De i hyresrätt lägger mest pengar på sitt boende

Boende i hyresrätt lägger ungefär 28 procent av sin disponibla inkomst på att betala sitt boende. Motsvarande siffra för hushåll i bostadsrätt är 20 procent och för småhus 15 procent, visar statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB).  

Bild:TT

Enligt SCB är den disponibla inkomsten för boende i hyresrätt i genomsnitt lägre, därför blir andelen av inkomsten som går till boendeutgiften större fär den gruppen.

”Man har generellt en högre disponibel inkomst i hus, en inkomst som gör att andelen av den disponibla inkomsten som går till bostaden blir lägre”, säger Lovisa Sköld på SCB, enheten för välfärdsstatistik.

Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB, håller inte med om att det är hela bilden.

”De som bor i hyresrätt har inte varit med om samma ränteresa som de som äger sin bostad, om man äger är det billigare att bo. Det är en del av förklaringen. I det här fallet inte alls så att det handlar om den disponibla inkomsten – det handlar om en ränteresa”, säger Claudia Wörmann, och fortsätter:

”Man återkommer hela tiden till att hyresrätt är för dem som inte har möjlighet att bo någon annanstans, men det är jättesvårt att få tag i en hyresrätt idag.”

Att hushåll i hyresrätter betalar mest och att hushåll som äger sin bostad betalar mindre är en utveckling som håller i sig.

”Boendeutgiftprocenten har blivit lägre över tid, det gäller alla boendeformer. Sedan 2007 har det stått ganska oförändrat eller gått nedåt. Det händer inte jättemycket, man har de pengar man har och det man har råd att lägga på boendet. Har man bättre inkomst så lägger man kanske det på ett dyrare boende”, säger Lovisa Sköld på SCB.

”Utifrån ett ekonomiskt perspektiv är det alltid bra att äga sin bostad. Med det här ränteläget skulle det förvåna mig om det inte blir billigare att bo i en ägd bostad”, säger Claudia Wörmann men tillägger att det också handlar om var i livet man är om det är billigt eller inte.

Gruppen ensamstående kvinnor över 64 år betalar störst andel av sin inkomst för sitt boende, det gäller alla boendeformer. För de i hyresrätt är det hela 40 procent, bostadsrätt 32 procent och i ägt småhus 25 procent av den disponibla inkomsten.

”Tittar man på inkomststatistiken rör det kvinnor som har låg pension i större utsträckning än män”, säger Lovisa Sköld.

Se över din boendekostnad: Jämför boräntor här (extern tjänst)

Om det finns fler vuxna i hushållet, och möjlighet till fler inkomster, blir andelen av inkomsten för att betala boendet mindre, oavsett boendeform visar statistiken från SCB. Enligt Claudia Wörmann är det dock alltid bra att ha en buffert för sitt boende, avsett form och ägande.

”Man ska ta alltid en buffert för eventuella förändringar och försöka ha en höjd i ekonomin. Det gäller alla boendeformer. Se till att du kan bo kvar – även om det ekonomiska läget förändras”.

https://infogr.am/c2720260-2952-47c1-9f8f-30f0bb2e93e9


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Lunds universitetAnnons

Rätt vård för barncanceröverlevare

Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Utvecklingen under de senaste decennierna inom barnonkologi är fantastisk – i dag överlever de flesta barn som drabbas av cancer. Dock är risken stor att patienterna får sena effekter av sin behandling. Det här är något som Lundabolaget Concidera Health vill motverka med hjälp av strukturerad hälsodata. 

I dag finns ungefär 11 000 barncanceröverlevare i Sverige. Patientgruppen behöver regelbunden medicinsk tillsyn. Detta eftersom minst 70 procent av barncanceröverlevare riskerar att drabbas av sena komplikationer efter sina behandlingar – till exempel en andra cancer, hjärtpåverkan eller infertilitet. 

– I dag blir friskförklarade barn tidigt informerade om att seneffekter kan drabba dem. Så var inte fallet för patienter som behandlades för 40 år sedan, då både information och uppföljning ofta var ofullständig och sporadisk, säger Thomas Wiebe, docent i pediatrik och pensionerad barnonkolog och tillägger: 

– Som läkare under 1990-talet var det svårt att få en överblick och förståelse för patientens behandlingshistorik – all information låg gömd i tjocka pärmar med journalhandlingar. Därför beslutade jag mig, efter ett anslag från Barncancerfonden, att skapa ett digitalt och populationsbaserat kvalitetsregister – BORISS.  

Läs mer om de seneffekter som kan drabba barncanceröverlevare

Omfattande arbete med register 

Thomas Wiebes målsättning med BORISS var att skapa en god överblick av patientens behandlingshistorik. I ett mycket omfattande arbete registrerades data om alla individer som diagnostiserats med barncancer i södra sjukvårdsregionen sedan 1970 och framåt. 

– När jag och Thomas möttes 2015 började vi utbyta tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda BORISS på ett innovativt sätt. Dessa idéer lade grunden för Concidera Health, säger Helena Linge, vd för startup-bolaget och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Digital tillgång till strukturerad hälsodata

Med BORISS som grund har de utvecklat ett webbaserat system som genererar beslutsunderlag. Systemet CiCADA består av dels en digital rapport som visar överlevarens behandlingshistorik, dels ett digitalt verktyg som riskstratifierar populationen av överlevare och gör det möjligt att kalla rätt person i rätt tid till vården. 

Nu färdigställs ytterligare en del som ska sprida kunskap i vårdkedjan om patientgruppen och vilka seneffekter de kan drabbas av. Hela systemet CiCADA, där verktygen ingår, är inom kort klart för användning.

– En digital tillgång till strukturerad hälsodata ökar informations- och patientsäkerheten och är en förutsättning för medicinsk uppföljning. Personerna kan leva längre och friskare liv om de får rätt hjälp. Tidig upptäckt av seneffekter sparar också kostnader och tid i vården, säger Helena Linge. 

AI kan berika 

Dessutom undersöker de i ett forskningsprojekt om det går att finna nya samband mellan behandling och seneffekter. 

– I projektet arbetar vi med metodik lånad från AI-fältet och vår målsättning är att forskningsresultaten ska vävas in i de digitala verktygen. Vi kan genom strukturerad hälsodata göra stor skillnad i människors liv, inte bara genom forskning utan också genom konkret praktisk användning inom vården, avslutar Helena Linge. 

Ta del av ytterligare AI-satsningar vid Lunds universitet 

Fakta om Concidera Health AB

Forskningen bedrivs vid Kliniska Vetenskaper, Medicinska Fakulteten Lunds universitet, i samarbete med RISE, Climber och Region Skåne; och stöds av Vinnova och Barncancerfonden. 

Vårdprogram för överlevare har utformats av Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer. 

Concidera Health AB grundades 2018 med stöd av universitets Holdingbolag. 

Läs mer här!

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?