1515
Annons

Dadgostar: Ovärdigt av regeringen – punkt 44 måste strykas

Vänsterpartiledaren Nooshi Dadgostar höjer tonläget ytterligare inför måndagens avgörande förtroendeomröstning om Stefan Löfven och beskriver regeringens agerande som ”ovärdigt”. 

”Punkt 44 måste strykas om vi ska rösta gult i morgon”, säger hon.

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar.
Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar.Foto:Henrik Montgomery/TT

Nooshi Dadgostar var snabbt ute på söndagsförmiddagen och avvisade regeringens nya kompromisslösning om hyrorna. På eftermiddagen följde hon upp med en pressträff och då kom ny kritik mot regeringen.

”Det är oseriöst av en svensk statsminister att låtsas som att han har uppfyllt våra krav, när han vet själv att han inte har gjort det”, säger hon.

Den nya lösningen som regeringen erbjuder är att bostadsmarknadens parter får möjlighet att göra upp om en egen modell för att reformera hyrorna vid nyproduktion.

Lyckas parterna, går regeringen vidare med det förslaget, annars är det utredningsförslaget som gäller.

Läs mer: Vänsterpartiet avfärdar Löfvens nya kompromiss: ”Politisk teater”

Men det budet avfärdas helt av Vänsterpartiet, som anser att det försätter Hyresgästföreningen i en ”gisslansituation”, eftersom slutresultatet redan står inskrivet i januariavtalet.  Nämligen att fri hyressättning ska införas vid nyproduktion.

”Jag tycker att det är ovärdigt, det är olämpligt att en regeringen på det här sättet ägnar sig åt politiskt spel mitt i en sådan allvarlig situation”, säger Nooshi Dadgostar.

Om inte regeringen kommer med en ny lösning inför måndagens omröstning så kommer Vänsterpartiet att rösta för ett misstroende mot Stefan Löfven. Kravet är att punkten om hyrorna i januariavtalet stryks.

”Jag har under hela den här processen velat sätta mig ned med både Annie Lööf och Stefan Löfven och lösa hela situationen”, säger Nooshi Dadgostar.

”Det vi vill är att Stefan Löfven släpper frågan om marknadshyror, då kommer vi att återfå förtroendet för Stefan Löfven”, fortsätter hon.

Innehåll från AteaAnnons

Så sätts säkerhet och sekretess i fokus när välfärden digitaliseras

Digitala lösningar skapar bättre och mer effektiv vård och omsorg inom välfärdssektorn – men det finns utmaningar som måste hanteras.

Säkerheten och sekretessen får inte glömmas bort när den nya tekniken introduceras. 

– Det är viktigt att se över helheten och väga vinsterna mot riskerna. Säkerheten måste utvärderas löpande för att se till så att säkerhetsfunktionerna används rätt, säger Carl-Johan Ekelund, informationssäkerhetsexpert på Atea. 

Den nya digitala välfärdstekniken kan göra stor skillnad för brukare, personal och anhöriga. Tekniken kan verkligen revolutionera hur hela verksamheten inom välfärdssektorn bedrivs. Samtidigt som vården och omsorgen blir bättre finns också besparingar att göra.

Exemplen är många. En enda medicinrobot som placeras ut hos en äldre kan exempelvis frigöra 300 timmar för personalen som då kan läggas på andra brukare. Tekniska lösningar som gör det möjligt att skriva journaler direkt på plats eller hålla digitala möten kan också effektivisera arbetet.

Hemmonitorering, som innebär tillsyn och vård i hemmet via digitala möten och teknik som brukarna själva kan använda för att mäta sitt hälsotillstånd, är ytterligare ett exempel. 

– Man ser redan nu att hemmonitorering ger stora vinster. Prover följs upp digitalt och vårdtagaren får snabb återkoppling och vet direkt om något inte stämmer. Det ger bättre koll på den egna hälsan och minskar oron. Hemmonitorering avlastar samtidigt vården och minskar risken för smittspridning, säger Malin Sölsnaes, chef för fokusområdet äldreomsorg på Atea.

Många utmaningar med ny teknik inom välfärden

Men innan vård- och omsorgsgivare investerar i ny teknik måste man säkerställa att alla regulatoriska krav är uppfyllda. 

Hur ska behörigheter regleras och av vem? På vilka servrar lagras patientdata? Uppfyller datalagringen GDPR och andra krav? Hur tar man backup på data och var lagras den? Används rätt säkerhetsnivå när det gäller kryptering? Hur ska personalen veta vilka patientuppgifter som får delas i chattar? Fungerar trygghetslarmen på de nätverk som finns och uppfyller de kraven hos SOS Alarm? Vad händer med inloggningsuppgifter när någon slutar?

– Innan man tar in nya, digitala lösningar för välfärdstekniken är det viktigt att göra ett grundligt förarbete tillsammans med verksamheten, it-avdelningen och andra experter. Annars kanske man sitter där med något som inte uppfyller säkerhetskraven. Ska man bygga på säkerhet i efterhand kan det bli mycket dyrare och sämre. Hela besparingen som den nya välfärdstekniken skulle medföra bara försvinner, säger Carl-Johan Ekelund. 

Atea kan hjälpa till att introducera välfärdsteknik säkert

Atea har lång och bred erfarenhet av att hjälpa kommuner och andra omsorgsoperatörer att bättre dra nytta av den välfärdsteknik och de digitala lösningar som marknaden erbjuder – på ett tryggt, säkert och effektivt sätt. 

– Det råder inga tvivel om att välfärdsteknik är en förutsättning för högkvalitativ vård och omsorg – och för att äldre ska kunna leva självständigt och bo kvar hemma så länge de själva vill och kan. Men fällorna är många när det gäller tekniken. Det gäller att tänka sig för både en och två gånger innan man släpper in en ny, glimrande attraktiv lösning i verksamheten. Här kan vi på Atea hjälpa till, avslutar Carl-Johan Ekelund.

Om Atea

Genom att skapa en it-infrastruktur i världsklass är Atea med och lägger grunden till ett smartare och mer innovativt Sverige.

Läs mer om Atea här! 

 

Mer från Atea

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Atea och ej en artikel av Dagens industri

Larm: Torsken hotad efter gasutsläppen

Torskens välmående hotas – efter att de ryska gasledningarna Nord Stream 1 och 2 konstaterats ha sprungit läck i Östersjön.

Den redan hotade fisken parar sig i djupet utanför Bornholm. Nu hotas ekosystemet och torskbeståndet riskerar sjunka, rapporterar SVT Nyheter Skåne.

”Just torsken är skör som population och den här stressen känns inte bra”, säger Josefine Larsson på Marint Centrum i Simrishamn till SVT.

Det är i nuläget svårt att veta exakt hur torsken drabbas efter läckorna. Även andra organismer kan fara illa efter utsläppen, även de på havsbotten som fungerar som föda för fisken.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera