Annons

De fixar felen under vattenytan

FALUN.
Att gå på djupet har tagit dem till toppen. Dalarnas Gasellvinnare hittade sin nisch under ytan, och har blivit störst genom att både hitta felen som vattnet döljer - och laga dem.

Dykarna Johan Vasell, Jimmie Axelsson och Jens Håårderupp på uppdrag vid Söder Mälarstrand, Stockholm. Dykarna är alltid minst tre stycken  i laget för att försäkra sig om säkerheten under uppdragen.
Dykarna Johan Vasell, Jimmie Axelsson och Jens Håårderupp på uppdrag vid Söder Mälarstrand, Stockholm. Dykarna är alltid minst tre stycken i laget för att försäkra sig om säkerheten under uppdragen.Foto:Cornelia Jonsson

 

”Vad man än vill ha hjälp med under vattnet så löser vi det”, säger Janne Ås, som äger företaget tillsammans med Jonas Bosell.

Bland kunderna finns bland annat de större vattenkraftsbolagen som Fortum och Vattenfall, samt hamnar, pappersbruk, marina vindkraftsparker och reningsverk.

Janne Ås använder ett av bolagets senare uppdrag vid ett vattenkraftverk för att beskriva hur deras jobb kan se ut.

”Man hade sett tendenser till läckage genom dammen, men man visste inte var det kom ifrån. Så vi började med att göra en bottenundersökning från båt. En grov scanning av sjöbotten med ett avancerat ekolod.”

En större hålighet i betongen i dammen upptäcktes. 

”Vi gick därefter ner med robot och undersökte dammkonstruktionen. Filmen visade att större betongarbeten behövde göras för att åtgärda skadan.”

Med hjälp av så kallad undervattensfotogrammetri, där en 3D-modell skapas, kunde bilden av dammen flyttas in i ett ritprogram hos konstruktören.

”Alla frågetecken raderas med den här tekniken. Alla – vi, beställaren och konstruktören – ser exakt hur det ser ut.”

Sista steget blev att UW-Techs dykare fick bygg- och anläggningsuppdraget att reparera skadan genom bland annat borrning, armering och formsättning nere i dammen.

Bolaget startades 2016. Några år tidigare hade Jonas Bosell och Janne Ås träffats via gemensamma vänner. Då jobbade Jonas Bosell redan som dykare med hantverksuppdrag under vattnet. 

”Själv hade jag eget byggföretag och fascinerades av att de gjorde allt som jag gjorde på land, fast under ytan”, säger Janne Ås.

Han provdök och var fast direkt. Vännerna jobbade sedan på samma företag under några år.

2013 startade de eget tillsammans, och anlade bland annat en marina i Falun och hyrde ut båtplatser, parallellt med att de hyrde in sig själva som dykare till sin tidigare arbetsgivare. Med tiden identifierade Jonas Bosell och Janne Ås ett behov av att kunna använda robotar på olika jobb i stället för att skicka ner människor för att göra inspektioner.

”Våra robotar är utrustade med sonar som kan ”se” objekt på upp till 100 meters djup där en dykare eller vanlig kamerabild har nollsikt. Det är en enorm skillnad. Med robot ser man saker man troligtvis aldrig hade hittat vid en vanlig traditionell dykning.”

Janne Ås förklarar vidare att fördelarna med dykrobotar är många, både rent tekniskt och ur säkerhets- och effektivitetssynpunkt. En robot var dock en investering på 1,5 miljoner kronor. 

”2016 sålde Jonas sin lägenhet och jag sålde mitt hus. Vi bestämde oss för att satsa stenhårt på robotspåret”, säger Janne Ås.

Ett år senare anställdes den första personen.

Jonas Bosell, vd och ägare, Janne Ås ägare och projektledare på UW-Tech i Falun.
Jonas Bosell, vd och ägare, Janne Ås ägare och projektledare på UW-Tech i Falun.Foto:Cornelia Jonsson

”Vi var väldigt oorganiserade i början, vi hade allting i huvudet: planering, jobbförfrågningar, och så vidare”, säger Janne Ås, men konstaterar att de trots viss oordning gjorde något avgörande, ända från start:

”Vi har alltid återinvesterat pengarna vi har tjänat i utveckling och utrustning. Det är därför vi har kunnat växa till den här nivån.”

I dag har man fyra kompletta dykutrustningar och ett tiotal olika undervattensrobotar i olika storlekar. Ytterligare investeringar i den senaste och modernaste tekniken gör att UW-Tech kan samla in information från robotarna och skapa 3D-modeller.

”Resultatet blir med millimeterprecision. Modellen kan visas från alla vinklar, den ger en bra överblick och fungerar som underlag för bedömningar av vilka åtgärder som behöver göras.”

Men det är inte bara uppdrag från ax till limpa som UW-Tech åtar sig.

”Det kan lika gärna vara ett rent dykningsuppdrag. Vi jobbar ibland åt polisen med att söka efter människor i vattnet, och ibland även att få upp döda personer. Det är förstås alltid speciellt”, säger Janne Ås.

Det kan även handla om alla tänkbara hantverksjobb under vattnet. Brofästen som måste repareras, hamnpirer som ska restaureras, betong som ska bilas bort eller gjutas, eller akuta läckor på vattenförlagda ledningar.

”Sedan blir det ofta så att ett jobb leder till ett annat. En inspektionsfilmning vi har gjort med undervattensrobot åt en kund kan leda till ett större muddringsprojekt till exempel.”

UW-Techs framfart må vara en framgångssaga, men tillväxtresan har också kostat på. 

”Vi har gått på otroligt många minor. Jag vet inte hur många miljoner vi har betalat i onödan för utrustning som sedan har visat sig vara fel på något sätt. Det har varit otroligt tufft ibland men det är också det vi drivs av – att lösa problem”, säger Janne Ås.

2020 var de fyra anställda. I dag är de 16. Allt har gått snabbt, och det gäller att vara uppdaterad vad gäller den senaste tekniken för att ligga i framkant.

”Ena delen av mig vill ofta lägga sig ner och gråta. Andra delen vill gasa. Och någonstans där mitt emellan står jag.”

Foto:Cornelia Jonsson

Janne Ås säger att det som räddat honom många gånger är just att de är två som delar på ägandet.

”Det är en styrka att vara två personer som ser varandra. Man får inte glömma bort att läsa av varandra, och känna in hur den andre mår. Där är Jonas och jag väldigt lika. Hälsan går först.”

”Det känns oerhört viktigt att poängtera vikten av att vara lyhörd, både inför sig själv och de man jobbar tillsammans med. Ibland måste man prioritera sig själv för att orka hålla tempot på sikt. Kanske gå till gymmet, ta en massagetid, gå ett varv i skogen för att rensa hjärnan.”

Ett nytt fokus för bolaget är att bygga en solid bas och tänka mer långsiktigt. 

”Nu bygger vi struktur på olika sätt. Det handlar till exempel om att utbilda den personal vi har till att kunna ta mer ansvar och växa på individnivå. Vi har investerat i affärssystem och tagit in en extern person i styrelsen”, säger Janne Ås.

Att fortsätta växa är en självklar målsättning, runt 25 procent per år tror ägarna kan vara ett rimligt tempo, under förutsättning att de får tag i rätt och kompetent personal som vill växa med dem.

”Annars ser jag egentligen inga hinder. Vi har bara börjat den här resan.”

 

Innehåll från Malmö stadAnnons

”Äntligen har vi pusselbiten som kan göra textilbranschen cirkulär – och den biten finns i Malmö”

Anna Vilén är kommunikatör på Sysav.
Anna Vilén är kommunikatör på Sysav.

I Malmö tas flera initiativ för att återvinna textilier och ge dem nytt liv. Här finns till exempel maskinen som är färd med att revolutionera den europeiska textilproduktionen. 

Här finns också designern som skapar nya revolutionerande plagg av restpartier – och kläder för rymden.

Läs mer om Malmö stads näringsliv 

Fyrkantiga balar med ihoppressade kläder bildar prydliga rader som sträcker sig så långt ögat når. En bal består av jeanskläder, en annan av röda textilier gjorda av polyester. Och så fortsätter det, med olika material och olika färger. Vi är inne på Sysavs (Sydskånes avfallsaktiebolag) anläggning i Malmö.

– Vi är först i världen med att erbjuda en storskalig anläggning för automatisk textilsortering, säger Anna Vilén, kommunikatör på Sysav. 

I en av hangarerna på återvinningsanläggningen i hamnen i Malmö pågår en slags textilrevolution. Här huserar Siptex, världens första storskaliga anläggning för automatisk textilsortering. Den är 30 meter lång, kan sortera tre material samtidigt och vid full kapacitet sorterar maskingen 24 000 ton textilier varje år. Det motsvarar ungefär 30 procent av textilierna som slängs i Sverige under samma period. 

– Det krävs mängder av natur- och energiresurser att tillverka nya kläder och textilier. Tack vare Siptex kan vi erbjuda en helt återvunnen råvarukälla, här i Malmö som i princip kan ersätta jungfrulig produktion av textilmaterial, förklarar Anna Vilén medan hon visar maskinens olika funktioner. 

