I februari i år gick startskottet för Big Picture, ett stort europeiskt projekt som ska ta utvecklingen av artificiell intelligens till nästa nivå. Under de närmaste sex åren kommer inte mindre än tre miljoner bilder av vävnadsprover samlas i vad som ska bli världens största databas för digital patologi. 

Kostnaden för projektet, som bland annat syftar till att lära AI upptäcka sjukdomar, uppgår till 70 miljoner euro eller cirka 700 miljoner kronor. 

Big Picture är tänkt att bli en modell för införande av AI-algoritmer i forskningen och i vården. 

”AI kan hitta nya bedömningsmodeller för vävnader som undersöks för sjukdomar utifrån mönster och fynd som vi patologer i dag inte är vana eller kan detektera med hjälp av ögat”, säger Anna Bodén, överläkare vid klinisk patologi i Region Östergötland. 

”Det ska också kunna användas som stöd för olika uppgifter som exempelvis en första bedömning av ett prov som ligger på kö, och kanske flagga för att det är viktigt att titta närmare på.” 

Utmaningarna är att komma överens om olika standarder och benämningar så att man kan använda samma språk i hela databasen, att hantera de stora datamängderna och att få fram AI-resultat som sedan kan införas till klinik. 

”Då måste vi verkligen kunna lita på utfallet av AI-bedömningarna.”

Region Östergötland, som tillsammans med Linköpings universitet, Uppsala universitet och medtech-bolaget Sectra SECT B -1,21% Dagens utveckling utgör de fyra svenska aktörerna i projektet, ansvarar för insamling av anonymiserade digitala patologibilder inom hudområdet och uppbyggande av systemet bakom databasen. 

”Att ta kunna ta hjälp av AI för att få beslutsstöd är viktigt. Det rör sig om riktigt stora bilder. Tänk dig en satellitbild över Linköpings kommun där du ska hitta en gul bil. Med AI-stöd kan mänskliga experter göra mer än vad de kan i dag”, säger Claes Lundström, forskningschef på Sectra. 

Digital patologi är på frammarsch och Sectras erbjudande, som lanserades 2015, liknar det företaget har för digital röntgen. 

”I vården är patologi facit. Många tänker bara på obduktioner när de hör om patologi men varenda cell- och vävnadsprov skickas till patologen, inte bara på cancerområdet, och patologens svar styr behandlingsvalen”, säger Claes Lundström. 

Det finns många fördelar med digital patologi jämfört med den manuella hantering som tidigare använts menar han. 

”Du behöver inte längre skicka några glas med vävnadsprover, det går enkelt att koppla på en specialist på annan ort, att avlastas av andra kollegor och det blir enklare att jämföra olika vävnadsprover med varandra.”