1515
Annons

Cyberattacker oroar nordiska ministrar

De nordiska länderna vill samarbeta mer för att möta cyberattacker och påverkansoperationer.

Sverige och Finlands utrikesministrar ser aktivitet från Ryssland som ett stort problem.

"Det är ju tyvärr erfarenheten så här långt att det är väldigt tydligt att det finns ryska trollfabriker och mycket information som produceras på ryskt håll", säger utrikesminister Margot Wallström (S) efter ett möte med sina kollegor inom ramen för nordiska ministerrådet i Stockholm.

"Det kan ju finnas andra aktörer också, men det här är det som är väl känt redan och ett stort bekymmer. Det är viktigt att se saker för det de är, och våga nämna det."

Kan man påverka Ryssland då?
"Det är svårt, det vet alla. Men vi måste fortsätta att störa deras verksamheter så att de inte får effekt", säger Wallström.

Cybersäkerhet var ett av de mer aktuella ämnena som diskuterades mellan utrikesministrarna.

Wallströms finländska kollega, Timo Soini, redogjorde för sitt lands erfarenheter och att Finland som en konsekvens tillsatt en ambassadör med uppgift att motverka så kallade hybridoperationer. Också Soini pekar ut Ryssland som en stor källa för olika typer av attacker och operationer.

"Det finns flera olika aktörer som är aktiva varje dag och tyvärr är Ryssland en av dessa", säger Timo Soini.

Är Ryssland den största källan?
"Det finns flera aktörer, men det finns bevis för trollfabriker och den typen av aktiviteter, säger Soini och syftar på Ryssland, men framhåller att det inte handlar om endast ett land som sprider felaktig information."

På frågan om han i sina kontakter med Ryssland har fått någon reaktion över att landet pekas ut.

"Jag är rädd för att man inte kommer att få någon att erkänna något alls när det gäller sådana här saker", säger Soini.

Häromdagen gick Storbritannien och USA ut öppet och anklagade ryska aktörer för att ligga bakom attacker mot viktiga system i världen sedan flera år tillbaka, en anklagelse som Ryssland helt väntat avvisat som helt grundlös.

Innehåll från Mercuri UrvalAnnons

Metoden som framgångssäkrar din karriär

Marcus Tingland, Sverigechef på Mercuri Urval.
Marcus Tingland, Sverigechef på Mercuri Urval.

Inom rekrytering ökar kraven på att metoder som används är evidensbaserade, likabehandlande och skapar riktig nytta.

Mercuri Urval arbetar med en vetenskapligt baserad metod som slår knock på branschen.

– Vår metod bidrar till att framgångssäkra kandidatens karriär, säger Marcus Tingland.

Så fungerar det – läs mer om metoden här

Ledarskap handlar till stor del om att skapa vinnande strukturer. Och framgång beror på individens och organisationens förmåga att leverera resultat.

– Om organisationens kapacitet eller ledarskap inte motsvarar ställda krav löper man större risk att misslyckas, säger Marcus Tingland, Sverigechef på Mercuri Urval.

Istället för konventionella chefsrekryteringsmetoder sticker Mercuri Urval ut med en vetenskapligt baserad metod, som visat sig vara framgångsrik för såväl kandidater som kunder och medarbetare.

– Vi arbetar med urval och bedömning baserat på prediktion av framtida prestation, och detta kopplat till individens erfarenhet, förmåga och motivation. Vi utgår ifrån faktabaserade framgångsfaktorer. Metoden i sig är konsekvent och repeterbar, utfallet går att mäta och tål granskning. Vi är övertygade om att detta är framtiden för hela vår bransch.

Marcus Tingland konstaterar att uppdragsgivare ställer allt högre krav på rekryteringfirmornas förmåga att bedöma framtida prestation utifrån verkliga förutsättningar – generella modeller som allmänt beskriver personlighet och beteende som är standard att använda i branschen i stort svarar inte mot denna prövning.

– Vi ser att allt fler samarbetspartners ställer krav utifrån denna insikt baserat på egna erfarenheter från otillräckliga ledartillsättningar.

”Vilar på en evidensbaserad metodik”

Marcus Tingland pekar på studier som visar på en alldeles för låg kvalitet kopplat till det långsiktiga utfallet av ledarrekrytering.

– Vi angriper denna utmaning genom att objektivt mäta utfall och resultat men det förutsätter även att vi är rigorösa och konsekventa i vårt genomförande. Vi vilar på en evidensbaserad metodik som är systematisk, strukturerad och som tål granskning. Det intressanta med detta tillvägagångsätt är att det leder till mer kompetensbaserade urval och krav på att identifiera och möta kandidater utanför traditionella nätverk.

Hjälper er metoden till att faktiskt framgångssäkra karriären?

– Så är det absolut. Det är det vi brinner för och glädjande nog kan stoltsera med att vi gör i stort sett dagligen.

Tack vare metoden blir dessutom Mercuri Urval en mer attraktiv arbetsgivare, menar Marcus Tingland:

– De bästa och mest professionella människorna i vår bransch bryr sig genuint om resultat, ledarskap och organisationsutveckling. Hos oss erbjuds alla medarbetare en miljö och arbetssätt som bidrar till ett hållbart värdeskapande där kunden och kandidaten står i fokus.

Så fungerar det – läs mer om metoden här

Mer från Mercuri Urval

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Mercuri Urval och ej en artikel av Dagens industri

Konjunkturinstitutet sprider lite ljus i räntemörkret

Nya besked från Konjunkturinstitutet och hård motvind för handeln pekar med hela handen mot sämre tider. Men prognosmyndighetens förväntan på Riksbanken skickar en strimma ljus i räntemörkret.

Erik Spector, enhetschef realekonomisk analys, presenterar Konjunkturinstitutets prognos under en presträff i Stockholm.
Erik Spector, enhetschef realekonomisk analys, presenterar Konjunkturinstitutets prognos under en presträff i Stockholm.Foto:Hanna Franzén/TT; Jessica Gow/TT

Hårdare ekonomisk inbromsning och högre inflation jämfört med juniprognosen var minst sagt väntat i Konjunkturinstitutet KI:s nya uppdatering. Aktivitets- och prisdata har tvingat mängder av andra analytiker till liknande revideringar de senaste månaderna.

Svensk BNP väntas nu lägga i backen och krympa 0,1 procent nästa år samtidigt som arbetslösheten vänder uppåt redan i höst, och stiger drygt en halv procentenhet till nära 8 procent i slutet av nästa år. Det är lika med lågkonjunktur 2023, enligt KI.

Onsdagens färska KI-barometer understryker inbromsningen. Samtliga branscher i näringslivet sänkte temperaturen betydligt i september och tidigare mycket offensiva anställningsplaner började skalas ned.

Även i den länge oväntat muntra industrin falnar nu optimismen. Inte minst orderingången fortsatte att tunnas ut. Det skvallrar om ytterligare nedväxling under kommande månader.

De redan dystra hushållen blev ännu deppigare om framför allt den egna ekonomin, under trycket av stigande räntor och inflation. Humöret är nu nere i nivå med 1990-talskrisens mörkaste stunder.

Framför allt handlarna känner av hushållens snabbt snörpta munnar. Detaljhandelns försäljning i augusti rasade med 5 procent jämfört med ett år tidigare - för första gången sedan 1993.

Däremot sticker KI ut med bedömningen att Riksbanken redan inom ett år tvingas byta fot igen och inleda en serie räntesänkningar med start nästa höst, efter att först ha höjt styrräntan till 2,5 procent under vintern.

Räntan är tillbaka nere på 1,75 procent till sommaren 2024 ”för att inflationen 2024-2025 inte ska falla långt under inflationsmålet samt för att motverka konjunkturnedgången”, skriver KI.

Dykande konjunktur, avtagande globala flaskhalsproblem och förväntat fallande energipriser från hysteriska nivåer - då slocknar inflationsbrasan lika snabbt som den har blossat upp. Efter en inflationstopp på 11 procent i februari nästa år (KPIF), är KI:s bästa bedömning att prisökningstakten rasar ned under Riksbankens inflationsmål 2 procent redan nästa sommar, och fortsätter ned mot noll nästa höst.

Det skulle innebära en betydligt mjukare ränteresa jämfört med Riksbankens egna färska räntebana. 

Ännu större är kontrasten mot marknadens förväntningar. Enligt terminsprissättningen väntas Riksbanken fortsätta att höja under 2023 till en topp omkring 3,75 procent, och möjligen sänka försiktigt först i slutet av 2024.

Mellan raderna bedömer KI att Riksbankens räntehöjningar biter betydligt hårdare än vad Riksbanken själv och ännu mindre ränteinvesterarna räknat med. 

Svensk ekonomi når en form av smärtgräns, där efterfrågan vänder tvärt ned under tyngden av höga räntor i kombination med högre konsumentpriser och iskyla på både bostads- och aktiemarknaden. Vikande exportefterfrågan när även omvärlden bromsar in kommer som lök på laxen.

Såväl de sedan i mars dalande bostadspriserna och den sedan halvårsskiftet krympande privatkonsumtionen fortsätter nedåt under 2023, bedömer KI.

Med vägrundade argument tecknar Sveriges kanske allra tyngsta prognosmakare ett förlopp som trots allt liknar ett slags guldlockscenario, möjligen frånsett de sjunkande bostadspriserna. Smällen mot BNP och jobb blir begränsad, inflationsvågen ebbar äntligen ut och räntesmärtan uppe på 2,5 procent blir kortvarig.

Men en påtagligt risken stavas förstås Vladimir Putin. En rysk upptrappning av invasions- och energikriget hotar att förvandla den milda lågkonjunkturen till en djupare kris. 

Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera