Därför behövs samtalet mellan journalister och näringsliv

”På Dagens industris redaktion pratar vi löpande om att samtal alltid är den bästa vägen fram i det journalistiska arbetet. E-postkonversationer vid intervjuer bör undvikas”, skriver Di:s redaktionschef Jonas Jonsson.
”På Dagens industris redaktion pratar vi löpande om att samtal alltid är den bästa vägen fram i det journalistiska arbetet. E-postkonversationer vid intervjuer bör undvikas”, skriver Di:s redaktionschef Jonas Jonsson.

”Jag har en stor skyldighet som vd för det här bolaget att vara tillgänglig. Därför har jag inget val och jag har ingenstans att gömma mig. Istället handlar det om att stå upp för vad jag gjort eller inte har gjort oavsett vad det är.”

Citatet här ovan kommer från en av de vd:ar som förekommit flest gånger på Dagens industris förstasidor det senaste året, ibland med ganska tuffa rubriker. Han tillägger:

”Tyvärr är vi på väg till en verklighet där en journalist måste passera fyra rader av konsulter innan hen får tala med en vd och i slutändan kommer vd:n inte att få säga någonting.”

I veckan hade Dagens industris redaktionsledning företagsledaren som gäst i ett samtal som bland annat kom att handla om samtalsklimatet mellan Dagens industris ekonomijournalister och näringslivets toppchefer.

Vår gäst tillhör tyvärr dock en grupp näringslivsföreträdare som blir allt ovanligare.

I dag är verkligheten oftast en annan. Rädslan för det direkta och givande samtalet mellan redaktioner och näringsliv har istället ersatts av det intetsägande e-postandet mellan journalister och kommunikationsavdelningar. 

Det finns många orsaker till utvecklingen och förstås är nyhetsmedierna också skyldiga till utvecklingen.

I det höga tempot som råder på dagens redaktioner kan det vara lättare att ställa ett antal frågor via e-post på morgonen, få ett par svar på dessa vid lunch och sedan är artikeln klar till eftermiddagskaffet. 

På Dagens industris redaktion pratar vi löpande om att samtal alltid är den bästa vägen fram i det journalistiska arbetet. E-postkonversationer vid intervjuer bör undvikas.

Orsaken till det är flera: 

Det är i samtalet som nyanserna finns. 

Det är i samtalet som missförstånd kan undvikas. 

Det är i samtalet följdfrågorna kan ställas.

Det är i samtalet transparensen uppstår och dimmorna skingras - och transparens på riktigt är att våga ha ett samtal både för den som intervjuar och den som intervjuas.

I början av 2000-talet svarade toppnamnen i näringslivet som till exempel Lars-Johan Jarnheimer, Marianne Nivert, Pelle Törnberg eller Leif Östling på frågor från journalister på telefon. Sällan bad de om att få se citaten efteråt. Och när de bad om det ringde journalisten och läste upp citaten när artikeln var på väg att bli klar. Det var en rakare dialog mellan media och bolagsföreträdare om de företag de var satta att företräda.

I dag är verkligheten en annan. Ett aktuellt och konkret exempel är den granskning av jämställdheten i riskkapitalbranschen som Dagens industri publicerat i veckan.

Av fem kontaktade bolag svarade två muntligen på Dagens industris frågor.

EQT:s Sverigechef Masoud Homayoun och Altors kommunikationschef Tor Krusell utvecklade på ett så rakt sätt de kan varför det ser ut som det gör med den bristande jämställdheten i bolagen. De svarar också på de bitvis besvärliga följdfrågor som uppstod i samtalet med Dagens industri

I e-postsvaren från Triton, IK och Nordic Capital blev det en annan form av svar. Det blir tillrättalagt och en stor dos företagslingo.

Varför då e-postsvar?

Kanske finns det en rädsla för att säga fel saker? 

Kanske finns en tro på att kunna kontrollera situationen bättre genom att skriva svaren?

Kanske finns en bekväm journalist som bett att få e-posta frågorna i bakgrunden?

Kanske finns en oro för följdfrågor i ett telefonsamtal?

Kanske finns en rädsla för orden och dess innebörd?

Kanske finns en rädsla för att bryta mot någon ESG-policy eller externt regelverk som kommit att bli religion i bolaget?

Istället för jakten på kontroll borde strävan efter dialog ligga högre hos näringslivets ledningar. Som företag går det aldrig att kontrollera budskapet i media till fullo. Definitivt inte genom klyschiga e-postmeddelanden via informationsavdelningen eller ännu värre genom att stänga av informationsflödet helt.

Det är bättre att vara transparent och ge sin version - även om det smärtar för stunden.

Dessutom är det faktiskt som den direktör jag citerade inledningsvis konstaterade:

Vd:ar och kommunikationsdirektörer är högt betalda för att företräda sina bolag i både med- och motvind.

Jonas Jonsson, redaktionschef Dagens industri


Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?