Storskalig sortering behövs

Den mekaniska återvinningen, vilket i praktiken innebär att tyget rivs och utifrån det spinns ny tråd, påverkar i viss mån slitstarkheten eftersom fiberlängden kortas. 

– Därför blandas ofta återvunnen fiber med jungfrulig för att få en längre livslängd på plagget, säger Anna Vilén.

En storskalig sortering behövs. Senast 2025 ska textilavfall samlas in separat enligt EU:s nya avfallsdirektiv. 

– Själva maskinen i sig är inte revolutionerande, att använda sig av infrarött ljus för att sortera material har gjorts tidigare, bland annat är det den tekniken som används vid sortering av plast. Men mjukvaran, hur själva Siptex arbetar samt storskaligheten i sorteringen är världsunik, berättar hon.

Den färdigsorterade textilen kan antingen bli nytt tyg igen eller omvandlas till exempelvis isoleringsmaterial.

– Det är stor efterfrågan på vårt sorterade material. Vi säljer vår råvara till återvinnare i Sverige och Europa. Vi kommer inom kort starta ett nytt projekt kring återvunnen polyester tillsammans med Stadium. De, H&M och Ikea är några av de näringslivsaktörer som har ingått i forskningsprojektet som Siptex är sprunget ur, säger Anna Vilén. 

Och förhoppningen är att fler hållbara och klimatsmarta näringar i regionen ska komma ur den. Forskarna som deltagit i projektet ser potentiella vinster med att ha en textil och återvunnen råvarukälla lokalt i Sverige; andra delar av produktionskedjan inom textilindustrin skulle på sikt kunna bli lokala eller regionala.

Siptex är en av flera exempel som bidragit till att Malmö utsågs till Sveriges miljöbästa kommun 2021 av tidningen Aktuell Hållbarhet. 

Gör hållbara och cirkulära kollektioner

En aktör i en annan del av den hållbara textilbranschen är Malmödesignern Sara Rosberg. Hon har nyligen börjat sälja sitt spin-off märke Modality Upcyles, plagg som består av textil från prover och prototyper, på Återbruket i Malmö. 

– Vi vill inspirera människor att ta vara på textilerna de har, och designa om eller återanvända istället för att kasta, säger hon.

Sara Rosberg, till höger, är design och grundare till Modality. Klädmärket startade 2020 med en Red-Carpet kollektion, och var bland annat representerade på Cannes-festivalen 2021. Nu arbetar hon även med kläder för rymdbruk.
Sara Rosberg, till höger, är design och grundare till Modality. Klädmärket startade 2020 med en Red-Carpet kollektion, och var bland annat representerade på Cannes-festivalen 2021. Nu arbetar hon även med kläder för rymdbruk.

Just nu strukturerar Modality om inför nästa kollektion, för att göra mer hållbara och cirkulära kollektioner baserat på innovationsarbetet med det nya textila material som utvecklats i andra delar av bolaget. 

– I denna del har vi även sett över återvinningsprocesserna och hur vårt nya material skall kunna återvinnas ner till minsta fiber. Vi hoppas kunna samarbeta med Siptex på Sysav och andra aktörer när det gäller återvinningen av vårt nya material, då vi har lösningar på detta.

Victor Wall, är verksamhetsansvarig på Återbruket i Malmö, en basar för butiker som säljer hållbara produkter: ”Om konsumenterna ska kunna förändra sitt beteende krävs att det privata näringslivet investerar och anpassar sig och är villiga att ta en aktiv roll i omställningsprocessen”.
Victor Wall, är verksamhetsansvarig på Återbruket i Malmö, en basar för butiker som säljer hållbara produkter: ”Om konsumenterna ska kunna förändra sitt beteende krävs att det privata näringslivet investerar och anpassar sig och är villiga att ta en aktiv roll i omställningsprocessen”.

Sara Rosberg står även bakom Transforming Textiles AB, som har även utvecklat en textil innovation, Sense-Tex. Den fungerar som en smartklocka och detekterar virussymtom. Tekniken är utvecklad i samarbete med en rymdingenjör (Marcelo Boldt är CTO i bolaget) under pandemin. Företaget är för tillfället stationerat på Ideon Innovation i Lund, där de är på väg att förhoppningsvis bli inkuberade av European Space Agency BIC under 2023. Bolaget söker just nu investerare och finansiering. 

– Transforming Textiles AB deltog med Sense-Tex innovationen och blev finalister ESA:s föraccleratorprogram Nordic Launch 2022. Transforming Textiles tävlade jämte de 10 (Av totalt 26) främsta Space Tech bolagen i Norden, i en stor final på Spaceport i Oslo under oktober 2022.

Läs mer om Malmö stads näringsliv 

 

 

Mer från Malmö stad

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Malmö stad och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera