér, hållbarhetschef på Scania.
Andreas Follér, hållbarhetschef på Scania.

Stora företag har börjat ställa allt högre krav på att hela leverantörskedjan är hållbar. Att jobba med hållbarhet är alltså nödvändigt ur ett affärsperspektiv.

– För oss är det helt avgörande att våra leverantörer delar vår vision om hållbara transportlösningar, förklarar Andreas Follér, hållbarhetschef på Scania.

Södertälje Science Park erbjuder flera affärsutvecklingsprogram för industriföretag 

Inom en snar framtid kommer Scanias lastbilar och bussar inte längre ha avgasrör. Det betyder att mycket av de koldioxidutsläpp som bolaget traditionellt har haft försvinner – men också att nya typer av koldioxidutsläpp uppstår.

– De utsläppen kommer framför allt att komma från leverantörskedjan, vilket innebär att vi behöver fortsätta att ta steg mot ökad hållbarhet tillsammans med våra leverantörer. Tidigare har vi främst fokuserat på de leverantörer vi har direktkontakt med, men nu jobbar vi även med deras underleverantörer. På så vis kan vi hitta de ställen i vårt långa leverantörsled där det stora klimatavtrycket finns, berättar Andreas Follér. 

”Vi kommer att arbeta hela vägen ner i gruvorna”

Framöver kommer Scania att fokusera på fyra ”hotspots” för utsläpp i sitt miljöarbete – batterier, stål, gjutjärn och aluminium – som de vill ska vara 100 procent gröna år 2030.

– Det här kommer vi att arbeta med hela vägen ner till gruvorna, till själva råvaran. Vi har en aktiv dialog med leverantörerna och tränar, stöttar och utbildar dem. Vi ser det som att vi gör det här tillsammans, säger Andreas Follér.

– Det är säkert så att vissa leverantörer kommer att falla bort de närmsta tio åren eftersom de inte delar våra hållbarhetsambitioner. Samtidigt arbetar de flesta av våra nyckelleverantörer åt samma håll som oss. Det handlar egentligen inte om att vi ställer de kraven, utan att hela världen gör det, tillägger han.

Eva Helén, utvecklingsstrateg vid Södertälje Science Park.
Eva Helén, utvecklingsstrateg vid Södertälje Science Park.

Hållbarhetsprogram för företag

Scania är, tillsammans med AstraZeneca, KTH och Södertälje kommun, huvudpartner till och grundare av Södertälje Science Park, som är en mötesplats för hållbar produktion. Bland annat driver Södertälje Science Park ett hållbarhetsprogram för små och medelstora företag.

– Många av de företag som deltar i programmet är underleverantörer till större företag. De vet att det är nödvändigt att jobba med omställningen mot en hållbar värld, men vet inte alltid i vilken ände de ska börja. Därför hjälper vi dem att göra en översyn av sitt företag och hur de kan jobba med hållbarhet kopplade till de globala målen, säger Eva Helén, utvecklingsstrateg vid Södertälje Science Park, och tillägger:

– Det är genom att ställa om till en mer hållbar produktion som de kan fortsätta vara relevanta på marknaden.

Läs mer om hållbarhetsprogrammet för små och medelstora företag 

Mer från Södertälje Science Park

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Södertälje Science Park och ej en artikel av Dagens industri

Musk i blåsväder efter Twitterinlägg om Ukraina

Teslagrundaren Elon Musk får vass kritik efter att ha skrivit flera Twitterinlägg om de olagligt annekterade områdena i Ukraina.

Elon Musk.
Elon Musk.Foto:Patrick Pleul/AP

Musk gjorde en omröstning där han bland annat skrev:

”Ukraina-Ryssland fred: – Gör om omröstningarna i de annekterade regionerna med FN:s tillsyn. Ryssland lämnar om folket vill det. – Krim blir formellt en del av Ryssland, som det varit sedan 1783 (tills Chrusjtjovs misstag)”.

Twitteranvändare kunde sedan rösta ja eller nej.

Ryssland annekterade olagligen ukrainska Krim 2014.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj svarar med en egen, syrlig omröstning på Twitter.

”Vilken Elon Musk tycker du om mer?” med alternativen ”En som stöttar Ukraina” och ”En som stöttar Ryssland”.

Musks Twitterinlägg möts också av upprörd kritik från Ukrainas ambassadör i Tyskland, Andrij Melnyk.

”Dra åt helvete är mitt mycket diplomatiska svar till dig Elon Musk”, och ”Det enda det här kommer leda till är att ingen ukrainare NÅGONSIN kommer att köpa din j...a Teslaskit”, skriver han.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera