Hoppa till innehållet

Annons

De miljonsatsar på att ta fram det ofarliga glidet

LILLEHAMMER. Nästa år förbjuds de giftigaste skidvallorna. Den största vallatillverkaren Swix satsar nu miljoner på att ta fram nya produkter.

”Vi lägger enormt med resurser på det, nästan allt”, säger Swix racingchef Henrik Johnsen.

Foto: Jack Mikrut
Foto: Jack Mikrut
Foto: Jack Mikrut
Foto: Jack Mikrut
Foto: Jack Mikrut
Foto: Jack Mikrut
Foto: Jack mikrut

I Swix vallafabrik i OS-staden Lillehammer går maskinerna för högtryck. Med skidsäsongen bakom hörnet stiger efterfrågan på produkterna som ska ge skidåkare bättre fäste i uppförsbackarna och mer fart på flacken. 

Flertalet motionärer förknippar skidvalla med fästvalla på burk eller paraffin som smälts in i belaget för att ge bättre glid. Men på elitnivå är det mer extrema produkter som gäller. 

”Under VM i Obersdorf 1987 såg vi att italienarna hade ett fantastiskt glid. Inne i deras vallabod bar alla masker och det rök något fruktansvärt”, berättar Swix tidigare produktchef Harald Bjerke när Di är på besök. 

Förklaringen var att italienarna hade börjat lägga fluorpulver på skidorna. Fluor är vattenavstötande och mindre känsligt för smuts, vilket gör att glidet blir bättre, i synnerhet i våta fören. 

Sedan dess har alla elitåkare och många ambitiösa motionärer vallat med fluorvallor. Baksidan är att vallorna är giftiga. De bryts ner långsamt i både kroppen och naturen, vilket med åren blivit allt mer omdebatterat.

Den 4 juli nästa år förbjuds C8-molekylen, som används i alla fluorpulver, i EU. Nu letar tillverkarna efter vallorna som ska ersätta dagens pulverburkar. 

Den största aktören i branschen, Swix, samarbetar med universitet både i Sverige och Norge och lägger miljoner norska kronor på forskning. Under sommaren har den norska vallatillverkaren testat nya vallor på en rad platser i världen. 

”Vi lägger enormt med resurser på det här, nästan allt. Vi har haft ett team på Nya Zeeland två somrar i rad för att testa. Vi har varit i Sognefjell och i Torsby skidtunnel”, säger Swix racingchef Henrik Johnsen.

Under nästa år hoppas företaget kunna ersätta glidvallor med lägre fluorhalt, så kallade lf- och hf-paraffiner med nya produkter utan fluor. Förändringen är viktig eftersom de enklare fluorprodukterna är populära bland motionärer och skidföräldrar.

Däremot har det visat sig svårt att göra de mest extrema produkterna helt utan fluor. Swix kommer i sina pulvervallor stället använda en annan fluormolekyl, C6, som har liknande glidegenskaper, men som bryts ner snabbare i kroppen och i naturen. 

De nya pulvervallorna ska lanseras under vintern, är planen. Men först återstår den sista finslipningen. 

Glidtester är svårt och tålamodsprövande. Testerna måste göras på helt identiska skidor, med samma struktur. Dessutom måste testerna göras i olika temperaturer och olika snötyper. 

”Det som funkar i Norge går inte nödvändigtvis bra i Mellaneuropa och den snö de har där”, säger Henrik Johnsen. 

Det stora provet för de nya vallorna blir när tävlingssäsongen börjar i november. Först då blir det möjligt att på allvar se hur de nya vallorna står sig mot de gamla. För Swix del är lanseringen viktig eftersom fluorprodukterna står för en betydande del av vallaförsäljningen.

”Men det ser lovande ut och vi tror att de nya vallorna är lika bra eller bättre än de gamla”, säger Henrik Johnsen. 

Det som komplicerar övergången är att förbudet bara kommer gälla på EU:s inre marknad. I länder som USA, Japan och Ryssland är det fortfarande fritt fram. Dessutom handlar det bara om ett försäljningsförbud, det är fortfarande tillåtet att använda giftig fluorvalla. 

”Landslagen i världscupen kommer använda det som glider bäst. Därför är det helt nödvändigt att vi hittar något som är bättre än det som existerar idag”, säger Henrik Johnsen. 

I skidvärlden pågår en bredare debatt om fluorvallorna. I ungdomsskidåkningen försöker förbunden i både Norge och Sverige att få bort vallorna helt. Vasaloppet slutade förra året erbjuda fluorprodukter i evenemangets egen vallaservice. 

Om fluor ska försvinna helt från vallabodarna räcker det inte med ett försäljningsförbud. Då krävs det att de olika internationella skidförbunden sätter ned foten. Metoderna för att kontrollera om en skida vallats med fluor måste också bli mer tillförlitliga. 

”Annars är risken att det blir som med dopingen, att det fuskas eller att folk tittar snett på varandra i sporten”‚ säger Harald Bjerke. 

Innehåll från OKQ8Annons

Stor satsning på publika snabbladdare: “Vi gör det enklare för elbilsförare i hela landet”

Sedan 2020 har antalet nyregistrerade elbilar nästan tredubblats. Och i takt med den fortsatta tillväxten ökar även behovet av laddlösningar kraftigt. För att öka tillgängligheten bygger OKQ8, tillsammans med Skellefteå Kraft, just nu ut Sveriges största publika nätverk för supersnabbladdning – ihopkopplat med ett enkelt och smidigt betalsystem.

Läs mer om OKQ8:s elbilsladdning

– Laddning har varit, och är till stor del fortfarande, en flaskhals då det tar tid att bygga ut det nationella elnätet. Men med vår stora satsning på svensk laddinfrastruktur, med nya generationens publika snabbladdare, gör vi det enklare för elbilsförare i hela landet, säger Svante Fredin, som är produktchef för e-mobility på OKQ8.

Genom den snabba utbyggnaden bidrar OKQ8 och Skellefteå Kraft också till minskade koldioxidutsläpp från transporter, vilket är en viktig del i omställningen mot en hållbar framtid.

– Tillsammans med våra olika samarbetspartners inom energilösningar har vi en stark drivkraft att förbättra och utveckla Sveriges infrastruktur. Det är viktigt för oss att vara proaktiva och kontinuerligt investera i grön teknik och samarbeten för att vara en relevant och konkurrenskraftig aktör i den elektrifierade framtidens fordonsmarknad.

Svante Fredin, produktchef för e-mobility på OKQ8.
Svante Fredin, produktchef för e-mobility på OKQ8.

Supersnabbladdare på 300 stationer

Sedan 2021 samarbetar Skellefteå Kraft och OKQ8 i en satsning på laddinfrastruktur som ökar tillgängligheten för elbilsförare i hela landet – genom 800 laddpunkter fördelat på 300 OKQ8-stationer till 2026. OKQ8 upplåter plats vid sina stationer och står för den smidiga betallösningen, medan Skellefteå Kraft investerar, driver och underhåller laddplatserna. Det innebär att de båda bolagen blir en av Sveriges ledande aktörer i den nya generationens publika snabbladdare.

Med hjälp av appen OKQ8 Elbilsladdning kan föraren enkelt se var närmaste laddstation finns och om den är ledig. Det går även filtrera på olika typer av laddning.

– I dag finns mer än 1 200 laddstationer över hela Sverige knutna till appen, såväl våra egna laddstationer som stationer som tillhör en annan operatör i vårt nätverk, säger Svante Fredin.

Kortet knyter samman allt

Appen är kopplad till OKQ8:s unika helhetslösning där ett företagskort utgör själva navet. Kortet samlar alla drivmedelsköp, både flytande och el, och kunden får allt på en och samma faktura. Kortet kan dessutom användas på alla enheter, både på arbetsplatsen, hemma och på stationen.

– I och med att allt fler människor kommer behöva snabbladda sin elbil publikt är det viktigt att ha ett rikstäckande och etablerat nätverk av snabbladdare med ett enkelt och smidigt betalsystem. Det kommer att underlätta omställningen till elektrifierade fordon.

Bland de 1 200 laddstationerna som är knutna till appen OKQ8 Elbilsladdning finns också företag som vill att deras laddare på företagsparkeringen också ska vara öppna för allmänheten.

– Att sälja laddning är något som intresserar många företag. Därför har vi tagit fram en lösning som möjliggör det och säkerställer att det sker på ett skattemässigt korrekt sätt. Det enda företaget behöver göra är att bestämma hur deras laddare ska användas, vilka av sina laddare de vill ska vara öppna för allmänheten och vilket pris de vill ta för laddningen.

Läs mer om OKQ8:s publika laddning

 

Mer från OKQ8

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med OKQ8 och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera