ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Fastighet

Debatt: Så kan fastighetsägarna motverka kriminalitet

  • OTRYGGHET. Den nya kamerabevakningslagen riskerar att skapa osäkerhet om hur kameror får användas. Regelverket är krångligt och böterna höga, påpekar Rikard Silverfur. Foto: Janerik Henriksson

DEBATT. När hot och trakasserier tvingar handlare att stänga sina butiker, när restauranger och kaféer inte vågar ha öppet och när företag flyttar är det ofta sista steget i en process som tillåtits pågå under en lång tid och där samhället steg för steg backat tillbaka, skriver Rikard Silverfur.

När kostnaderna för renhållning, reparationer av sönderslagna fönster och klottersanering stiger, och allt större resurser läggs på att hantera skadegörelse, obetalda hyror, svarthandel eller otillåten andrahandsuthyrning är det ett första tydligt tecken på att ett område håller på att utvecklas åt fel håll. Det är signaler som behöver tas på största allvar, både av fastighetsföretag men också av kommunen och myndighetsrepresentanter.

Därför arbetar fastighetsföretag både förebyggande och långsiktigt för att öka tryggheten i och omkring sina hus, genom att ta ett socialt ansvar. För samhället är fastighetsbranschens trygghetsarbete en tydlig vinst. I otrygga områden ligger den samhällsekonomiska kostnaden upp emot 10.000 kronor högre per år och lägenhet, jämfört med områden där fastighetsföretag aktivt arbetar med brottsförebyggande åtgärder. För att fastighetsbranschen ska lyckas måste regering och riksdag ge förutsättningar att kunna arbeta effektivt med såväl situationell som social prevention för ökad trygghet.

En tydlig identifierad åtgärd för att öka tryggheten är möjligheten för fastighetsägare att sätta upp kameror. Med den nya kamerabevakningslagen som är under införande var det vår förhoppning att det skulle bli lättare att sätta upp kameror i brottsförebyggande syfte. Nu verkar det istället som att slopandet av tillståndsplikt och den nya dataskyddsförordningen kommer att skapa osäkerhet om när och hur kamerabevakning får ske. Regelverket är krångligt och böterna höga. Här måste regeringen och ytterst justitieminister Morgan Johansson (S) agera.

Den organiserade brottsligheten söker sig ofta till kontantintensiva verksamheter som kaféer, restauranger och närbutiker. För fastighetsägare som hyr ut lokaler till den här typen av verksamheter utgör hyreslagstiftningen ibland ett problem.

Även om fastighetsägaren själv kan göra mycket i brottsförebyggande syfte, exempelvis genom att genomföra säkerhetskontroller av lokalhyresgäster inför att ett hyreskontrakt tecknas, måste det bli enklare att säga upp lokalhyresgäster som använder eller upplåter lokalen för kriminell verksamhet.

Det gäller särskilt vid narkotikahandel, vapenbrott eller prostitution. Men även förberedelse till terrorbrott eller annan allmänfarlig brottslighet. Reglerna för uppsägning och förverkande av lokalhyreskontrakt vid sådan verksamhet behöver ses över för att fastighetsägare ska kunna bidra än mer i det brottsbekämpande arbetet.

Men det räcker naturligtvis inte enbart med fysiska brottsförebyggande åtgärder för att göra ett område tryggt, utan det måste kombineras med sociala åtgärder. Fastighetsägare kan göra mycket för att öka tryggheten genom att jobba med riktade insatser som att involvera de som bor i ett område i förvaltning eller främja liv och rörelse även under kvällstid.

Men även om fastighetsföretag engagerar sig och tar ansvar som sträcker sig längre än husen, är det inte tillräckligt om inte det offentliga samverkar med fastighetsföretagen för att öka tryggheten och tilliten.

I flera länder är denna typ av samverkan, ofta kallade BID (Business Improvement District) reglerad. Modellen bygger på aktiv samverkan mellan fastighetsföretagare, näringsliv, boende, kommun, sociala myndigheter och polis. Genom gemensamma åtgärder arbetar man för att lyfta platsers attraktivitet bland annat genom att öka tryggheten och motverka att kriminell verksamhet får fäste.

I Sverige har vi en lång tradition av samverkan mellan civilsamhället och offentliga och privata aktörer. Men det är tydligt att det inte räcker. Vi anser att det behöver skapas former för en svensk BID-modell med ett ramverk för samverkan mellan fastighetsföretagare, näringsliv, civilsamhälle och statliga och kommunala myndigheter. Vi uppmanar därför regeringen att bjuda in till ett brett samtal om vilken roll och status dessa BID ska ha i Sverige. Genom ökad samverkan med tydliga ansvarsområden kan vi öka tryggheten och säkerheten.


Rikard Silverfur, näringspolitisk expert, Fastighetsägarna


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies