ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Almedalen 2017

Dagarna räknade för långa betaltider

  • Göran Jonsson. Foto: Amanda Lindgren

Storbolagens långa betaltider har kritiserats hårt av landets småföretagare. Men nu ser en självreglerande hederskod snart ut att vara på plats, som kan skapa uppemot 70.000 nya arbetstillfällen i Sverige.

”Storbolagen har förstått att ministern menar allvar”, säger näringsdepartementets utredare Göran Johnsson.

I december förra året ställde näringsminister Mikael Damberg (S) i Di ett krav på storbolagen om att förkorta sina betalningstider till mindre företag. Senast den 1 september måste ett förslag till lösning finnas på regeringens bord. Annars blir det lagstiftning, löd ultimatumet.

Tiden är alltså knapp. Men näringsdepartementets utredare Göran Johnsson berättar nu för Di att en lösning är nära förestående. Och hans starka förhoppning är att en tvingande lagstiftning inte kommer att krävas.

”Vi kommer ha ett färdigt förslag den 1 september. Jag tror att det lutar åt att vi kommer fram till ett gemensamt dokument med en sorts hederskod för näringslivet”, säger han.

Så sent som i juni bjöd regeringen in femton av Sveriges största företag till ett möte för att öka pressen och ge näringslivet en sista chans. Huvuddelen av tungviktarna kom, inklusive Volvo, Ericsson, Nordea, Ikea, Sandvik och Volvo Cars. Och samtalen gav alltså flera positiva signaler, säger Göran Johnsson.

”Storbolagen har förstått att ministern menar allvar. Vi hade konstruktiva samtal och jag uppfattar att det nu finns tydliga ambitioner om att ta steg i rätt riktning, mot kortare betaltider.”

Beskedet lär glädja Sveriges småföretagare, som kräver en omedelbar lösning på problemet. Inkassobolaget Intrum Justitia har nyligen genomfört en undersökning som visar att 65 procent av småföretagen under 2017 blivit ombedda att acceptera längre betalningstider än vad de är bekväma med. Samma siffra för fjolåret var 47 procent.

Undersökningen berättar också att 69 procent av småföretagarna tror att storbolagen medvetet betalar sina fakturor för sent.

”Det är inte rimligt att som stort företag hävda att man inte kan betala sin faktura på 30 dagar. Det är allvaligt talat nonsens. Kunde man klara det pappersvägen för 20 år sedan borde man klara det i dag, digitalt”, säger Per-Henrik Persson, vd för Intrum Justitias svenska gren.

I stället för att följa det EU-direktiv som berättar att fakturor ska betalas efter 30 dagar, kan svenska småföretag i genomsnitt behöva vänta uppemot 3–4 månader på sina pengar. Det innebär att många egenföretagare måste ligga ute med sina kostnader och i vissa fall behöver ta lån för att behålla likviden, enligt Per-Henrik Persson.

”Är man stor och stark ska man vara snäll. Det vet alla, ända sedan man läste Bamse som liten. Det är dags för svenskt näringsliv att ta det här steget”, säger han.

Han hänvisar vidare till att kortare betaltider skulle kunna skapa 70000 nya jobb i Sverige framöver. Detta då 10 procent av landets småföretag i Intrum Justitias enkät uppger att de skulle kunna nyanställa minst en person vardera om de började få betalt i tid.

”En lösning på problemet är otroligt viktigt för tillväxten i hela Sverige. Rådande ordning hämmar företagens förmåga att växa”, säger Per-Henrik Persson.

Exakt hur lösningen som presenteras för Mikael Damberg i september kommer att se ut kan näringsdepartementets utredare Göran Johnsson i dagsläget inte svara på.

Han öppnar dock för en ”hybridlösning”, där näringslivets egendikterade etiska hederskod kompletteras med viss lagstiftning.

”Jag tror att viss lagstiftning krävs, till exempel i form av att revisorerna tar ställning till betalningstider i företagens hållbarhetsredovisningar. En sådan kombination kan bli väldigt bra”, säger Göran Johnsson.

I mitten på augusti ska han återigen träffa bland andra företrädare från Sveriges 15 största bolag för slutdiskussioner. Göran Johnsson är säker på att näringslivet då ska kunna enas i självreglering.

”Det kommer inte att haverera”, säger han med bestämdhet.

Men om planerna mot förmodan skulle fallera väntar troligtvis hård lagstiftning, med möjligheter till böter eller vitesbelopp.

”Det är väl tämligen meningslöst att införa en lag som inte ger sanktionsmöjligheter”, konstaterar Göran Johnsson.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer