1515
Annons

De är Sveriges mäktigaste kvinnor 2018

En 59-årig finansräv med hundratusentals pensionärers framtid i sina händer och en 27-årig entreprenör med ett förflutet som bloggerska.

Kerstin Hessius och Isabella Löwengrip är superettorna i årets upplaga av Veckans Affärers lista över Sveriges 125 mäktigaste kvinnor i näringslivet.

Kerstin Hessius och Isabella Löwengrip.
Kerstin Hessius och Isabella Löwengrip.Bild:Jesper Frisk

Kerstin Hessius, vd för Tredje AP-fonden med ett fondkapital på över 345 miljarder kronor, har funnits med på listan förr. Men det är först nu som hon intar tronen.

”Jätteroligt, jag är stolt. Det var inte förväntat, men jag blev heller inte helt överraskad”, säger hon timmarna innan Veckans Affärers 20-årsjubileum drar igång i Berns salonger i Stockholm.

Kerstin Hessius har plöjt ny mark på den ena institutionen efter den andra. Hon var den första kvinnliga vice riksbankschefen tillsammans med Eva Srejber. Hon var den första kvinnliga chefen för Stockholmsbörsen och första kvinnliga chefen för en AP-fond.

Vilka är dina främsta råd?
”Tro på din potential och se till att någon annan ser den. Om chefen inte ger dig vettiga förutsättningar: byt företag eller åtminstone chef. Våga gå utanför komfortzonen och träna dig i att se vad företaget behöver, bortom din egen insats. Bara det gör dig till ett chefsämne.”

Har du hoppat av ett uppdrag för att det visat sig vara för svårt?
”Nej, inte för att det har varit för svårt. Däremot har det hänt att jag slutat tro på uppgiften i sig, som när jag på Statskontoret ålades att mäta produktiviteten på länsstyrelserna eller Riksbankens policyfrågor. Jag kan brinna för en fråga, men inte hur länge som helst.”

Det är fortfarande få kvinnliga ledare. Vad är problemet?
”En kombination av kultur, tid, tradition och överdriven ängslan och försiktighet – från både män och kvinnor.”

Du är 50-talist. Vilka är dina förebilder?
”Jag har lärt mig mycket av olika människors skicklighet, som Ebba Lindsös affärstänk, kundorientering och förståelse för risk. Hon var min första sponsor när hon hade modet att göra mig till chef för Transferator. Madeleine Albright imponerade i sina ansträngningar att verkligen förstå Arafat, för att hitta en öppning i Palestina-konflikten. Att sätta sig in i berördas situation har jag haft stor nytta av, liksom Anne Wibbles förhållningssätt att inte bli imponerad utan fokusera på ”matter of facts”, svarar Kerstin Hessius.

Den andra halvan i vinnarduon, Isabella Löwengrip, har en helt annan bakgrund.

Född och uppvuxen i 1990-talets Järfälla utanför Stockholm började hon blogga som 14-åring. Många förpassade hennes idoga verksamhet på den digitala arenan till en tonårings hobbypyssel.

Fem år senare var blondinbella.se Sveriges tredje största privatblogg, ytterligare tre år senare störst i Norden med över en miljon unika besökare i veckan.

2017, tolv år efter bloggstarten, omsatte hennes företagsgrupp med moderbolaget Löwengrip Invest i spetsen 70 miljoner kronor. Antalet anställda uppgår i dag till 45 personer i åldrarna 18-67 år. Omsättningen väntas i år spränga 100-miljonersvallen.

Är utnämningen lite av en upprättelse för dig personligen?
”Absolut! Det har varit en ganska lång resa att ta en ny bransch, etablera den på marknaden och göra den kommersiell. Jag har periodvist haft det tufft med folks åsikter”, säger Isabella Löwengrip.

”Vår nystartade digitala accelerator, Nordic Tech House, kommer att bli gruppens i särklass största bolag. Vi plockar personal från bolag som Spotify och har sedan november träffat över hundra potentiella startups.”

Vad betyder utnämningen för andra kvinnor?
”Massor. Jag är den första 90-talisten och den första vinnaren från den digitala världen och på så vis en förebild för andra. Som entreprenör har jag lagt mig i en annan fil, jag är inte beroende av andras tyckanden utan bestämmer till exempel själv hur affärsverksamheten ska växa och i vilken takt.”

Parallellt med bloggandet har Isabella Löwengrip varit chefredaktör, ordförande i ett noterat bolag, deltagit i en rad program i tv och på nätet, spelat en roll i en film, gift sig, fått barn, skilt sig och skrivit fem böcker.

”Abbe Bonnier var min första förläggare. Jag var 19 år när jag träffade honom och sa att jag ville skriva en pepp-bok för unga. Han köpte idén och boken sålde i över 100 000 exemplar.”

De gångna 13 åren har Isabella Löwengrip framför allt insett en sak:

”Det räcker att man själv tror på idén. Man behöver inte ha en hejarklack omkring sig – varken partner eller samhället i stort.”

Är du för eller emot en lagkvoterad andel kvinnor i bolagsstyrelser?
”Emot, alla ska bli bedömda för sin kompetens, inte sitt kön. Hos oss har vi lite omvänd ordning. Jeanette van Reisen är 67 år och vice vd. Henne plockade vi från L’Oreal. Men generellt har vi en övervikt av unga, kvinnliga medarbetare och vill gärna anställa fler medelålders män – förutsatt att de har rätt kompetens.”


Tvärnit för åkeriernas investeringar: ”Företagen tappar kraft”

Åkeriernas investeringar har gjort tvärhalt, enligt tre branschengagerade ägare som Di talat med. Långa leveranstider och ungefärliga priser gör det omöjligt att uppskatta vad ett lastbilsköp kommer att landa på om ett år.

”På sikt kommer det att märkas i hela samhället”, säger familjeföretagaren Ingrid Skoog Bengtsson.

Syskonen Stefan och Ingrid Skoog som driver familjeägda transportlogistikbolaget Skoogs Åkeri i Ängelholm och Marika Hansson, delägare i det familjeägda åkeriet Hansson Transport i Ockelbo .
Syskonen Stefan och Ingrid Skoog som driver familjeägda transportlogistikbolaget Skoogs Åkeri i Ängelholm och Marika Hansson, delägare i det familjeägda åkeriet Hansson Transport i Ockelbo .Foto:Press, Pernilla Wahlman

Åkerierna i landet står inför en oviss höst, där kommande månader kan avgöra ödet för branschens utveckling de närmaste åren. 

Det är så Ingrid Skoog Bengtsson, vd och delägare av familjeföretaget Skoogs Åkeri i Ängelholm, beskriver åkerinäringens situation som hittills försämrats drastiskt under 2022. 

Di har i flera artiklar rapporterat om bränslepriserna som pressar på, men även åkerier med avtalsklausuler som täcker upp är bekymrade över inflationen – fast på andra områden, inte minst fordon. 

Investeringarna ligger i princip på is. Osäkerheten för vad bolagens inköp ska landa på är för stor, säger Ingrid Skoog Bengtsson och hänvisar till leveranstiden som numera ligger på över tolv månader. 

”Det är svårt att få en offert från Scania och Volvo. De kan inte säga vad en lastbil kostar om ett år. Man får ett cirkapris som man måste ta ställning till några månader före leverans, vilket gör det nästan omöjligt att kostnadsberäkna en större investering.”

I april levererade Volvo en av lastvagnskoncernens starkaste rapporter hittills, trots att orderingången krympte med 43 procent jämfört med motsvarande period i fjol. 

Parallellt växer bolagets orderbok, vilket gör att man är restriktiv med att ta emot nya order, kommenterade vd Martin Lundstedt i samband med rapportsläppet

Vidare pekade han på att Volvo ligger något före kostnadskurvan tack vare en flexibel prissättning som kompenserar för inflationen. 

”Ska man lägga en order längre ut i tiden måste det komma med flexibilitet för kostnader som inte går att förutse, annars är vi inte beredda att ta den. Det är fördelen med att jobba inom business to business, det är en återkommande affär med en relation som varar under många många år och våra kunder förstår att vi måste höja priserna”, betonade Martin Lundstedt.

Martin Lundstedt, vd AB Volvo.
Martin Lundstedt, vd AB Volvo.Foto:Jack Mikrut

Samtliga tre åkerier som Di talat med uppger att de har förståelse för strategin, men understryker att följden blir att bolagen håller igen. Investeringsviljan har dämpats i hela branschen, fortsätter Ingrid Skoog Bengtsson vars bolag har 50 lastbilar och hyr in extra bilar vid behov. 

”Ingen vet heller vilken motor som är lämpligast att satsa på. Det är en annan osäkerhet som gör att företagen tappar kraft. På sikt kommer det att märkas i hela samhället.”

För fem år sedan såg Marika Hansson, delägare för ett annat familjeägt åkeri – Hansson Transport i Ockelbo, till att det kom en HVO-tank till orten. I dag är efterfrågan på förnybart diesel minimal, vilket ingen då kunde förutspå, säger hon till Di.  

”Vi var jätteglada över att kunna köra helt fossilfritt. Sedan drog skatten på HVO iväg. Nu är det helt ohållbart kostnadsmässigt”, säger hon och tillägger:  

”Så istället kör de flesta på diesel uppblandad till 20 procent, när vi skulle kunna köra 100 procent förnybart. Hela bränslepolitiken är jättekonstig.”

Marika Hansson.
Marika Hansson.Foto:Pernilla Wahlman

Åkeriet, som startades av Marika Hanssons farfar 1930, hann precis köpa in ett släp innan leverantörernas offerter blev ungefärliga för att ta höjd för snabbt ökande komponentpriser.

”Påbyggare (företag som är specialiserade på att bygga olika typer av yrkesfordon, reds anm) som lade ut offerter under förra halvåret ligger fast med sina priser från 2021. Sedan dess har stål- och komponentpriserna stuckit i höjden. Många leverantörer kommer alltså att gå back under 2022. Som bäst blir affären plus minus noll.” 

Ytterligare ett familjeåkeri är Hagby Åkeri i Uppsala som sedan drygt tio år drivs av andra generationen. Bränslepriserna har bolaget täckning för tack vare kundavtal med bränsleklausuler. Övriga kostnadsökningar – som service, däck och lastbilar – tär på marginalerna, enligt vd Fredrik Jansson som äger företaget tillsammans med sin bror. 

”Det index som branschen använder sig av utgår från en grundkalkyl där samtliga priser ökat på ett sätt som vi inte har varit med om tidigare. Allt har gått upp – och när man avvaktar med inköp behövs mer service som också blivit dyrare.”

Hagby Åkeri har liksom Hansson Transport gjort en vältajmad investering till ett fast pris. Däremot finns fortfarande inget leveransdatum för ordern som gjordes i januari, uppger Fredrik Jansson.

”Vi har beställt ett ekipage till mars nästa år, men allt är väldigt osäkert. Ingen kan lova någonting.”

Andra åkerier har haft mindre tur, rent kostnadsmässigt. Han tar en branschkollega som exempel, vars inköp kommer att bli cirka 17 procent dyrare än det pris som gällde vid orderdatum. 

”Bilen har gått upp en miljon kronor på ett år. Nu funderar han på att sälja den vidare för att få igen pengarna.”


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?