Annons

Danske Bank-filial anklagas för att ha hjälpt Putin tvätta pengar

Danske Banks estniska filial uppges bland annat ha hjälpt den ryska presidenten Vladimir Putin och den ryska underrättelsetjänsten, FSB, att tvätta pengar.

Det skriver Berlingske som också uppger att en visselblåsare meddelat den danska storbankens toppledning under 2013.

Danske Bank tappar 2,5 procent i Köpenhamn på tisdagen.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Stockholm ExergiAnnons

Framtiden är klimatpositiv

Nu tar Stockholm Exergi nästa kliv på hållbarhetsresan, med målet om en helt klimatpositiv verksamhet redan 2025. För att Stockholm i sin tur ska kunna blir världens första klimatpositiva huvudstad. 

Historiskt har vi på Stockholm Exergi knappast kunnat kritiserats för att ha legat på latsidan. Tvärtom har vi hela tiden arbetat aktivt och målmedvetet för att minska vår klimatpåverkan i kombination med målet om att driva en affärsmässig verksamhet. Det har lett till kraftigt minskade utsläpp, trots att vi i Stockholm blivit fler. Det har inneburit investeringar i ny teknik och banat nya vägar för vad kraftvärmen faktiskt kan åstadkomma. 

Som ett resultat av det skapar stockholmarna själva redan en stor del av sin egen värme. Vi har nämligen ställt om vår verksamhet till att utvinna energi ur samhällets restavfall, och att återvinna energi från avloppsvatten och datahallar. Samtidigt arbetar vi hårt för att minska våra utsläpp genom att fasa ut fossila bränslen. I år stängdes den sista koleldade pannan för gott, och all planerad användning av kol upphör nu helt. Parallellt bygger vi tillsammans med andra aktörer i staden en sorteringsanläggning i Brista för att kunna sortera ut plast och matavfall så att inget som kan återvinnas förbränns.

Men det kommer inte ensamt räcka för att uppnå målet om att bli klimatpositiva. För att vår verksamhet ska kunna minska andelen koldioxid i atmosfären krävs teknik och innovation. Även där har vi kommit en bra bit på vägen. 

Under hösten 2019 invigdes nämligen den första testanläggningen för bio-CCS i anslutning till vår anläggning i Värtan. En teknik som gör det möjligt att fånga in koldioxiden som frigörs när vi producerar el och värme. Koldioxid som redan är en del av naturens egna kretslopp. Genom att istället fånga in den, och lagra den i särskilda kolsänkor på havsbotten utanför Norges kust, kan vi med hjälp av den här tekniken nu istället minska mängden koldioxid i atmosfären. Ett måste för att nå de globala klimatmålen, om vi lyssnar till världens forskare. Parallellt har vi sedan en tid tillbaka även drivit en testanläggning för produktion av biokol. Biokolet är en slags restprodukt som blir till när biobränslen pyrolyseras, i vårt fall handlar det om trädgårdsavfall. Processen genererar fjärrvärme och kapslar in koldioxiden i biokolet. Det fungerar i sin tur som jordförbättrare och används vid plantering runtom i staden. 

Arbetet för att bli klimatpositiva pågår alltså för fullt. Att lyckas skulle inte bara sätta ett viktigt exempel för vår egen bransch, utan innebära en viktig omställning för Stockholm. Att lyckas skulle lägga grunden, och öka förutsättningarna för Stockholm att bli världens första klimatpositiva huvudstad. Det är något att vara stolt över, och det är vi.  

Så arbetar vi mot det nya målet 

– Utfasning av kol. I år, 2020, stängde vi den sista koleldade pannan och satte därmed punkt för all planerad användning av kol. 

– Effektivare avfallssortering. Med den nya sorteringsanläggningen i Brista minskar vi andelen plast i avfallet som förbränns. En liknande anläggning planeras också vid Högdalenverket. 

– Storskalig anläggning för biokol. Efter att testanläggningen visat sig effektiv planeras nu för en stor anläggning för produktion av biokol. 

– En storskalig anläggning för bio-CCS vid Värtaverket skulle medföra en kolsänka om 800 000 ton årligen.

Läs mer om Stockholm Exergi

Mer från Stockholm Exergi

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Stockholm Exergi och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?