Därför lönar det sig dåligt att spara el

Kylan utmanar det svenska elnätet. Men hushållens vinst med att spara på strömmen är liten – halva fakturan består av fasta kostnader.

Och reformen med billigare el när belastningen på nätet är liten, skjuts på framtiden.

Foto:Fredrik Sandberg / TT, Fredrik Sandberg / TT

I Sollentuna har det kommunala energibolaget kört med så kallade effekttariffer i många år – en prislista som gör det dyrare att förbruka el när alla andra också gör det, vanligtvis vardagsmornar och vardagskvällar, tiden för hemkomst efter jobbet.

Enligt Johan Fält, som chefar för elnätet på Sollentuna Energi och Miljö, är effekten tydlig – hushållen förbrukar betydligt mindre el när belastningen är som störst. Och skulle alla elbolag köra med effekttariffer skulle det påverka belastningen på elnätet avsevärt.

”Våra kunder använder i storleksordningen 15 procent mindre effekt än normalkunden”, säger han.

Det gör enligt honom att nätet, med marginal, inte har slagit i kapacitetstaket, ens när det varit som allra kallast.

Det finns fler elbolag i landet som kör med samma system, effekttariffer, men de stora drakarna väntar, bland annat på att Energimarknadsinspektionen ska komma med regler. Men reglerna har blivit försenade och det dröjer förmodligen något eller några år innan det kommer ett slags ramlagstiftning som ska förmå elbolag som har behov att styra om kundernas beteende.

Alternativet är att bygga ut nätet mer än absolut nödvändigt, vilket blir kostsamt för samhälle och kunder, enligt Energimarknadsinspektionen.

Teknik, men även rättvisa och pedagogik gentemot hushållen, är utmaningarna. Det är svårt att gå från teori till verklighet, enligt myndigheten.

Det handlar om att förmå elförbrukarna att ändra beteendet, annars riskerar det mest att bli dyrt. Fast det fungerar alldeles utmärkt – den hårda vägen, enligt Johan Fält. Det blir dyrt att köra alla hushållsapparaterna klockan åtta en vardagsmorgon.

”Om kunden svarar på den här prissignalen så får man en lägre elräkning, och om inte så blir den högre, men de flesta fogar sig till sist och man sparar på strömmen”, säger Johan Fält, som tror att andra bolag är rädda för kundreaktioner som kan komma.

Som en extra effekt på elanvändningen har Sollentuna Energi och Miljö en betydligt lägre fast kostnad på elnätsfakturan. Många elbolag tar ut en relativt hög fast avgift, opåverkbar av förbrukningen, vilket blir ytterligare en aspekt på att det lönar sig dåligt att spara på el.

Enligt Energimarknadsinspektionen består en snittfaktura för elnätet till 77 procent av fasta kostnader. En villakund som sprätter iväg 20.000 kilowattimmar per år betalar i snitt 54 procent i fasta kostnader. Lägger man på själva elen, inklusive elskatt och moms på 44,5 öre/kWh, minskar andelen fasta kostnader till strax under 50 procent för en lägenhetskund, enligt TT:s beräkning.

Men ändå:

”Det är ganska små incitament till att vara flexibel i sin elanvändning”, säger Christian Holtz, elanalytiker på Sweco.

Enligt Johan Fält och Christian Holtz skulle dessutom elskatten kunna användas smartare. Nu är den utformad efter förbrukning, samma pris per kWh, oavsett om elpriset ligger på två kronor, som nu i vissa fall när det är smällkallt, eller noll öre under blåsiga för vindkraften gynnsamma dagar.

”Det borde vara ett procentuellt påslag”, säger Fält.

Det skulle förmå företag och hushåll att spara när elnäten är närmast bristningsgränsen och tvärtom.

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?