Annons

De sätter lönsamt vrakpris – nu utökar Båtskroten verksamheten

MUSKÖ. En uttjänt segelbåt gjorde Josefin Arrhénborg och Maria Rindstam till entreprenörer i återbruksbranschen. I fjol skrotade de 700 båtar.

Nu satsar Båtskroten också på att rensa haven från gamla fiskenät. 

Båtskroten med ägarna Josefin Arrhénborg och Maria Rindstam som, förutom båtskrotning, båtförvaring och kaféverksamhet, även samlar gamla fiskenät för återvinning.
Båtskroten med ägarna Josefin Arrhénborg och Maria Rindstam som, förutom båtskrotning, båtförvaring och kaféverksamhet, även samlar gamla fiskenät för återvinning.Foto:Joey Abrait
De tar hand om delar som går att sälja vidare.
De tar hand om delar som går att sälja vidare.Foto:Joey Abrait
Verksamhetsbasen ligger på båtskrotning.
Verksamhetsbasen ligger på båtskrotning.Foto:Joey Abrait

Lite varstans kring båtshuset syns rostiga båtskrov och jollar som dragits upp för sista gången. Muskö ligger långt ut i Stockholms skärgård, och för många båtar har just den här platsen blivit slutdestination. 

”Nu får vi mest in gamla segelbåtar. Det märks att folk är hemma mer och att fler passar på att ta tag i det man kanske inte har prioriterat tidigare. Sedan coronapandemins början har vi fått fler förfrågningar om skrotning”, säger Maria Rindstam.

Tillsammans med Josefin Arrhénborg driver hon Båtskroten som genom samarbetet Båtretur, där även Sweboat och Stena Recycling ingår, gör det möjligt att skrota sin båt överallt i Sverige. I bolaget Båtskroten driver duon också kaféet Skroten på Djurgården, som till skillnad från skrotverksamheten bromsat in de senaste månaderna. 

”Men så där har det växlat för oss genom åren. När det har varit mindre skrotning har vi dragit in mer på restauranger och omvänt. Att ha två ben att stå på har varit vår räddning”, säger Josefin Arrhénborg.

Grunden till företaget lade de 2007. Deras gemensamt ägda segelbåt hade då gjort sin sista resa, men när de ville återvinna den hittade de inga bra alternativ. 

”Vi tyckte att det var märkligt och provocerande att det inte fanns något bra sätt att göra sig av med båten den dagen den inte fungerar. Vi ville inte bara dra upp den på backen och lämna den där”, Maria Rindstam.

Båda har vuxit upp med båt och seglat mycket på semestern, men ingen av dem hade någon erfarenhet från båtbranschen. Maria Rindstam var utbildad socionom och Josefin Arrhénborg var restauratör och inredare, när de under mammaledigheten började sätta sig in i allt ifrån försäkringar till vilka olika material båtarna är gjorda av. 

”Det säljs 15.000–20.000 båtar varje år och det finns en miljon fritidsbåtar i Sverige. Ändå verkade ingen ha tänkt på att om man sätter något på marknaden måste man också ha en plan för att ta det därifrån”, säger Josefin Arrhénborg och fortsätter: 

”Så det var inte ett stort båtintresse som drev oss, utan att vi såg att vi kunde lösa ett problem. Samtidigt är vi två envisa människor och det har varit till nytta, för det är svårt när man startar något som aldrig har funnits”, säger Josefin Arrhénborg och båda skrattar. 

I början arbetade de själva med nedmonteringen av båtarna, men med tiden har bolaget utvecklats till att bli en samordnare av hela skrotningsprocessen. Principen är att det ska vara lätt att göra rätt. 

”Man ska bara behöva slå ett samtal till oss och så gör vi hela jobbet. Vi sköter logistik, tar upp båtar som sjunkit, utreder vem som är ägare, sanerar om det behövs och ser till att så mycket som möjligt återvinns Ett plastskrov kan till exempel kan bli till energi eller förvandlas till bullerplank. Det har vi sett att man har gjort av återvunnen båtplast i Italien”, säger Maria Rindstam. 

I fjol skrotades cirka 700 båtar via företaget. Men vad en skrotning kostar är omöjligt att säga, då det beror på båtens storlek. Ett allmänt växande intresse för klimat och miljö i kombination med den skrotningspremie för fritidsbåtar som infördes 2018 har dock bidragit till att intresset för skrotning har ökat. De senaste fem åren har Båtskrotens omsättning fyrfaldigats, till 15,5 miljoner kronor enligt det senast tillgängliga bokslutet, och företaget utsågs till Gasell i fjol. 

”Före premien kunde man få betala 10.000-tals kronor för att skrota sin båt, och då var det nog många som kände att man lika gärna kunde sänka båten. Men nu märks det att folk är mycket mer medvetna, och vill ta sitt ansvar. Där är vi väldigt imponerade av båtägarna”, säger Maria Rindstam.

Men totalt är det fortfarande få båtar som skrotas i Sverige. För att göra det till ett populärare alternativ skulle Båtskroten vilja att båtproducenterna tog ett större ansvar.

”Man behöver tänka mer på cirkularitet i båtbranschen. Dels när man bygger båtar så att man väljer material som är lättare att ta isär, dels borde man bygga in skrotkostnaden i båtarnas långa livslängd”, säger Josefin Arrhénborg. 

Samtidigt har Båtskroten det senaste året breddat sin verksamhet. I fjol startade man tillsammans med Håll Sverige Rent, Fiskareföreningen och den marina återvinningscentralen i Sotenäs kommun initiativet Fiskereturen, där uttjänta fiskeredskap – och framför allt fiskenät – återvinns. 

”När vi ändå transporterar båtarna tar vi näten på samma gång. På så sätt får vi ett friskare hav och ett rikare båtliv”, säger Maria Rindstam. 

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?