Annons

Damberg ska försöka charma Google

Regeringen har bestämt sig för att försöka charma Google. Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) besöker de närmaste dagarna den amerikanska teknikjättens forskningscenter i London med målsättningen att Googles nästa "campus" hamnar i Sverige.

Bild:Erik Simander/TT

I höstas stod det klart att Google följt Facebooks och Amazons exempel och köpt stora mängder mark i Sverige. I Googles fall handlar det om över 100 hektar skogsmark i Horndal i närheten av Avesta, lämpat för en gigantisk datorhall.

Men det är inte därför Damberg åker till London. Vad han är ute efter för svensk del är ett europeiskt forskningscenter, campus, som Google i dag har i London och Madrid.

"Jag tycker det vore spännande om vi kan få Google att öppna något liknande i Sverige. Miljön för detta är väldigt bra i Sverige och Google är en spindel i nätet för den globala digitala utvecklingen", säger han.

Upprinnelsen till regeringens intresse kom förra sommaren då president Donald Trump meddelade att USA hoppade av Parisavtalet om miljön.

"Då handlade det mest om datacenter och där känns det nu som om Google är på väg att göra större investeringar i Sverige. Men det vi pratar om nu handlar mer om innovationsmiljöer och i London vill jag höra vad ett sådant campus har inneburit och vilka samarbeten Google lyckats skapa."

Alla europeiska politiker försöker dock inte gulla med de amerikanska teknikjättarna. EU-kommissionären Margrethe Vestager säger visserligen att Google är ett "underbart bolag", men det hindrade henne inte från att förra sommaren döma Google till motsvarande över 20 miljarder kronor i böter för brott mot EU:s konkurrenslagstiftning. Böterna är de högsta som hittills utdömts i Europa mot ett enskilt bolag och brottet var att Googles sökmotor gjorde missvisande prisjämförelser.

"Det är otroligt viktigt att Europa har en konkurrenslagstiftning som ger lika förutsättningar för alla. Men det är också viktigt för Sverige att vi har en öppenhet för internationella investerare", säger Mikael Damberg.


Innehåll från Nevel ABAnnons

Foodhillsområdet i Bjuv – ett bra exempel på hur restprodukter och materialflöden kan förbättra en cirkulär ekonomi

Peter Bäckström är chef för kommunal infrastruktur och produktion på Nevel i Sverige. Han har bred erfarenhet av både affärsutveckling och förändringsarbete. Peter motiveras av att skapa och uppnå stordriftsfördelar tillsammans, genom ett bra samarbete.
Peter Bäckström är chef för kommunal infrastruktur och produktion på Nevel i Sverige. Han har bred erfarenhet av både affärsutveckling och förändringsarbete. Peter motiveras av att skapa och uppnå stordriftsfördelar tillsammans, genom ett bra samarbete.

Framgångsrika samarbeten mellan kommuner, lokala industriföretag och andra intressenter kan öppna för nya möjligheter när det gäller hållbar utveckling och tillväxt. I Bjuvs kommun i södra Sverige skapas starka kopplingar mellan industrier och samhället – vilket leder till stora framsteg mot ett fossilfritt, cirkulärt samhälle.

Arbete tillsammans för gemensamma fördelar

Investeringar i smarta infrastrukturlösningar är avgörande för att hjälpa lokala ekonomier att växa och locka till sig investeringar, nya jobb och nya invånare. Men kommunala verksamheter har idag också en stark press på sig för att sänka kostnader, samtidigt som de behöver tillhandahålla ett brett utbud av tjänster till sina invånare – allt från utbildning och hälsovård till infrastruktur.

Smarta infrastrukturlösningar ger ofta möjligheter för kommunerna att hitta stordriftsfördelar som skapar en positiv samhällseffekt, och nyckeln till detta är samarbete mellan industrier och kommuner.

Genom att utnyttja energi-, informations- och materialflöden – såsom värme, kyla och restavfall – kan man uppnå stora kostnadsbesparingar samtidigt som utsläppen minskar, vilket banar vägen mot en koldioxidneutral framtid. Investeringsmodeller som ger den flexibilitet som krävs bör baseras på samarbete.

Foodhillsområdet i Bjuv

En framgångshistoria är Bjuvs kommun som 2008 inledde ett långsiktigt samarbete med regionala industriföretag och andra aktörer för att hitta nya och hållbara energilösningar för den framtida utvecklingen. Tillsammans tittade de på hur överskottsvärmen från industrierna skulle kunna utnyttjas i ett ekosystem, utöver att endast använda den för fjärrvärme.

Ett konkret resultat är det som nu kallas ”Food Valley of Bjuv”, ett stort kluster av livsmedelsföretag som strävar efter industriell symbios som utnyttjar alla tänkbara rest- och materialflöden i en lokal cirkulär ekonomi. Målet är en hållbar livsmedelsproduktion, samtidigt som samhället förbättras genom kommunal infrastruktur. Ett av projekten handlar om distribution av överskottsenergi som tidigare gått förlorad, men som nu värmer en busshållplats och en 100 meter lång trottoar och cykelbana, vilket minskar behovet av vinterunderhåll och risken för kollisioner och olyckor. Fjärrvärme fungerar som en plattform som tillhandahåller 100 % förnybar energi och möjligheten att utnyttja överskottsvärme från industrin.

Stora möjligheter genom nya affärsmodeller

För att skapa och implementera nya affärsmodeller krävs nya arbetssätt och rätt typ av erfarenhet. Användningen av teknik kräver sin expertis. Kommuner, oberoende eller tillsammans med sina partner, bör överväga hur utvecklingen av infrastrukturen ska ske i framtiden. Nevels affärsmodell bygger på att kartlägga vägen till en optimal och resurseffektiv framtid, och att tillsammans med kommunerna hitta lämpliga investeringsmodeller.

Vi erbjuder avancerade industriella och kommunala infrastrukturlösningar, som gynnar våra kunder och hela samhällen.

Läs mer här:

https://nevel.com/sv/industriella-infrastrukturlosningar/ 

https://nevel.com/sv/kommunala-infrastrukturlosningar/ 

https://nevel.com/nevel-business-white-paper/  

 

Mer från Nevel AB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nevel AB och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?