1515
Annons

Debatt: Höghastighetstågen måste gå snabbt

Sverigeförhandlingen har regeringens uppdrag att skapa förutsättningar för en snabb utbyggnad av en höghastighetsjärnväg mellan våra tre storstäder, Stockholm, Göteborg och Malmö. Vi förespråkar en hastighet på 320 km i timmen för att nå tidsmålen för resandet och en snabb utbyggnad som innebär att man börjar bygga i alla tre ändpunkter samtidigt. Eller så snabbt det går.

Bild:TT

Det betyder att vi förordar en alternativ finansiering där staten tar upp lån i Riksgälden och därmed lägger projektet utanför infrastrukturbudgeten. Det menar vi är nödvändigt för att inte tränga ut andra nödvändiga objekt, och för att det annars skulle ta cirka 40–50 år, innan järnvägen kan stå klar och samhällseffekterna kommer. Att bygga en ny generation järnväg är inte en åtgärd på marginalen som finansieras pö om pö utan en strukturell förändring som bör finansieras i snabb takt med nya pengar över statsbudgeten.

Sverige är ett land som växer både ekonomiskt och befolkningsmässigt. Om tio år är vi enligt prognoserna ytterligare en miljon och år 2060 uppemot 13 miljoner invånare.

Befolkningen ökar allra mest i de stora städerna där konkurrensen om marken är stor och kapacitetsstarka transportslag är viktiga. Våra städer ska inte konkurrera med varandra, utan kan genom att bindas samman stå starka i den internationella konkurrensen. På så sätt kan också orter utanför storstäderna fortsätta växa och erbjuda goda bostads- och karriärchanser.

Med Sveriges perifera läge är goda transporter både inom landet och till kontinenten av avgörande betydelse.

Sverige behöver mer kapacitet i järnvägssystemet. Järnväg är ett klimatsmart och kapacitetsstarkt transportmedel för både människor och gods. Men i dag är det redan fullt på spåren. Om vi tror, som Trafikverket prognostiserar, att resandet kommer fortsätta öka måste åtgärder göras i det befintliga stambanenätet men också komma igång med byggandet av fler spår.

Sverigeförhandlingen rekommenderar ett system som dels binder ihop storstäderna med snabba resor mellan ändpunkterna, dels möjliggör snabba regionala tågförbindelser för att skapa större arbetsmarknadsregioner och tillväxt också i de mellanliggande regionerna. Ju högre hastigheter desto större arbetsmarknadsregioner. Men det är viktigt att komma ihåg att det är först när man har kopplat ihop regionerna som dessa effekter uppstår. Därför är det viktigt att järnvägen byggs så snabbt som möjligt.

Hastigheten har också stor betydelse för tågets möjligheter att konkurrera med flyget. Restid och punktlighet lyfts fram som några av de viktigaste förutsättningarna bland de kommersiella operatörerna. Varje minut räknas och varje tågförsening gynnar flyget.

Den största klimateffekten, och den är mycket stor, får man enligt Trafikverkets rapport ”Klimatpåverkan från höghastighetsjärnväg” genom en överflyttning av godset från väg till järnväg när höghastighetsjärnvägen är fullt utbyggd och därmed avlastar de gamla stambanorna. Med en etappvis utbyggnad kommer det att dröja lång tid innan ändpunktstrafiken är utbyggd och de stora effekterna av en överflyttning av gods- och flygtransporter till järnväg uppnås.

Sverigeförhandlingen har förhandlat med alla kommuner och regioner längs järnvägssträckningarna. De är beredda att möta upp statens infrastrukturinvesteringar med höga ambitioner. Med förutsägbarhet och transparens i processen kan planer sättas i verket tidigt. En höghastighetsjärnväg banar väg för stadsutveckling, täta och attraktiva städer som erbjuder cykel- och gångavstånd till det snabba tåget. Med långsammare hastigheter och en långsam utbyggnadstakt finns risken att en del av de tusentals bostäder som vi har överenskommelser om kommer långt senare eller aldrig blir av.

Förslaget till nationell transportplan innebär att det råder en gemensam uppfattning om att det behövs en ny höghastighetsjärnväg i Sverige. Den remissomgång som nu startar blir viktig inför regeringens ställningstagande. Vi överlämnar vår slutrapport till regeringen i december som också kommer att utgöra underlag inför regeringens beslut i vår om höghastighetsjärnvägens framtid.

Höghastighetsjärnvägen ska inte enbart lösa ett transportproblem utan bidra till ett ökat samhällsbyggande. En snabb utbyggnad och höga hastigheter ger de största samhällseffekterna. Det är först när den sista syllen är på plats som vi får ut hela effekten.

HG WESSBERG
CATHARINA HÅKANSSON BOMAN
förhandlare, Sverigeförhandlingen

Innehåll från WihlborgsAnnons

Wihlborgs inför pris på koldioxidutsläpp

Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).
Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).

Flera svenska företagsjättar har infört ett internt pris på koldioxidutsläpp. Nu hoppar Wihlborgs på tåget. ”Det känns roligt att vi kan driva utvecklingen i vår bransch”, säger miljö- och klimatchefen Staffan Fredlund.

Nu inför fastighetsbolaget Wihlborgs ett internpris på koldioxidutsläpp. Priset sätts till 1000 kronor per ton och kommer inledningsvis att testas vid investeringsbeslut kring renoveringar och hyresgästanpassningar. 

– Det här är en nyckel för att omsätta klimatpåverkan till ett finansiellt värde som vi kan använda i kostnadskalkylen. Tanken är att det interna priset ska underlätta för oss att fatta kloka och relevanta beslut, och premiera leverantörer som erbjuder det klimatbästa alternativet när vi genomför upphandlingar, säger Staffan Fredlund, miljö- och klimatchef på Wihlborgs. 

Verktyg för att nå halveringsmål

Genom införandet av internpriset på koldioxid lägger bolaget i en högre växel för att minska utsläppen som sker i samband med byggprojekt, det som räknas som indirekt klimatpåverkan i värdekedjan. 

För att pressa ner klimatpåverkan ytterligare sätter Wihlborgs även upp ett så kallat målgränsvärde vid nybyggnation av kontorsfastigheter. Gränsvärdet ligger på 270 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter.

Nyfiken på Wihlborgs klimatarbete? Ta reda på mer här. 

– Vi har liksom branschen i stort haft svårt att mäta och målsätta klimatpåverkan vid byggnation och renoveringar, alltså den del av vår verksamhet som har störst klimatpåverkan, säger Arvid Liepe, ekonomi- och finanschef på Wihlborgs, och fortsätter:

– Internprissättningen och målgränsvärdet hjälper oss att angripa detta. Förhoppningen är att satsningarna ska göra stor skillnad för de totala utsläppen och bidra till att vi uppnår vårt halveringsmål för 2030.

Tar steget – innan det blir ett hygienkrav

Arvid Liepe och Staffan Fredlund hoppas att verktygen kommer att användas brett i organisationen och i både små och stora projekt.

– Vi kommer att testa detta och utvärdera om det styr oss på rätt sätt. Genom att ta steget nu hinner vi också med en lärandeprocess kring intern prissättning innan den här typen av åtgärder blir ett hygienkrav på marknaden. Det känns roligt att vi kan visa ledarskap och driva utvecklingen i vår bransch, säger Staffan Fredlund. 

Om Wihlborgs
Wihlborgs är ett börsnoterat fastighetsbolag som erbjuder kommersiella lokaler till företag och organisationer i Öresundsregionen. Wihlborgs Fastigheter finns i Malmö, Lund, Helsingborg och Köpenhamn. Bolaget är marknadsledande i de tre svenska städerna. 

Läs mer om Wihlborgs fastighetsutveckling

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wihlborgs och ej en artikel av Dagens industri

Modeskaparen Issey Miyake död

Den japanske modeskaparen Issey Miyake har avlidit, 84 år gammal. Hans internationella karriär sträckte sig över mer än 50 år.

Issey Miyake, modeskaparen bakom Steve Jobs svarta polotröjor, är död.
Issey Miyake, modeskaparen bakom Steve Jobs svarta polotröjor, är död.

Issey Miyake var en av flera unga japanska designers som nådde framgång i Paris från mitten av 1970-talet. Han blev främst känd för klädmärket som bär hans namn.

Modelegendaren avled den 5 augusti, meddelar en av hans medarbetare. Enligt hans egen önskan ska han redan ha begravts med endast anhöriga närvarande. Det ska inte finnas några planer på en större ceremoni.

Issey Miyake stod bakom bekväma kläder i avant garde-stil. Bland annat gjorde han kläder med veck som var permanenta och som inte skrynklade.

Han gjorde även över 100 svarta polotröjor till den legendariske Apple-chefen Steve Jobs.

Issey Miyake föddes i Hiroshima 1938 och överlevde atombomben som fälldes där 1945. Han talade sällan om händelsen, men i en artikel om nedrustning han skrev i The New York Times 2009 bröt han tystnaden.

”När jag blundar kan jag fortfarande se saker som ingen någonsin borde uppleva: ett starkt rött ljus, det svarta molnet kort därefter, människor som springer åt alla håll och desperat försöker fly”, skrev han.

”Jag har aldrig valt att dela mina minnen eller tankar om den dagen. Jag har försökt, men utan framgång, att lägga dem bakom mig och har föredragit att tänka på saker som kan skapas, inte förstöras, och som bringar skönhet och glädje.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera