1515
Annons

Coronanotan över 400 miljarder – och mer väntar

Pandemin har fått regeringen att ta på spenderbyxorna. Men stora, ofinansierade åtgärder håller inte på sikt.

”Vi tycker att disciplinen ska vara tillbaka redan nästa år, när pandemin är över”, säger Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på Konjunkturinstitutet.

Finansminister Magdalena Andersson.
Finansminister Magdalena Andersson.Foto:Henrik Montgomery/TT

På torsdag presenterar finansminister Magdalena Andersson (S) vårändringsbudgeten för 2021. Normala år brukar vårändringsbudgetar inte innehålla nya, stora satsningar, utan mer justera för oförutsedda händelser.

Men i år är inget vanligt år. Och inte förra året heller.

Under 2020 och 2021 har regeringen och samarbetspartierna Centern och Liberalerna presenterat en rad krispaket och extra ändringsbudgetar. Totalt landar det på 412 miljarder kronor, inklusive årets sjätte extra ändringsbudget, som precis lämnats över till riksdagen.

Siffran kommer att justeras när vårändringsbudgeten presenteras på torsdag, både för att nya satsningar tillkommer och för att regeringen kan behöva göra nya bedömningar av hur mycket av krisstöden som kommer att utnyttjas.

Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på Konjunkturinstitutet.
Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på Konjunkturinstitutet.Foto:Fredrik Sandberg/TT

Regeringen, C och L har redan avslöjat en del av innehållet i nästa veckas budget. Till exempel blir det miljardtillskott till regionerna för vård, testning och vaccinationer. Landsbygd, rättsväsende och kollektivtrafik har också lovats mer pengar.

Pandemin har satt tydliga spår i de offentliga finanserna. Underskotten är betydligt större än vad vi är vana vid, ingen talar längre om att reformer ska betalas krona för krona, att det ska sparas i lador eller om budgetutrymmet.

Och det är inget konstigt, enligt Ylva Hedén Westerdahl, på statliga Konjunkturinstitutet (KI). Det är just i kriser som de goda statsfinanserna ska användas.

”Men det gäller att inte ha spenderbyxorna på hela tiden”, säger hon.

”Det är viktigt att vi går tillbaka till budgetdisciplin när det här är över, så att det inte bara fortsätter.”

Det finns också en risk att politiker ”passar på” när disciplinen inte är lika sträng. Hedén Westerdahl tar den omfattande höstbudgeten som exempel på att långt ifrån alla åtgärder var coronarelaterade eller handlade om att återstarta ekonomin.

I mars gjorde KI bedömningen att av de åtgärder som då hade presenterats för 2021, så var 155 miljarder ofinansierade, varav det mesta handlade om tillfälliga åtgärder.

KI gör bedömningen att de offentliga finanserna är på plus igen 2023. Överskottet beräknas då bli en tredjedels procent av BNP, vilket är i linje med överskottsmålet.

I år spår KI ett underskott på 2,1 procent av BNP och nästa år -0,6 procent.

Det finansiella sparandet kommer att förbättras automatiskt i takt med att krisstöden inte längre behövs.

”När åtgärderna fasas ut kommer vi att komma tillbaka, men då gäller det att vi inte öser på med annat. Då behöver vi titta på budgetutrymmet och se om vi har råd med ofinansierade åtgärder. Man måste tillbaka till det gamla, normala”, säger Ylva Hedén Westerdahl.

En sak som då bör återställas är utgiftstaket, anser KI. Taket är en övre gräns för statens utgifter.

”Vi tycker att man höjde utgiftstaket väl mycket, och väl fort. Vi tänkte att man snarare kunde höja lite i taget, men de tog i för kung och fosterland”, säger Hedén Westerdahl.

Trots stora coronapaket är den svenska statsskulden fortfarande relativt låg – runt 40 procent – och har god marginal till EU:s maxtak på 60 procent av BNP.

Men regeringen behöver hålla ögonen på statsskulden.

”Det är viktigt för en liten, öppen ekonomi. Vår skuld kan inte komma upp på 60-70 procent. Vi är inte Tyskland, Frankrike eller USA. Ett litet land har inte samma frihetsgrad”, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Brödernas kajak-automater växer i Europa

SOLNA. Allt flöt på i maklig takt i 20 års tid. Tills idén kom som förvandlade kajaktillverkaren Point 65 från ett produktbolag till techbolag. Bröderna Richard och Tomas Öhmans Kayakomater sprids nu över både Sverige och Europa.

”Detta kan bli hur stort som helst”, säger Richard Öhman.

Bröderna Richard och Tomas Öhman driver Point 65.
Bröderna Richard och Tomas Öhman driver Point 65.Foto:Joey Abrait
Foto:Joey Abrait
Foto:Joey Abrait

Bröderna Öhman trodde det var slutet för kajakföretagandet när pandemin slog till. Men i själva verket var det då det tog fart på allvar, tack vare ett nytt koncept med obemannad kajakuthyrning.

Fram till dess hade Point 65 främst varit ett produktbolag som tillverkade kajaker, med uthyrning via nätet och bemannade stationer som en mindre sidosyssla i bolaget.

När Point 65 startade 1997 hade varken Richard eller Tomas Öhman ens suttit i en kajak förut. Slumpen gjorde att de halkade in på kajaktillverkning. Men det fanns något i deras gemensamma historia som anknöt till det nya.

”Tomas och jag byggde mycket egna båtar och vindsurfingbrädor tillsammans som barn. Vi var intresserade av vattensport och sjöliv, och inte minst av själva tillverkningen”, säger Richard Öhman.

Det nya företaget blev ingen framgång i början.

”Vi började fundera över varför det då såldes så få kajaker i Sverige. Jo, för att de är så otroligt svåra att transportera. Så vi tog fram en kajak som man kunde ta isär”, säger Tomas Öhman.

Nu träffade de rätt, och har sedan dess lanserat modell efter modell av modulära kajaker. Dessa var också enklare att frakta och lagerhålla och blev snart populära hos återförsäljare och e-handlare både i Sverige och runt om i världen.

Åren rullade på och omsättningen låg i många år ganska stadigt runt 25-30 miljoner kronor, med fem anställda. När obemannade uthyrningar via en app började dyka upp i andra branscher väcktes idén om att göra detsamma med kajakerna.

”Men det är dyrt och komplicerat att bygga en sådan app, så idén låg mest och puttrade i några år”, säger Richard Öhman.

När pandemin slog till 2020 trodde Point 65 på total nedgång och stängde ner så mycket de kunde.

”Men i stället blev det tvärtom, det blev jätteefterfrågan på våra produkter och bolaget gick kanonbra. Då bestämde vi oss för att investera de här pengarna direkt och köra på vår idé”, säger Richard Öhman.

”Vi hade redan så många olika ingredienser i bolaget som blev helt rätt tillsammans: vi hade kunskapen om att boka kajaker på nätet, och hur folk beter sig när de ska boka. Vi hade produkterna, kunskapen om dem och det tekniska kunnandet.”

Kayakomat föddes, och förra sommaren gjordes ett test med 15 stationer. Det föll så väl ut att bröderna Öhman bestämde sig för att omvandla bolaget från produktbolag till techbolag och skala upp snabbt med många fler Kayakomater.

Foto:Djuce

På mindre än ett år rekryterades 17 personer, och 2022 beräknas omsättningen bli närmare 60 miljoner kronor.

”Förändringen i inriktning har inneburit att vi har kunnat knyta till oss människor av en helt annan kaliber, med kvalificerad erfarenhet. De tror så mycket på idén och tycker att det är roligt att vara med på den här resan”, säger Tomas Öhman.

”Dessutom tycker personalen att det är kul att få jobba med friluftsliv och hållbart tänk. Det har visat sig vara starka värden när de har valt att byta arbetsplats och ansluta till oss – kombinationen av tech/innovationsbolag och friluftsliv.”

Från kontoret vid Karlbergskanalens strand i Solna bistår man i sommar runt 100 Kayakomater runt om i Sverige med support, marknadsföring bland annat.

”Att vi har lyckats så bra med rekryteringen har blivit den viktigaste pusselbiten till att vi har kunnat satsa så stort inför den här sommaren. De som jobbar här är genier allihop!”

En Kayakomat är en obemannad hyrstation för kajaker och SUP-brädor som drivs av franchisetagare. Intäkten för Point 65 är den abonnemangsavgift franchisetagaren betalar månadsvis. Där ingår bland annat support och marknadsföring.

”De allra flesta franchisetagarna hyr kajakerna av oss”, säger Richard Öhman.

Att de kunde skala upp från förra sommarens 15 Kayakomater till 100 i år beror mycket på den egna tillverkningen som fortfarande ligger kvar i bolaget.

”Vi har tagit fram sex helt nya SUP- och kajakmodeller bara för Kayakomat. Vi fortsätter också med nya modeller till våra importörer som sedan säljer vidare till våra återförsäljare”, säger Tomas Öhman som är ansvarig för produktutvecklingen.

”Vi har kunnat förse alla stationer med kajaker utan problem, både i Sverige och de fem andra länder där vi redan är igång i.”

En rad av importörerna av Point 65:s kajaker – som finns i 55 länder - kommer att spela en viktig roll i bolagets planerade utveckling och tillväxt.

”Via deras engagemang och lokalkännedom har vi en bra väg in på marknaden, och de stöttar även genom att beställa kajaker och SUP-brädor för uthyrning, de lagerhåller och blir i vissa fall även de som driver uthyrningarna”, säger Richard Öhman.

”Även om jag räknar riktigt lågt så är jag säker på att vi kommer att ha 500 Kayakomater runtom i världen om fem år. Det blir en tredubbling av vår omsättning på den tiden. Det hade vi aldrig kunnat drömma om med vår gamla verksamhet.”

Foto:Djuce

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera