De har tillväxtreceptet: ”Belöningen är oändlig”

Att byta akademi mot entreprenörskap är tufft. Särskilt i en högriskbransch som Life science. Men vissa hittar det perfekta receptet för att säkra tillväxten. Di har pratat med två av branschens snabbväxare. 

Anna Törner driver Scandinavian Development Services, som hjälper life science-bolag att utvecklas.
Anna Törner driver Scandinavian Development Services, som hjälper life science-bolag att utvecklas.Foto:Scandinavian Development Services
Foto:Linda Forsell

Med långa ledtider, höga investeringskostnader, enorma risker att misslyckas och snåriga regelverk är det ytterst få innovationer i life science-branschen som når marknaden. Men på mindre än tio år har Pelago Bioscience lyckats ta sig från labb till global försäljning. 

”Bolaget bygger på vår patenterade metod CETSA, där vi, i ett tidigt utvecklingsskede, kan testa om läkemedelskandidater har chans att bli medicin, genom att se om substansen binder till protein, som är kroppens byggstenar. På det sättet kan man tidigt få en indikation på om man ska fortsätta investera i läkemedlet”, säger Michael Dabrowski, vd för Pelago Bioscience.

Metoden bygger på en uppfinning av Pär Nordlund, professor i medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska institutet, som utvecklats av Daniel Martinez Molina, doktor och i dag forskningsansvarig på bolaget. 

Själv hade Michael Dabrowski en lång karriär inom läkemedelsutveckling hos bland annat Astra Zeneca och Novo Nordisk när han blev medgrundare till bolaget. Men att få gehör för en helt ny metod var svårt i början. 

”Via mitt nätverk sålde vi den första prototypen 2013. Då fick jag gå i god för metoden, för det var innan vi ens hade kunnat presentera forskningsdata för metoden som senare publicerades i den ansedda tidningen Science. Men att vi släppte sargen och gick till marknaden så tidigt tror jag också har varit en del i att vi har lyckats.” 

Andra framgångsfaktorer som Michael Dabrowski pekar ut är att professor Pär Nordlund upplåtit ansvaret för kommersialiseringen av metoden till bolaget. Att Pelago Bioscience kunde hålla kostnaderna nere i början, dels genom att hyra en bänkplats på Karolinska institutet när man behövde labbtid, dels genom att vd inte tog ut någon lön de två första åren då han hade ett avgångsvederlag från en tidigare arbetsplats, har också bidragit till att få fart på företaget. 

I dag har bolaget ett 100-tal kunder, varav flera av världens största läkemedelsbolag, och omkring 25 medarbetare. Målet för bolaget som utsågs till Gasellföretag 2019 är att fortsätta växa, men med bibehållen kontroll. 

”Vår metod gör stor skillnad inom läkemedelsutveckling, men vårt bolag behöver bli lika berömt som metoden. Samtidigt får vi inte accelerera för fort, då ökar risken för att misslyckas och få dåligt rykte.” 

Det tar ofta över 10 år att utveckla ett nytt läkemedel och av de läkemedel som når utprövning i människa räknar man med att färre än 10 procent når marknaden. Det var Anna Törner väl medveten om när hon startade servicebolaget Scandinavian Development Services, som via konsultuppdrag hjälper life science-bolag att utveckla produkter.  

”Det kan bland annat handla om hjälp med biostatistik, expertis inom toxikologi, produktutveckling, klinisk projektledning eller regulatoriska strategier. Det är svårt att lyckas i den här branschen, särskilt när man är en liten aktör och inte kan ha all expertis inhouse. Det är där vi kommer in med vår kunskap och hjälper andra att lyckas”, säger Anna Törner, vd SDS. 

I dag arbetar SDS med ett 100-tal kunder i Sverige och Norge, och bolaget är ett av de största av sitt slag i Norden. Och i takt med att man hjälper andra bolag, har SDS också fått fart på sin egen tillväxt. I fjol fick bolaget utmärkelsen Di Gasell, vilket innebär att SDS är ett av Sveriges mest snabbväxande företag. 

Framgångarna beror, enligt Anna Törner, främst på de omkring 30 medarbetarnas spjutspetskompetens. De flesta är mellan 40 och 60 år, och har rekryterats från långa karriärer inom läkemedelsutveckling eller läkemedelsmyndigheter och mer än hälften är disputerade, inklusive hon själv som har en bakgrund som medicinteknisk statistiker.

”Att bygga bolag är utmanande, men också det roligaste jag har gjort. Som företagare måste man ha ett brett perspektiv och trots att jag redan var välutbildad så har jag aldrig lärt mig så mycket som nu. Insatsen är hög, men belöningen är oändlig när jag vet att vi bidrar i olika projekt som syftar till att utveckla läkemedel mot till exempel allvarliga cancersjukdomar som för bara några år sedan i princip var obehandlingsbara.”

 

 


Innehåll från Lunds universitetAnnons

Rätt vård för barncanceröverlevare

Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Utvecklingen under de senaste decennierna inom barnonkologi är fantastisk – i dag överlever de flesta barn som drabbas av cancer. Dock är risken stor att patienterna får sena effekter av sin behandling. Det här är något som Lundabolaget Concidera Health vill motverka med hjälp av strukturerad hälsodata. 

I dag finns ungefär 11 000 barncanceröverlevare i Sverige. Patientgruppen behöver regelbunden medicinsk tillsyn. Detta eftersom minst 70 procent av barncanceröverlevare riskerar att drabbas av sena komplikationer efter sina behandlingar – till exempel en andra cancer, hjärtpåverkan eller infertilitet. 

– I dag blir friskförklarade barn tidigt informerade om att seneffekter kan drabba dem. Så var inte fallet för patienter som behandlades för 40 år sedan, då både information och uppföljning ofta var ofullständig och sporadisk, säger Thomas Wiebe, docent i pediatrik och pensionerad barnonkolog och tillägger: 

– Som läkare under 1990-talet var det svårt att få en överblick och förståelse för patientens behandlingshistorik – all information låg gömd i tjocka pärmar med journalhandlingar. Därför beslutade jag mig, efter ett anslag från Barncancerfonden, att skapa ett digitalt och populationsbaserat kvalitetsregister – BORISS.  

Läs mer om de seneffekter som kan drabba barncanceröverlevare

Omfattande arbete med register 

Thomas Wiebes målsättning med BORISS var att skapa en god överblick av patientens behandlingshistorik. I ett mycket omfattande arbete registrerades data om alla individer som diagnostiserats med barncancer i södra sjukvårdsregionen sedan 1970 och framåt. 

– När jag och Thomas möttes 2015 började vi utbyta tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda BORISS på ett innovativt sätt. Dessa idéer lade grunden för Concidera Health, säger Helena Linge, vd för startup-bolaget och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Digital tillgång till strukturerad hälsodata

Med BORISS som grund har de utvecklat ett webbaserat system som genererar beslutsunderlag. Systemet CiCADA består av dels en digital rapport som visar överlevarens behandlingshistorik, dels ett digitalt verktyg som riskstratifierar populationen av överlevare och gör det möjligt att kalla rätt person i rätt tid till vården. 

Nu färdigställs ytterligare en del som ska sprida kunskap i vårdkedjan om patientgruppen och vilka seneffekter de kan drabbas av. Hela systemet CiCADA, där verktygen ingår, är inom kort klart för användning.

– En digital tillgång till strukturerad hälsodata ökar informations- och patientsäkerheten och är en förutsättning för medicinsk uppföljning. Personerna kan leva längre och friskare liv om de får rätt hjälp. Tidig upptäckt av seneffekter sparar också kostnader och tid i vården, säger Helena Linge. 

AI kan berika 

Dessutom undersöker de i ett forskningsprojekt om det går att finna nya samband mellan behandling och seneffekter. 

– I projektet arbetar vi med metodik lånad från AI-fältet och vår målsättning är att forskningsresultaten ska vävas in i de digitala verktygen. Vi kan genom strukturerad hälsodata göra stor skillnad i människors liv, inte bara genom forskning utan också genom konkret praktisk användning inom vården, avslutar Helena Linge. 

Ta del av ytterligare AI-satsningar vid Lunds universitet 

Fakta om Concidera Health AB

Forskningen bedrivs vid Kliniska Vetenskaper, Medicinska Fakulteten Lunds universitet, i samarbete med RISE, Climber och Region Skåne; och stöds av Vinnova och Barncancerfonden. 

Vårdprogram för överlevare har utformats av Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer. 

Concidera Health AB grundades 2018 med stöd av universitets Holdingbolag. 

Läs mer här!

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?