Annons

Danske Bank rasar efter nya avslöjanden

Danske Banks aktiekurs faller skarpt på onsdagen efter nya avslöjanden om bankens penningtvättsskandal.

Banken uppges nu ha hjälpt till att tvätta motsvarande 70 miljarder kronor i Estland det senaste decenniet, dubbelt så mycket som tidigare känt.

Foto:Stian Lysberg Solum

Köpenhamnstidningen Berlingske uppger att de misstänkta affärerna i den estniska filialen är uppe i 53 miljarder danska kronor, motsvarande 73 miljarder svenska. Det gör penningtvättshärvan till en av de största kända i Europa.

De nya siffrorna bygger på dokument från ytterligare ett 20-tal företag som hade konton i Estland 2007-2015, skriver Berlingske.

Danske Bank DANSKE -0,67% Dagens utveckling s compliancechef, Anders Meinert Jørgensen, vill inte uttala sig om det nya högre beloppet.

"Som vi tidigare har sagt är det för tidigt att dra några slutsatser av omfattningen av den möjliga penningtvätten i Estland. Vi har dock flera gånger gett uttryck för att omfattningen ser ut att vara något större än vad som hittills har varit framme", säger han i ett mail till tidningen.

Den danska storbankens aktiekurs startade onsdagen rakt nedåt, och låg vid 10-tiden drygt 3 procent ned, sämst bland storföretagen på Köpenhamnsbörsen.

Danske Bank fick Estland på köpet vid förvärvet av finländska Sampo Bank 2006. Dålig kontroll har gjort filialen till tvättstuga för tvivelaktiga affärer i öst. Den uppges ha hjälpt Rysslands president Vladimir Putin att tvätta pengar och att slussa pengar från diktaturen i Azerbajdzjan till europeiska politiker.

Redan 2013 skickade en visselblåsare en rapport om omfattande penningtvätt i Estland till den dåvarande Danske Bank-chefen Robert Endersby, men skandalen blev känd först i fjol.

Då avslöjade Berlingske att motsvarande 10 miljarder svenska kronor hade tvättats i Estland under perioden 2010-2014. Den misstänkta summan är nu alltså sju gånger större.

Samtidigt var Estland en av bankens mer lönsamma grenar, med en vinst långt över sin storlek.

Rapporten från bankens interna utredning väntas bli offentlig senast i september.

"Vilken kompetent penningtvättsundersökare borde komma till slutsatsen att det var tydliga indikationer på penningtvätt som skulle ha rapporterats till myndigheterna", säger den brittiska experten Graham Barrow till Berlingske.

I december tvingades Danske Bank böta motsvarande 17 miljoner svenska kronor för bristande arbete mot penningtvätt. Det kan bli mycket mer.

Danmarks nya näringsminister, Rasmus Jarlov, vill skärpa straffen.

”Det är ett moraliskt problem att du kan tjäna mer pengar än du får i böter för att utföra ett brott, och det kan fresta en del att utföra det”, sa han i förra veckan enligt nyhetsbyrån Bloomberg.

Den danska finansinspektionen, Finanstilsynet, kritiserade i en 27-sidig rapport i maj bankens hantering i Estland. Strax dessförinnan avgick Finanstilsynets ordförande Henrik Ramlau-Hansen, som hade varit finanschef i Danske Bank 2011-2016.

I förra veckan sa Danmarks Nationalbanks chef Lars Rohde att skandalen kring Danske Bank skadar förtroendet för alla danska banker. Han varnade även för amerikanska böter.

"Det är ingen tvekan om att det är ett ledningsansvar", säger Lars Rohde till Berlingske.

Det ökar trycket på koncernchefen Thomas Borgen, som var ansvarig för utlandsverksamheteten inklusive Estland 2009-2012. Där efterträddes han av Lars Mørch, som avgick i maj.

För en vecka sedan avslöjade Berlingske dessutom att Danske Bank har finansierat en vapenaffär mellan Nordkorea och Iran. 

I december 2009 stoppades ett flygplan med 35 ton nordkoreanska missiler, granater och andra vapen värda 18 miljoner dollar, 160 Mkr, i Bangkok på väg mot Iran. Enligt Berlingske hade det bulvanföretag från Nya Zeeland som var inblandat i det misslyckade smuggelförsöket konto i Danske Banks estniska filial.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?