Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar anser att riksdagens beslut om arbetsrätten bör skjutas upp.
”Det måste vänta till efter valet”, så att en ny majoritet får hitta bra svar på kritiken, säger hon till tidningen Arbetet.
TT
Text
Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar.Foto:Nils Petter Nilsson / TT
I början av nästa år väntas regeringens proposition om en ny arbetsrätt på arbetsmarknaden. Förslagen bygger på den partsuppgörelse som tjänstemannakartellen PTK och Svenskt Näringsliv kom överens om i december förra året.
Uppgörelsens splittrade LO, när Metall och Kommunal strax därefter anslöt sig till uppgörelsen.
Vänsterpartiet varnade när man beslöt att släppa fram regeringen Löfven 2019 att om arbetsrätten försämrades, så skulle partiet fälla regeringen. Till följd av att vissa delar av fackföreningsrörelsen kom överens om förändringar rann det hotet ut i sanden.
När sedan Vänsterpartiet gjorde verklighet av hotet – på frågan om fri hyressättning i nyproduktion – föll hela januariavtalet, där förslaget om förändringar av arbetsrätten ingick.
”När januariavtalet inte längre finns, saknas parlamentariska förutsättningar för att lägga fram förslaget över huvud taget”, säger nu Nooshi Dadgostar.
Regeringen har hållit fast vid överenskommelsen, som innebar att om parterna kom överens om ändrade regler, så skulle regeringen lägga lagförslag i linje med den överenskommelsen. De förslagen väntas hamna på riksdagens bord efter årsskiftet, och de nya reglerna ska träda i kraft i juni 2022.
Utredningsförslaget som ligger till grund för regeringens kommande proposition har fått kritik från flera fackförbund men även från Arbetsgivarverket.
I november ska riksdagen besluta dels om en ny budget, som det är oklart om regeringen får stöd för, dels välja en ny statsminister efter Stefan Löfven.
Om Vänsterpartiet ska utnyttja den situationen för att tvinga fram att de nya las-reglerna skjuts upp, vill Nooshi Dadgostar i dag inte svara på.
”Den frågan är för tidigt väckt”, säger hon till tidningen.
Statsminister Stefan Löfven kommenterar Dadgostars krav:
”Jag tycker att man ska visa respekt för när parterna på arbetsmarknaden gör upp. Kopplat till det är också en enorm omställningsmöjlighet för löntagare som vi inte har sett maken till på decennier. Ett helt nytt frihetsprojekt och trygghetsprojekt”, säger han till TT.
Innehåll från EKNAnnons
Analytiker: ”Här finns ett guldläge för svenska leverantörer”
André Lundvall, landriskanalytiker på EKN, Exportkreditnämnden pekar ut flera lovande marknader i Latinamerika – bland annat Peru.
Länder i den så kallade Stillahavsalliansen spelar en nyckelroll i den pågående gröna omställningen. Där finns även goda möjligheter för svenska exportbolag att ta ett kliv framåt.
Det menar André Lundvall, landriskanalytiker på EKN, Exportkreditnämnden. Han pekar ut flera lovande marknader i Latinamerika och de branscher som har särskilt mycket att hämta.
Hur tror du att svensk export till Latinamerika kommer att utvecklas de kommande åren?
– Just nu är den globala konjunkturen vad den är. Vi har sett en årslång nedgång i tillväxten och det påverkar alla regioner världen över. Trots det finns potential för Latinamerika att utvecklas starkt de kommande åren och bli en spännande partner för svensk export.
Vad beror det på?
– De latinamerikanska ekonomierna är i mångt och mycket beroende av råvarupriser. Nu kan man vänta sig att råvarupriserna är fortsatt höga ett par år framåt och det är positivt. Marknaderna här kan också få ett lyft av trenden mot ökad regionalisering, i och med att de nu kan locka företag från USA som tidigare har haft produktion i exempelvis Kina.
Vilka marknader kan vara intressanta om man vill börja exportera till Latinamerika?
– I dag mottar Brasilien en tredjedel av den svenska exporten till Latinamerika, men jag tycker att man kan ta avstamp i den så kallade Stillahavsalliansen som består av Mexiko, Peru, Colombia och Chile. Likt Sverige är de mindre ekonomier i en global värld. De är därför handelsfrämjande och relativt öppna ekonomier.
Finns det någon bubblare med hög potential bland marknaderna i regionen?
– Ecuador är den marknad i regionen som har har vuxit mest för EKN i procentuella termer de senaste åren. Svenska företag exporterar bland annat kartong och papper till deras livsmedelsindustri som blir förpackningar till bananer, blommor, skaldjur och så vidare. Ecuador har egentligen ett svagt makroekonomiskt ramverk och en affärsmiljö med förbättringspotential, men de affärer som EKN stöttar fungerar mycket bra. Troligtvis är det kopplat till att de svenska bolagens kunder exporterar produkterna vidare till omvärlden och därför är oberoende av den svagare inhemska marknaden.
För vilka svenska branscher kan Latinamerika vara särskilt intressant?
– Bolag inom gruvindustrin och deras underleverantörer har mycket att hämta här. Latinamerika har nämligen mycket stora reserver av nyckelråvaror kopplade till den pågående gröna omställningen – Chile och Peru sitter exempelvis på 60 procent av jordens kopparreserver. I detta finns ett guldläge för svenska leverantörer till gruvsektorn som har expertis inom hållbar gruvteknik. De kan bidra till att driva omställningen på sätt som är hållbara för både klimatet och för dem som berörs av gruvverksamheten på plats.
De senaste åren har vi sett gott om svajande valutakurser. Kan det komma att påverka den svenska exporten till Latinamerika?
– Ja, i alla fall indirekt. Dollarn har stärkts ordentligt sedan början av 2020 och den brasilianska realen har till exempel försvagats med 30 procent mot den. Eftersom utländska affärer regelmässigt görs i dollar eller euro – och mycket görs på avbetalning – har utvecklingen varit väldigt kostsam för lokala importörer. Framåt tror jag att allt fler köpare kommer att efterfråga finansiering i lokal valuta för att undvika en liknande situation. Det är något som EKN kan hjälpa exportörer med att erbjuda, vilket kan göra det än mer attraktivt att välja svenska leverantörer.
