Annons

Därför har bitcoin blivit en miljöbov

Ju fler som vill köpa bitcoin, desto mer energi kostar det att utvinna valutan. Kapplöpningen om det digitala guldet har skapat en energiförbrukning världen över motsvarande hela Sveriges.

Foto:Chris Ratcliffe/Bloomberg

För tio år sedan kunde en person som ville utvinna bitcoin göra det med en vanlig hemdator. I dag krävs det ett stort nätverk av datorer eller datorhallar i industriell skala för att ”utvinna” kryptovalutan. Hur kommer det sig?

Den sinnrika – och anonyma – uppfinnaren till bitcoin begränsade inte bara antalet, 21 miljoner stycken. Hen konstruerade också algoritmen så att endast ett block bitcoin kan utvinnas ungefär var tionde minut – oavsett hur stark beräkningskraft man är utrustad med.

Men ju kraftfullare datorer desto större chans att räkna hem bitcoin.

Utvinningen kan förenklat förklaras med att datorer ska gissa rätt sifferkombination på väldigt stora tal, enligt en kryptografisk funktion. Ju snabbare datorer som försöker knäcka koden, desto högre blir svårighetsgraden, för att hålla utvinningstakten till ett block var tionde minut.

I kryptovalutans begynnelse, när bitcoin inte var värt någonting i vanliga pengar, satt entusiaster hemma och utvann bitcoin bara för att hålla systemet i gång. De kryptografiska beräkningarna var relativt enkla.

Men ju mer bitcoin blir värt, desto mer och bättre utrustning är det värt att investera i.

Vinsten av att utvinna ett block, med 6,25 bitcoin plus transaktionsavgifter, är ungefär 2 miljoner kronor.

Bara en utvinnare kan ta hem den tio minuter långa kapplöpningen till att gissa rätt sifferkombination och kamma hem blocket. Talen blir större ju fler som försöker, men med en så stor utdelning är det fler som kalkylerar att det är värt att biffa upp sig med tusentals datorer specialbyggda för att göra beräkningarna.

”Tusentals datorer är ett understatement”, säger Erik Agrell, professor i elektroteknik vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Han säger att det kan handla om uppemot 100.000 datorer.

”Det är kilometerlånga hallar med bara datorer.”

I dag står bitcoinindustrin för en elanvändning nästan lika stor som Sveriges, 116 TWh per år, enligt den senaste kalkylen från Cambridgeuniversitetets index.

Med den typen av energianvändning är det också värt att placera datorhallarna där världens billigaste energi finns, och regleringarna är få. Den region som varit mest populär, åtminstone fram till förra året, var kolkraftsbältet i norra Kina. Där utvanns mer än 75 procent världens bitcoin 2020, vilket är orsaken till att utvinningen har kritiserats för att vara en smutsig industri.

”Än så länge har det en väldigt stor miljöpåverkan. Merparten av alla bitcoin utvinns med kolkraft. Kolkraftverken placerar man gärna på platser med billig energi och tillgång på kol, gärna också på platser där det inte är så stark miljöopinion”, säger Erik Agrell.

De länder förutom Kina som är populära för utvinning är Island, USA och Kanada.

”Det framhålls ibland att utvinningen av bitcoin håller på att bli grönare genom att man använder sig av mer och mer vattenkraft. Det utvinns en hel del bitcoin i närheten av vattenkraftverk i USA till exempel, men fortfarande går majoriteten på kolkraft.”

Den senaste tiden har Kina stramat åt regleringarna kring kryptovalutorna, och så sent som i maj rapporterades att flera företag som utvinner bitcoin lämnar landet. Men flytten till länder med förnybar el måste inte betyda att energikonsumtionen som helhet blir miljövänlig.

”Än så länge har vi global brist på förnybara energikällor så om man rent hypotetiskt skulle styra om all produktion av bitcoin så att den går på vattenkraft, skulle det inte bli någon ren verksamhet för det. Då kommer någon annan verksamhet få styra över till mer fossilt bränsle genom att det finns mindre tillgång på vattenkraft eller andra förnybara energikällor”, säger Erik Agrell.

Så länge priset på bitcoin är högt kommer kapprustningen att fortsätta någonstans i världen. Skulle däremot priset sjunka kraftigt, kan de enorma datorhallarna inte drivas med lönsamhet längre.

”Blir det för dyrt stänger de ner sina anläggningar på direkten”, säger Erik Agrell.

Innehåll från TelenorAnnons

”Att ha en uppkopplad produkt har varit lönsamt från första början”

Johan Rogö är Produktchef Robot hos Husqvarna.
Johan Rogö är Produktchef Robot hos Husqvarna.

Från traditionell gräsklippare – till uppkopplad robot.

Här är svenskarna som leder teknikutvecklingen i branschen.

– Möjligheten att kunna styra gräsklipparen på distans har varit väldigt uppskattad från dag ett, säger Johan Rogö, Produktchef Robot hos Husqvarna.

Så hjälper IoT företagen att bli framgångsrika – läs mer 

Hundratusentals säljs varje år. Idag är det närmast standard att robotgräsklipparen tar hand om gräsmattan i svenska villaträdgårdar. I sin egen takt klipper gräset precis som du vill ha det – utan att du behöver lämna soffan.

– Robogräsklipparen svarar upp mot ett tydligt behov hos kunderna. Den lyfter ett ok från axlarna och tar hand om en återkommande och tråkig syssla. Den sparar tid och kraft samtidigt som resultatet blir bra, säger Johan Rogö.

Redan 2010 tog Husqvarna fram sina första uppkopplade robotgräsklippare. Då kunde man ge kommandon via SMS. Fem år senare lanserades Automower Connect, en app där du i detalj kan styra gräsklipparen.

– Redan från start steg användningen i en rasande fart. Det blev väldigt uppenbart att kunderna såg ett stort värde i funktionaliteten, säger Linda Lindqvist, Produktchef Robot.

2015 var möjligheten till app-styrning på distans ett premium-tillbehör som kunderna kunde addera vid köp, nuförtiden är samtliga Husqvarnas robotgräsklippare utrustade med uppkopplad teknik från början:

– Vi är absolut ledande inom det här segmentet, både när man tittar på antalet sålda enheter eller kundnöjdhet och app-användning, säger Johan Rogö.

Just kundnöjdheten har blivit en extra bonus i Husqvarnas egen utveckling:

– Appen har fört kunderna närmare oss som företag. Vi lär oss hur kunderna använder produkterna och hjälper oss att utveckla tjänster som är efterfrågade. Ledningen har förstått att det relationsbyggandet är väldigt viktigt, säger Linda Lindqvist och lägger till:

– Det riktigt intressanta är att vi höjer värdet på kunderbjudandet samtidigt som vi som företag tjänar pengar på det. Vi tar på oss kundens glasögon, tittar på vilka utmaningar och problem de möter och försöker lösa dessa. Att ha en uppkopplad produkt har varit lönsamt från första början och har bidragit till att behålla en premiumkänsla.

”Kan skeppa klippare till hela världen”

Tekniken som håller robotgräsklipparna uppkopplade tillhandahålls av Telenor IoT, en av Europas största IoT-operatörer. Samarbetet mellan Husqvarna och Telenor IoT har pågått sedan appen lanserades för sju år sedan.

– En viktig del i det hela är att de levererar en global lösning för uppkoppling, vilket gör att vi kan skeppa klippare till hela världen. Du kopplar upp klipparen på samma sätt oavsett var på jorden du befinner dig. De har också en kunskap om mobila nätverk och uppkoppling som vi behöver, berättar Johan Rogö och fortsätter:

– För Husqvarna har teknikutvecklingen också inneburit att företaget fått en skjuts i hållbarhetsarbetet. Elektrifiering är en grundsten i skiftet från bensin till batteridrift. Våra robotgräsklippare har lika låg energiförbrukning som en glödlampa.

En annan effekt med uppkopplade produkter är att man gått från att betrakta sig som ett tillverkningsföretag till något annat:

– Idag är vi mer ett teknikföretag, som fokuserar på att lösa kundens problem och möta deras behov med hjälp av teknik. Kunden är i centrum hela tiden, säger Linda Lindqvist.

Maximera din affär med IoT – så funkar det 

 

Mer från Telenor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Telenor och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera