1515
Annons

”Dags att växla upp i byggandet av ett hållbart samhälle”

DEBATTINLÄGG Det räcker inte med att bilda en delegation för att ställa om till en cirkulär ekonomi. Det arbetssätt som tillämpas just nu är som att köra en tävlingsbil i ettans växel och hoppas på att vinna. Vi måste växla upp för att lyckas, skriver Mats Larsson på GET Institute med lång erfarenhet av arbete med omställning till cirkulär ekonomi och e-mobilitet i ett debattinlägg.

Foto:Mostphotos

Planen för omställning till ett hållbart samhälle bygger på att enskilda företag och privatpersoner ska förändra sitt sätt att arbeta och leva så att omställningen förverkligas, men de nödvändiga förutsättningarna saknas inom de flesta områden. Exempelvis måste elproduktion och -distribution byggas ut kraftigt för att möjliggöra omställning till elfordon, men mobilitetsfrågorna sträcker sig längre än så. Hur vi transporterar är en fråga, men var vi tillverkar och hur vi bygger upp samhällets leverantörskedjor har en tydlig koppling. 

En annan hörnpelare i EU:s och den svenska regeringens omställningsplaner är etableringen av en cirkulär ekonomi där resurser används om och om igen i ett ständigt kretslopp. Kretsloppen måste begränsas geografiskt för att minimera transporter. På regeringens hemsida Regeringen.se finns ett pressmeddelande från juli 2020 med följande inledning:

”Regeringen har beslutat om en nationell strategi för cirkulär ekonomi som pekar ut riktningen och ambitionen för en långsiktig och hållbar omställning av samhället. Detta är en viktig del för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.”

Tidigare riksdagsledamoten Åsa Domeij leder Delegationen för cirkulär ekonomi
Tidigare riksdagsledamoten Åsa Domeij leder Delegationen för cirkulär ekonomiFoto:Jack Mikrut

Regeringen har bildat Delegationen för cirkulär ekonomi som leds av Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood och tidigare riksdagsledamot för Miljöpartiet. Men det räcker inte att bilda en delegation. För att driva utvecklingen framåt krävs att ansvariga ministrar tar ansvar för utvecklingen, låter analysera vilka förutsättningar som behövs för att utvecklingen ska ta fart och se till att få dessa förutsättningar på plats. Arbetssättet som tillämpas just nu är som att köra en tävlingsbil i ettans växel och hoppas på att vinna. Vi måste växla upp för att lyckas.

Cirkulär ekonomi är ett paraplybegrepp som omfattar principer såsom lokal produktion, biologiska material, delningsekonomi, tjänstefiering och att förlänga produkters livslängd, allt för att reducera användningen av jungfruliga resurser.  

Att reducera transportavstånd genom lokal produktion och distribution är en av grundtankarna inom cirkulär ekonomi. Jordbruk och livsmedelsproduktion finns på de flesta håll i Sverige, men andelen lokalt producerade livsmedel som säljs i våra butiker är liten och den ökar mycket långsamt. En svag trend mot småskalighet och lokal produktion har pågått under mer än ett decennium, men alla som besöker en livsmedelsbutik kan konstatera att andelen lokala produkter är mycket liten. 

Vän av ordning noterar att tillväxten sker genom nya distributionskanaler, såsom Rekoringar och gårdsbutiker, men även om dessa räknas med så är volymerna mycket små och småskaliga producenter har svårt att växa och konkurrera med livsmedelsjättarnas volymprodukter. De har helt enkelt alla förutsättningar emot sig – de saknar stordriftsfördelar, har inte resurser för marknadsföring och på grund av de små volymerna blir det dyrare för livsmedelsbutiker att ta in lokala producenter. Företaget En God Granne arbetar i Syd- och Mellansverige med att samla småskaliga producenter för att gemensamt leverera till livsmedelsbutiker och företag inom besöksnäringen, en viktig insats som lett till ett nätverk av 150 samverkande småproducenter, men tillväxten går ändå inte så fort som man skulle förvänta sig, givet att just detta sägs vara en av de frågor som är viktigast för vår gemensamma framtid.

När det gäller delningsekonomi är idén att alla inte ska äga sin egen bil och att vi ska hyra bilar, borrmaskiner och andra verktyg från bil- och verktygspooler. För att möjliggöra detta i stor skala måste många människor ändra sina livsstilar och förväntningar och det krävs omfattande informationskampanjer och debatt för att lägga en grund för en sådan förändring. Dessutom måste många nya företag startas och bli lönsamma, en utveckling som ännu bara är i sin linda.

Alla förändringarna inom cirkulär ekonomi kommer att kräva mycket stora investeringar. Lokal produktion och distribution kommer att kräva lokala produktionsanläggningar av allt från charkuterier till godis och dessa måste växa till en omfattning mycket större än dagens små lokala tillverkare. Det krävs också lokala och regionala distributionssystem med grossister som levererar till butiker som bygger en stor del av sin verksamhet på att sälja lokalt producerade varor. Alternativet är att befintliga butiker öppnar upp för en större andel lokalt producerade varor.

På samma sätt som att en omställning till elfordon kräver omfattande ny elproduktion och -distribution kommer omställningen till ett hållbart samhälle att kräva mycket stora investeringar och satsningar inom många områden och utvecklingen har knappast ens börjat. De åtgärder som så här långt har vidtagits kommer inte på långt när att räcka för att driva utvecklingen från dagens marginella volymer till framtidens behov av storskaliga hållbara system där varor i större utsträckning tillverkas lokalt. Om vi enas om vad som ska ställas om kan vi mäta hur långt omställningen kommit och hur fort den går. 

Endast regeringen kan ta ledningen, göra nödvändiga resurser tillgängliga och strukturera arbetet så att utvecklingen kan ta fart. Man kan inte vinna en motortävling om man hela vägen kör i första växeln. När man tömt ut möjligheterna på första nivån måste man växla till tvåan, trean och därefter fyran. Världens politiker driver hållbarhetsutvecklingen på första växeln och förväntar sig att det ska gå fort, men det finns högre växlar och nu är det dags att växla upp.

Mats Larsson är en av två projektledare i projektet Cirkulära Skåne som drivs av Hållbar Utveckling Skåne, IUC Syd och sex skånska kommuner (Malmö, Helsingborg, Eslöv, Höör, Ystad och Trelleborg) i samarbete med Region Skåne och han genomförde 2017 en förstudie som ledde till en rapport med titeln ”Affärsmodeller för cirkulär ekonomi”, vilken utvecklades till boken ”Circular Business Models” som publicerades av Palgrave Macmillan 2018. Han har nu skrivit 3 internationellt publicerade böcker om cirkulär ekonomi. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Regeringen vill slopa höjd bränsleskatt

Finansminister Mikael Damberg (S).
Finansminister Mikael Damberg (S).Foto:TT

Sverige går mot kärvare ekonomiska tider och då är det inte läge med höjda skatter, säger finansminister Mikael Damberg (S) till TV4 och föreslår därför att den inflationsstyrda höjningen av drivmedelsskatten ska stoppas tillfälligt.

”Det är inte rimligt med de höga bensin- och dieselpriserna att vi då automatiskt skulle få en skattehöjning vid årsskiftet, det tycker inte jag är rätt politik i det här skede”, säger Damberg till kanalen.

Regeringen har tidigare gått fram med förslaget om att pausa uppräkningen av reduktionsplikten för bensin och diesel för 2023.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera