1515

Coronasmäll mot klädbytardagen

5 frågor till Jessica Andréason, nationell projektledare för klädbytardagen hos Naturskyddsföreningen som skulle ha ägt rum på fredagen. 

Jessica Andréason på Klädbytardag.
Jessica Andréason på Klädbytardag.Foto:Monica Olsson

Förra veckan beslutade ni om att rekommendera alla arrangörer för klädbytardagen att ställa in dagens evenemang, varför? 

”På grund av smittorisken av coronaviruset. Rikskansliet på Naturskyddsföreningen har beslutat om att skjuta upp alla sammankomster med över 50 deltagare. Sedan kanske det är någon enskild aktör som håller i sin klädbytardag ändå, fast utomhus och med färre deltagare, men det är inget vi har fått signaler om. Just nu verkar det som att alla har följt vår rekommendation och ställt in.”

Hur många arrangörer handlar det om?

”Det är runt 140 stycken i Sverige. Men vi samarbetar även med Norge, Danmark och Island sedan fem år tillbaka och de har också ställt in dagens evenemang. I år var det 160 arrangörer i Norge men färre i Danmark och på Island. Förra året hölls klädbytardagen på 300 platser runt om i Norden.”

Vad tycker de om beslutet att ställa in? 

”Många tycker såklart att det är jättetråkigt, men de förstår och vill inte orsaka en ökad spridning. Vi hoppas på att spridningen har stannat tills den tredje oktober som är det nya datumet för ”Stora bytardagen”. Då arrangeras klädbytardagen, men också prylbytardagen. Förhoppningsvis är lika många, eller ännu fler med då.” 

Varför är det viktigt att klädbytardagen blir av?

”För att det är en manifestation för en hållbar klädkonsumtion. Vi vill inspirera människor till att återanvända och handla mindre nytt. Även de som inte handlar second hand vanligtvis, ska upptäcka glädjen i att återanvända. Man kan faktiskt förnya sin garderob på ett klimatsmart sätt, och sedan vi startade det här initiativet för elva år sedan har intresset bara växt.”  

Hur många plagg fick nytt liv förra året?  

”I Sverige fick 58.000 plagg en ny ägare. Samma mängd i nyproducerade plagg motsvarar ett koldioxidutsläpp på 406 ton. Det är som om en medelstor fossilbil hade kört 53 varv runt jordklotet.” 

 


Innehåll från ENFOAnnons

Därför hamnar beteenderisker i fokus efter pandemin

Under mars månad 2020 förändrades världen nästintill över en natt. Pandemin massförflyttade människor från deras arbetsplatser och säkra nät till köksbordet, med rejält ökade säkerhetsrisker som följd. Detta har ökat kraven på medarbetarnas säkerhetsmedvetenhet, såväl som på säkra accesstjänster. Men hur gör man för att hänga med på tåget?

Säkerhet, som alltid har varit en angelägen fråga, har sedermera blivit en topprioritet i fråga om IT-investeringar. En säker arbetsplats handlar dock inte uteslutande om teknik. 

– Digitalisering är en förändringsresa som kräver kontinuerlig utveckling och lärande. Det första steget handlar emellertid om människan snarare än tekniken. Det nya normala kräver ett helt annat beteende och en personlig säkerhetsmedvetenhet, på en djupare nivå än tidigare, konstaterar Sarvi Glemfors, ansvarig för affärsenheten User Engagement inom affärsområdet Digital Trust på  Enfo.

Läs om Enfos tjänster inom cybersäkerhet  

Enfo har lång erfarenhet inom framtagande av såväl strategier och arkitektur, som planering baserad på de krav som ligger till grund för den digitala förändringsresan. Enfos tjänster inom området User Engagement fokuserar specifikt på slutanvändarens beteende och hantering av data, där kärnan är en säker och trygg digital transformationsresa med användarens behov i fokus. Sarvi betonar dock att en och samma strategi inte är applicerbar hos alla företag.

– Det är viktigt att utgå från sin egen verksamhet och kartlägga var man befinner sig i sin utveckling nu, kontra innan pandemin. Vari ligger förändringsbehovet och vad behöver man göra för att verkligen förändra sina medarbetares beteenden i grunden?

Gör inte allting själv

För att nå svaren på dessa frågor krävs en hel del research och långt ifrån alltid besitter man rätt kompetens in-house. Det är därför viktigt att inte sträva efter att göra allting själv. Då behov uppstår bör man istället anlita experter som kan rita de stora dragen på en övergripande nivå och lägga grunden för eventuella förändringar. 

– Användaren behöver alltid vara i fokus. Vilka ska använda de lösningar eller den teknik som ska implementeras? Hur beter de sig och hur tänker de kring säkerhet? Finns det några beteenderisker?

Läs mer om Enfos identitetslösningar  

Dataklassificering är en grundsten

Vikten av säkra lösningar och dito teknik kan emellertid inte underskattas. Ökande mobilitet medför många komplexa utmaningar. Patrik Duckert, ansvarig för området Digital Identity, betonar därför vikten av att skapa trygg och säker åtkomst till data, för att säkerställa att rätt person når rätt information. Liksom Sarvi konstaterar han att en teknisk lösning inte passar alla – eller gör allt. 

– Att klassificera och skatta sina data är därför en absolut grundsten i säkerhetsarbetet och för att åstadkomma en datadriven transformation. Vet man vilka data som behöver skyddas och hur, är det betydligt lättare att bygga tekniska lösningar som lägger på ett lock av ID-skydd eller åtkomstskydd. Samspelet mellan agil teknik och medvetna medarbetare är därmed en förutsättning för en lyckad verksamhetsdigitalisering, avslutar han.

Läs mer om Enfos Modern Workplace  

Mer från ENFO

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ENFO och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?