1515
Annons

Covidreglerna isolerar Kina – positivt för Xi

Inte ens läkarbesök har varit tillåtet när Shanghais 26 miljoner invånare stängts in på grund av ett covidutbrott.

Nolltoleransen mot coronaviruset har kostat kineserna mycket och skapat nya verktyg för den totalitära staten att styra folket ännu hårdare.

”Det är väldigt praktiskt om man vill avskärma sig från omvärlden”, säger Kinakännaren Kristina Sandklef.

Matleverans till Shanghai.
Matleverans till Shanghai.

En man filmas medan han pratar i telefon i ett bostadskvarter i Shanghai .Han tappar fattningen och skriker in i luren.

”Vad ska jag äta? Vad ska jag dricka? Ni driver oss in i döden!”

Filmen har spridits på sociala medier och blivit en av flera annars sällsynta yttringar av motstånd till Kinas politiska styre som kommit fram under nedstängningen av 26-miljonersstaden. När kritik mot enpartistaten sprids på internet tar det sällan lång tid förrän det plockas ned igen. Men under de senaste veckorna har flera kritiska röster sipprat igenom det hårt bevakade systemet.

”Vi vet inte hur allt gick till när Wuhan var nedstängt för två år sedan. I Shanghai bor många fler utlänningar, vilket gör att vi får mer information om vad som händer nu. I Wuhan evakuerades de flesta utlänningar när nedstängningen började”, säger Kinaanalytikern Kristina Sandklef.

Men även i Shanghai har antalet utländska invånare och besökare minskat under pandemins gång. Och kineser, som under delar av 2010-talet stod för den största internationella turismen i världen, kan inte heller resa som förut.

”Den som reser utomlands får andra influenser, man ser att det inte är covidmisär i västvärlden, vilket kinesisk media målat upp bilden av.”

Nolltoleranspolicyn som Kina fortfarande följer till varje pris är beroende av att den kinesiska befolkningen ser västvärldens hantering av coronaviruset som ett totalt fiasko. I USA, med knappt 330 miljoner invånare, har över 986.000 personer dött med covid-19. I Kina, som har över 1,4 miljarder invånare, är den officiella dödssiffran 13.500, färre än Sveriges 18.500 covidrelaterade dödsfall.

Trots de sporadiska ilskeutbrotten som uppstått i Shanghai är acceptansen fortfarande relativt hög bland många kineser, som ser nolltoleransprincipen som nödvändig för ”det allmänna goda”.

”Kineserna offrar väldigt, väldigt mycket för att upprätthålla den här politiken. Övervakningen av kineser har nått nya nivåer, den är mycket större än den någonsin varit.”

På flera håll har till exempel digitala värmekameror satts upp som kan mäta personers temperatur på flera meters avstånd. Ens hälsostatus loggas i en app.

”Och det är socialt accepterat”, säger Sandklef.

Det som orsakat kritik är i stället hur myndigheterna skött själva nedstängningen. Efter en folkstorm kring hur barn separerades från sina föräldrar i de karantänsanläggningar där covidsmittade måste tillbringa 13 dagar ändrades regelverket. Många klagomål handlar också om mattillförseln, som inte nått ut till de instängda invånarna i tillräckligt hög utsträckning. Kineser handlar gärna färsk mat och få hade därför nog med mat hemma för att klara särskilt många dagar. Och i vissa områden har nedstängningen pågått i över en månad.

Enligt Kristina Sandklef, som bland annat varit säkerhetspolitisk analytiker på Försvarsmakten, kommer nolltoleranspolicyn gentemot covid-19 antagligen hålla i sig lång tid framöver. Definitivt fram till Kommunistpartiets kongress i november, då president Xi Jinping väntas säkra sin tredje mandatperiod.

Även om han anses sitta säkert på sin post så pågår en intern maktkamp inom partiet. Presidentens marknadsfientliga politik, som gjort staten så pass inblandad i företag att de inte längre går att benämna som privata, har särskilt irriterat det politiska skiktet i landets ekonomiska centrum Shanghai.

Efter att coronaviruset först började spridas i Wuhan i början av 2020 sparkades både partisekreteraren och borgmästaren i elvamiljonersstaden.

Problemen som uppdagats under nedstängningen av Shanghai kommer troligtvis innebära att lokala ledare där går samma öde till mötes, säger Kristina Sandklef.

”Det är praktiskt för partiet, att man alltid kan skylla på de lokala tjänstemännen.”


Innehåll från Planon SoftwareAnnons

Fastigheters avgörande påverkan på CO2-utsläpp

Enligt Sveriges officiella statistik har utsläppen av växthusgaser från uppvärmning av bostäder och lokaler minskat kraftigt sedan 1990. Hela 93 procent har det gått ned. Trots det finns mycket kvar att göra. Företag och organisationer kan i hög grad bidra till att minska de globala koldioxidavtrycken genom att arbeta smart med sina kontorslokaler. Något som är avgörande för hela organisationens hållbarhetsarbete.  

Peter Ankerstjerne, Chef Strategy Officer, på Planon Software menar att det finns stora möjligheter för företag och organisationer att påverka bolagets övergripande hållbarhetsmål genom att omvandla kontoret till en smart arbetsplats. 

– För att minska sin klimatpåverkan behöver man först skapa en baslinje som visar vilka utsläpp man gör. När det är etablerat kan man börja förändra, säger han. 

Möjligheter med hybridsamhället

När det gäller transporter, företagsresor och pendling har det redan skett stora förändringar efter pandemin. Detta eftersom kontoret främst används som ett nav för att umgås, kommunicera och ha möten. Men mycket går att göra i den dagliga driften för att minska klimatpåverkan. Att byta till grön el är en sak. Annat är att jobba smartare med uppvärmning, belysning, städning och sophantering. 

– Ska man verkligen städa utrymmen varje dag som inte används? Ska tomma utrymmen värmas upp? Den här typen av frågor har blivit ännu mer aktuella i det nya hybridsamhället där delar av en kontorsfastighet bara används vissa dagar i veckan. 

– Med hjälp av smarta system som till exempel mjukvara så kan man följa mönster på hur människor arbetar. Se vilka ytor som används och automatisera avstängningen av belysning, värme och luftkonditionering där det är tomt. Och minska sina CO2 Footprints på ett enkelt och långsiktigt sätt. Om man sedan vill sätta igång detta automatiskt när någon använder byggnaden eller en tid innan så att det är ett bra inomhusklimat när arbetsdagar börjar kan man bestämma själv, säger Peter Ankerstjerne. 

Smart sätt att möta utmaningar

Några av utmaningarna som han ser när det gäller minskning av CO2 är att många organisationer inte känner till hur detta hanteras eftersom de hyr sina kontor. Eller att de saknar teknik och kunskap om vad som är möjligt att göra. 

– En bra start är att inventera nuläget och att investera i rätt teknologi för de delar som går att automatisera. Men i framtiden borde man designa och konstruera nya byggnader i enlighet med FN:s klimatmål.  

Om Planon:
Planon är en globalt marknadsledande leverantör av mjukvara för smarta byggnader som tillhandahåller de nödvändiga verktygen för att skapa en hållbar och koldioxidneutral framtid. Vi skapar användbara och meningsfulla insikter för framtidstänkande verksamheter.

Rapport om hållbar framtid
Det finns stora möjligheter för verksamheter att bidra till en hållbar framtid genom att förbättra driften av fastigheter, arbetsplatser och dess tillgångar. Frost & Sullivan ger värdefulla insikter gällande socialt ansvar, medarbetarnas förväntningar, kostnadsbesparingar och trender som leder vägen till en mer hållbar verksamhet. 

Läs hela rapporten här

Besök Planons hemsida

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Planon Software och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?