1515
Annons

Danskar pressar musselmästaren – ”konsumenten har ingen koll”

I fjordarna runt Orust odlas 2.000 ton blåmusslor varje år.

Musslan har blivit ett allt populärare inslag på de svenska restaurangerna och matborden. Men få har koll på om den är svensk eller dansk och konkurrensen har slagit hårt mot Sveriges största musselproducent.

”Konsumenten behöver mer information för att kunna ställa krav på produkten Är man minsta miljömedveten väljer man musslorna härifrån”, säger Scanfjords ägare och grundare Anders Granhed.

Scanfjords ägare och grundare Anders Granhed.
Scanfjords ägare och grundare Anders Granhed.Foto:Joey Abrait

I början av 1980-talet startade Anders Granhed och hans dåvarande kompanjon en fiskeriverksamhet och började odla regnbågslax som de trodde skulle bli stor i Sverige. De hade rätt i att den blev stor, men inte i Sverige utan i Norge där den nu är världsledande. 

I stället var det musselodlingen som tog fart efter att Anders Granhed fått nys om den forskning som bedrevs på Tjärnö några mil uppåt Bohuskusten. 

I forskningen kom man fram till att blåmusslan hade en tendens att fastna och växa på saker som låg under vatten. 

Att odla musslor kommersiellt hade ingen tidigare gjort och i småskalig regi började Anders Granhed och hans kompanjon att bedriva en verksamhet i det salta och näringsrika vattnet utanför Orust.

Till en början exporterade de mycket till Tyskland och Belgien, moules frites hemland. Men snart började även svenskarna att ta till sig musslan.

I dag står Scanfjord, där Anders Granhed numera är ensam ägare, för över 90 procent av all musselproduktion i Sverige. 

Men musslornas ökade popularitet har också ökat konkurrensen. Främst kommer den från Danmark där bottenskrapade musslor köps in ett till lägre pris än de odlade bohusländska. Någon som frustrerar Anders Granhed. Dels för att trålade musslor har en negativ på påverkan på havsbottnarna, hos Världsnaturfonden är de trålade och bottenskrapade musslorna rödlistade, men också för att konsumenten vekar sakna insikt kring var musslan kommer ifrån. 

”Konsumenten har ingen koll på vad som är vad tyvärr och på restauranger frågar man inte varifrån musslorna kommer. För handlarna så handlar det om marginaler. Både våra musslor och de danska musslorna kostar lika mycket i handeln, men de danska köps in till ett billigare pris. Enda sättet att stoppa den utvecklingen är att konsumenten börjar ställa krav så att handlarna börjar se värdet i de svenska.”

En odlad bohusmussla är, till skillnad från den trålade danska, fri från sand eftersom den inte berör bottnen. Den är också i normalfallet betydligt matigare då vattentillströmningen och därmed näringstillgången är bättre hos den odlade. Men det handlar inte bara om att den odlade musslan håller en högre kvalitet, menar Anders Granhed. Genom att välja dem bidrar man till att hålla ner planktonnivån i det svenska vattnet.

”Vi får ett bättre vatten helt enkelt. Musslornas mat äter all plankton som flyter förbi, som är en effekt av all gödning i havet. När all plankton faller till botten skapar det syrebrist på bottnarna, musselodlingarna gör att vi tar vara på en resurs som annars bara skadar. En miljömedveten konsument bör veta om detta samband”

Vi möter upp Anders Granhed och två av hans anställda, en skeppare och en besättningsman, vid kajen i Mollösund en tidig tisdagsmorgon i augusti. Gator och restauranger är tömda på semesterfirare och kvar finns snart bara de 400 invånare som bor permanent på orten. Med ett 20-tal anställda är Scanfjord en stor arbetsgivare i Mollösund och varje dag plockas flera ton musslor in från fjordarna runt Orust. Totalt hämtas omkring 2.000 ton in per år för att sedan gallras, renas, packas och köras vidare till grossister runt om i Sverige. Även Norge är en betydande marknad dit 30 procent av Scanfjords musslor fraktas. Viss export finns även till Nordeuropa. 

”Till skillnad från svenskarna är norrmännen mer noga med kvaliteten på musslorna. Där konkurrerar vi inte med danskarna på samma sätt”, säger Anders Granhed.

Vi puttrar ut till några de första odlingarna som legat på samma ställe sedan 1983 och 1984.  Odlingarna kännetecknas av de gråfärgade tunnor som bildar långa gångar med rep mellan sig. Från repen sträckor sig så kallade musselband drygt fem meter ner under vattnet.  Det är på de banden som blåmusslorna växer. Anders drar upp en av linorna och hundratals små yngel uppenbarar sig. De är bara två månader gamla och ska ligga här i minst ett år till innan de plockas hem. 

”Det är otroliga mängder som vi ser bara på det här bandet. De kan vara klara efter ett år, men då är de rätt små. 16–18 månader brukar vara en normal växttid för en tidig skörd”. 

I år har han valt att plocka upp fler mindre musslor än normalt. Anledningen är misslyckade odlingar för tre år sedan som nu kompenseras med tidiga skördar.

Anders Granhed har ingen bra förklaring till att det kom så lite yngel då, mer än att biologin i vattnet varierar från år till år. En art som bromsar tillväxten av blåmusslor är sjöstjärnor. Ibland kan sjöstjärneyngel och blåmusselyngel kläckas samtidigt och då förgörs blåmusslorna av sjöstjärnorna. 

I år verkar inte den problematiken finnas. Ynglen som kläcktes på försommaren ser ut att frodas och må bra. Men för att säkerställa produktionen ser Anders till att ha odlingsområden med olika förutsättningar, i dag har han nio stycken utspridda runt Orust som används i produktionen.

”Vi strävar hela tiden efter att ha så många som behövs öppna för att säkerställa leveransen om vi tvingas stänga något av biologiska eller andra skäl. Strategin är att ha kontinuitet i produktionen, det är extremt viktigt för att kunna behålla vår position.  När vi har isvintrar är det lättare att komma åt musslorna här ute i väster till exempel”, säger Anders Granhed och visar på sjökartan.

För att säkerställa kvaliteten görs provtagningar vid odlingarna varje vecka, så att inte skördarna drabbats av osunda bakterier och giftalger.

En annan utmaning är ejderfåglarna, som trots att de blivit färre med åren, blivit allt mer intresserade av odlingarna. Minskningen av de vilda musselbestånden tros vara förklaringen.

”Vi kallar dem för havets råttor. De attackerar odlingarna och äter musslorna eftersom de är deras huvudföda. Där har vi en utmaning. Vi har utvecklat ett nät som ska göra att fåglarna inte kommer åt musslorna och vi har även kameror. Nu på sommaren är de inte så många, det är värre framåt våren då honorna häckar och behöver äta upp sig”.

Efter dagens skörd har fiskarna med sig omkring nio ton blåmusslor hem. Nyligen investerade Anders Granhed i en ny båt som kan frakta 50 ton. I ett sätt att möta konkurrensen vill han öka produktionsvolymerna. Med ny teknik från nya båten och ett vässat strategitänk kring odlingarna, som en snabbare omsättning bland skördarna, tror Anders Granhed att han kommer lyckas. 

Men ett större stöd från maktens korridorer i riksdagen hade hjälpt till, menar han. Att musselodling fick en skärpt bränsleskatt för några år sedan, och inte längre kan jämställas fisket och vattenbruket i konkurrentländerna, har slagit mot ekonomin. Likaså de nya reglerna kring vad som får kallas skepp och båt som infördes i fjol. Anders Granhed var mitt uppe i ombyggnationen av sin nya påkostade båt, som då definierades som skepp eftersom den var längre än 12 meter, när en regeländring klubbades igenom. Nu var det 24 meter som gällde för att få kallas skepp och Anders var tvungen att anpassa sig till andra finansieringsregler. 

”Äger du ett skepp kan du ta inteckningar i den precis som med en fastighet och då har långivaren en bättre säkerhet, det genererar som regel lägre räntor. Den nya regeln har ställt till det jättemycket för mig och flera andra.”

Regeländringarna och den danska konkurrensen till trots, Anders Granhed ser ändå ljust på framtiden. Musslan kommer att förbli attraktiv, och i en tidsanda där hållbarhet och närodlat ligger högt på svenskarnas priolista, tror han att Scanfjord kommer kunna växa ytterligare. 

”Musslan har en plats på restauranger och matbord. Det finns en marknad men nu gäller det att möta konkurrensen vi har utifrån, framför allt genom att betona den svenska kvaliteten och miljönyttan för Bohuslän. Jag tror på en ökad produktion framöver. Allt pekar på att de små yngel vi såg i dag kommer att bli väldigt många och stora om ett år”.

 


Tabbar skapar tillväxt

Våga göra fel om du vill få bolaget att växa. Det var budskapet från tre framgångsrika bolagsbyggare som tog plats på scen under tisdagens Gasellfrukost i Stockholm. 

Gasellfrukost i Stockholm.
Gasellfrukost i Stockholm.Foto:Pax Engström Nyström
Stefan Jansson
grundare och vd
på Polarium.
Stefan Jansson grundare och vd på Polarium.Foto:Pax Engström Nyström
Gustaf Westerlund, CRM-konsulterna och Annika Dopping, Annika Dopping & Co.Foto:Pax Engström Nyström
Alexander Schultz, Ida Carls och Max Wroblewski från Third Act.Foto:Pax Engström Nyström
Peter Böhmer och Anna Öfwerman, Together Tech.Foto:Pax Engström Nyström
Leyla Sarac affärsutvecklare på DigitalTolk.Foto:Pax Engström Nyström
Johan Johansson, vd Daniel Wellington.Foto:Pax Engström Nyström
Virpal Singh
grundare av
DigitalTolk.
Virpal Singh grundare av DigitalTolk.Foto:Pax Engström Nyström

Solen sken in genom glastaket på Posthuset 7A när säsongens sista Gasellfrukost i Stockholm inleddes. Bland deltagarna var det hög stämning och konsensus rådde om att det var kompetensutmaningar som är det största tillväxthindret – trots andra orosmoment som inflation och Ukrainakrig. Men för morgonens första talare Stefan Jansson grundare och vd på batteribolaget Polarium, som nyligen värderades till 1 miljard dollar och därmed kan kalla sig ”enhörningsbolag”, är det i stället komponentbrist som riskerar att bromsa företaget.  

”Vi har bra kompetens i Sverige, det är bara att vi ska attrahera den till oss. För vår del är det i stället brist på halvledare och litiumceller som kommer att vara en utmaning i många år framöver”, säger han. 

Han berättade att bolaget som startades 2015 i dag exporterar till över 70 länder och att företagets produkter i kombination med solpaneler redan bidrar till att sju miljoner liter diesel per månad sparas, när billigare och grön energi kan användas i stället. Men bolagsresan med Polarium har varit allt annat än enkel. 

”VI jobbar med tekniskt utmanande produkt och för att lyckas måste man göra mängder av misstag. Så säger någon att det går bra i ett projekt kan man vara säker på att det är något som är fel”, sa han och fick publiken att skratta. 

Även Johan Johansson, vd på klockvarumärket Daniel Wellington, tog upp vikten av att som bolagsbyggare vara modig och våga ”faila”, som han kallar det. Det lärde han sig under sin tid som Luma, det vill säga trainee på MTG, och den mentaliteten kom väl till pass under coronapandemin när bolaget tvingades stänga ner hundratals butiker världen över till följd av stängda marknader. 

”Men under den här tuffa tiden har vi investerat och ställt om. Vi har satsat på produktutveckling och släppt solglasögon, nya smycken och fodral, bland annat. Och nu när många marknader öppnar upp ser framtiden ljus ut”, säger Johan Johansson. 

Ett annat bolag som också lyfte vikten av att vara på tårna är DigitalTolk, som utsågs till årets Supergasell, Sveriges mest snabbväxande företag, 2021. Tolkförmedlaren startade under flyktingkrisen 2015 och nu har man fullt upp med att hjälpa människor som kommit från Ukraina att matchas mot arbetslivet. 

”Från en flyktingkris till en annan. Utifrån vår tekniska lösning tittar vi hela tiden på vilka behov som uppstår i samhället och hur vi kan vara med och lösa dem”, säger Leyla Sarac, affärsutvecklare i bolaget och fick medhåll av bolagets grundare Virpal Singh:

”Att vi aldrig blir klara är nyckeln till att vi utvecklas och kan göra skillnad för våra kunder. Genom innovation blir vi inte ett i högen av irrelevanta bolag”.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?