1515
Annons

Corona tvingar konservativ bransch att ställa om snabbt

Digitaliseringen av juristbranschen tar just nu sjumilasteg, inte minst som en följd av den pågående viruspandemin.

Foto:Henrik Montgomery/TT
Charlotta Kronblad
Charlotta Kronblad
Ulf Lindén, grundare av Legalworks och Legalbuddy.
Helena Hallgarn, VQ Legal.Foto:Sammy Steen
Christina Blomkvist.
Christina Blomkvist.

Rättegångssalarna i Högsta domstolen i Westminister, London, gapar tomma. Byggnaden är stängd och istället förs processerna via videokonferenser. Alla deltagare, inklusive domare och jurister, kopplar upp sig hemifrån. Kanske inte i morgonrocken, men ändå. 

Coronapandemin har tvingat in de konservativa juristerna i 2000-talet, en ögonöppnare som säkerligen kommer att sprida ringar på vattnet framöver, tror Charlotta Kronblad, forskare på Chalmers i digitalisering av juristbranschen. 

”Det här är i särklass det mest intressanta just nu, något många inte trodde var möjligt. Det har funnits ett stort kulturellt motstånd mot att pröva nytt”, säger hon.

Än så länge är det inte advokatbyråerna eller bolagsjuristerna som driver på digitaliseringen utan de mindre, disruptiva startup-bolagen och ofta företag som inte drivs av jurister. 

”Internationellt finns ett antal legaltech-aktörer som börjar bli stora och även företag som bygger in tekniken i den juridiska leveransen. Ett exempel är United Lex, en amerikansk spelare med en vd som kommer från Capgemini. Han har dragit igång en outsourcing-verksamhet som inte bara består av jurister utan även det systemstöd som bolagen själva inte klarar av att utveckla. Kombinationen av teknologi och vassa jurister är framtiden”, säger Ulf Lindén, grundare av Legalworks och Legalbuddy.

Intresset för legaltech från riskkapitalisterna har ökat, även om det inte boomat. Sedan 2009 har amerikanska riskkapitalister ökat sina investeringar fem gånger till över 136 miljarder dollar 2018, enligt siffror från American Bar Association. 

En av de mest framåtlutade spelarna på svensk mark är VQ Legal. Helena Hallgarn bröt sig loss från advokatfirman Vinge tillsammans med kollegan Ann Björk för snart 10 år sedan för att utveckla digitala juridiska lösningar. Efter den egenutvecklade robottjänsten, som hjälper bolag att ta fram juridiska dokument, var det dags att lära IBM:s superdator Watson svensk juridik tillsammans med advokatbyråerna Maqs och Lindahl samt Vinnova. Men det visade sig vara svårare än väntat. 

”Vi valde att byta plattform, från Watson som är en färdig AI-tjänst, till något vi utvecklar själva med hjälp av en kombination av lösningar. Vi har börjat att testa men nu behöver vi hjälp av rätt partner att träna den. Men vi tar god tid på oss precis som vi gjorde med robottjänsten”, säger Helena Hallgarn. 

Precis som Helena Hallgarn hoppade Christina Blomkvist av en framgångsrik karriär som advokat för att effektivisera juridiken med hjälp av teknik. I bolaget Greencounsel som hon startade för tre år sedan, har hon själv kodat en online-plattform där tekniken samspelar med frilansande jurister på ett optimalt sätt. 

”På advokatbyråerna finns en hel kader av biträdande jurister som gör mycket av det här jobbet i dag.”

I fjol var hon koordinator för ett AI-projekt som finansierades av Vinnova där Greencounsel utvecklade en lösning för att snabbt kunna träna upp en chatbot att identifiera frågeställningar utifrån frågor som ställs på olika språk och lämna ett svar inom ett begränsat ämnesområde.”

Den kom väl till pass nyligen.  

”Helgen efter att regeringen presenterat de nya reglerna om korttidsarbete presenterade  Greencounsel en chatbot som kunde besvara frågor kopplat till dessa.”

Innehåll från Howwe TechnologiesAnnons

Svensk digital affärsinnovation ökar möjligheten för organisationer att uppnå sina mål

T.v. Jacob Burenstam är Chief Product Officer för den innovativa plattformen Howwe som skapar helt nya förutsättningar för bolag att uppnå sina viktigaste mål.
T.h. På mindre än ett år i Howwe har Caverion tiodubblat avkastningen på sin investering enligt Klas Tocklin, vice president på Caverion Sverige.
T.v. Jacob Burenstam är Chief Product Officer för den innovativa plattformen Howwe som skapar helt nya förutsättningar för bolag att uppnå sina viktigaste mål. T.h. På mindre än ett år i Howwe har Caverion tiodubblat avkastningen på sin investering enligt Klas Tocklin, vice president på Caverion Sverige.

I dagens föränderliga värld blir det allt viktigare för ledningsgrupper att få med hela organisationen i de snabba förändringsprocesser som krävs för att möta marknadens skiftande behov. Samtidigt visar rapporter att majoriteten av företag aldrig når igenom ledningsskiktet med sina prioriterade mål. 

För många mål och brist på förankring inom organisationen är två faktorer som ofta gör att förändringsprocesser misslyckas.

– Man vill ofta mer än man klarar av. Vi ser i vår senaste europeiska undersökning, där vi har intervjuat drygt 100 vd:ar, att 70 procent av de tillfrågade ledarna aldrig når igenom ledningsskiktet med sina prioriterade mål, berättar Jacob Burenstam, Chief Product Officer på Howwe Technologies.

När man tittar på lyckosamma företag är det tydligt att de har varit duktiga på att sätta ett snävare fokus. 

– De lyckas bryta ner sina prioriterade mål och ha fullständig transparens av den faktiska utvecklingen av målen kontra planen. Det är det som möjliggör för företagen att agera när utvecklingen inte går enligt plan, och får förändringsprocesser att ske inom den kortare tidsplan som idag krävs, förklarar Jacob Burenstam.

Svenska Howwe Technologies innovativa plattform med inbyggd AI möjliggör för ledningsgrupper, vd:ar och avdelningschefer att konvertera komplexa och abstrakta mål till rollbaserade mål och nyckelaktiviteter, menar Jacob Burenstam. Plattformen kontrollerar framgången i förändringsprocesserna från start till slut.

– Vår tjänst gör det enkelt för alla berörda att följa best practice. Plattformens datadrivna insikter, som man direkt kan agera på, bygger på den senaste forskningen inom psykologi, ledarskap och målstyrning om hur riktigt framgångsrika team prioriterar och leder utvecklingsarbete. Den gör all data tillgänglig för alla medarbetare, oavsett var de befinner sig, och ger individanpassade råd. Howwe ser till att hela organisationen involveras i processen fullt ut och jobbar mot samma mål. 

En som tydligt fått hjälp av Howwes plattform är Klas Tocklin, vice president på Caverion Sverige. 

– Vi använder idag Howwes plattform inom en regional serviceenhet samt på vår utvecklingsenhet. Den har fått oss att jobba smartare och effektivare, det vi såg att vi ville skulle hända har vi verkligen fått att hända. Det är lätt att ett förändringsarbete över tid leder till ett minskat fokus men med Howwe blir vi mer agila. Vi har nu systemstöd för att orka hålla i och vi ser snabbt när vi behöver sätta in extra stöd längs vägen, säger Klas Tocklin.

Howwe ger fördelar för Klas Tocklin och ledarna inom Caverion, men fördelarna är även stora på medarbetarnivå.

– Våra tekniker tycker att det har lett till att deras arbete, framgångar och även utmaningar blir mer synliga för ledningen, att vi lyssnar på dem. Att hela tiden synliggöra effekterna av det som görs och var man befinner sig i processen har skapat bättre kvalitet i vårt arbete. På mindre än ett år i Howwe har vi tiodubblat avkastningen på vår investering vilket är fantastiskt, avslutar Klas Tocklin. 

Om Howwe 

Den marknadsledande SaaS-mjukvaran Howwe hjälper bolag att accelera sin tillväxt och lönsamhet. Howwe möjliggör ett proaktivt arbetssätt och exekvering av de viktigaste målen. Målen blir tydliga och agerbara i hela bolaget med bevisbara finansiella resultat. 

Kostnadsfri anmälan till CEO Forum - eventet för ledare som vill accelerera tillväxt: 

https://www.howwe.io/ceo-forum-vt22/ 

Läs mer om Howwe 

Howwe Technologies kunder berättar om sina resultat 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Howwe Technologies och ej en artikel av Dagens industri

Norrmännen tillbaka – då slår svensk turism rekord

Fullbelagda hotell och campingplatser med rekordintäkter. I sommar har den svenska turismen blomstrat på flera håll.

Hos Skandinaviens största campingkedja noterar vd:n all time high under juli.

”Många upptäckte campandet under pandemin och i år har vi fått tillbaka norrmännen”, säger Johan Söör på First Camp.

Tobias Siversson från Södertälje har varit på Orsa camping med sin familj i fyra dagar. Till höger: Destinationschefen René Schwanda tittar in i ett glamping-tält.
Tobias Siversson från Södertälje har varit på Orsa camping med sin familj i fyra dagar. Till höger: Destinationschefen René Schwanda tittar in i ett glamping-tält.Foto:Petter Cohen

First Camp Group med 61 campingplatser i Skandinavien, varav 50 i Sverige, omsatte under juli 438 miljoner kronor, vilket är en ökning med 17 procent jämfört med i fjol och 18 procent jämfört med 2019, året före pandemin. 

Det är all time high för campingkedjan vars prognos är att kliva över miljarden i årsomsättning – men då ingår också de nio campingar i kedjan Svenska Campingpärlor som förvärvades i fjol samt sex fristående destinationer, bland dem Leksand Resort och Jesperhus Feriepark i Danmark. 

”Vi växer också via våra förvärv, men siffrorna för rekordomsättningen i juli är organisk. Det är förstås jättekul. Sen har vi i campingbranschen varit rätt förskonade av pandemin. Vi hade ett litet hack i kurvan under 2020, då vi tappade omkring 15 procent i omsättning, men 2021 lyckades vi behålla samma omsättning som 2019 och 2022 ser vi nu en ordentlig ökning jämfört med normalåret. Det visar att pandemin fick intresset för camping att öka. Både husvagn och husbilsförsäljningen har slagit rekord i många länder och här har även stugboendet slagit rekord. Många nya gästkategorier som annars åker till medelhavet på charter har valt att ta in på camping istället”, säger vd:n Johan Söör.

Johan  Söör, vd på First Camp, gläds över de fina julisiffrorna.
Johan Söör, vd på First Camp, gläds över de fina julisiffrorna.Foto:Amanda Lindgren

Satsningar på aktivitetsprogram som barnklubbar, träning och underhållning är del i lyftet tror vd:n – och att de utländska gästerna är tillbaka. På vissa campingplatser utgör norrmännen en majoritet av besökarna. Så är det på Arcus i Luleå där 70 procent av gästerna kom från Nordnorge i juli. 

”Man ser att de är glada att få vara tillbaka, de har saknat att vara här”, säger Viktoria Ågren, vikarierande destinationschef på First Camp Arcus.

Campingen, som tillhör topp fem av dem som haft högst omsättning bland First Camps destinationer i sommar, lockar med bad och stränder samt närheten till Luleås shopping.

”Det har varit fullt här många dagar i juli och de flesta har förbokat. Vi ser en märkbar ökning både om man jämför med pandemiåren men också 2019 års säsong”, säger Viktoria Ågren.

Även campingen i Dalarnas Orsa, en av landets största med över 800 platser, har haft bråda dagar med stundtals långa köer till campingens infart. Destinationschefen René Schwanda berättar att intäkterna i juli ligger på 25-30 procent över rekordåret 2019.

”Vi slog även rekord under midsommarhelgen som är otroligt stor här i Orsa, så man får säga att det har gått bra”, säger han.

Linda och Robert Csapo med barnen Adrian och Nora har hyrt ett glampingtält på campingen i Orsa. De är här för att fira att Robert fyller 35 år.
Linda och Robert Csapo med barnen Adrian och Nora har hyrt ett glampingtält på campingen i Orsa. De är här för att fira att Robert fyller 35 år.Foto:Petter Cohen

Nytt för i år är campingens tio så kallade glampingtält som varit hett eftertraktade. Men också vanliga tält ökar i popularitet, konstaterar René Schwanda. Vanligast är dock att komma med husvagn. Framför allt är det barnfamiljer som kommer till Orsas camping. Stora ytor med lekplatser, poolområde och barnklubb lockar. 

Men även läget vid Orsasjön och den kilometerlånga långgrunda stranden. En del väljer att ha campingen som bas för att sedan göra utflykter till Leksand sommarland och Tomteland, berättar René Schwanda.

”Vi ser många återkommande gäster men också nya. Många har varit här som barn och vill nu ta hit sina barn eller barnbarn. Men vi har många nya också, de som köpt husvagn, husbil eller tält under pandemin. Allt fler har hittat andra sätt att semestra på samtidigt som norrmännen har kommit tillbaka.”

I juli var 20 procent av gästerna norrmän.

Även de tyska gästerna har varit en betydande del i den framgångsrika campingsommaren menar Michael Carlsson, styrelseordförande på SCR Svensk Camping, som företräder omkring 350 campingföretagare.

”Den största skillnaden är att våra utländska gäster kommit tillbaka, både på Västkusten och i Norrland där vi har mycket norska gäster eller på ostkusten där vi har mycket tyska gäster. Hos oss står de tyska gästerna för ungefär en fjärdedel under en säsong. Så de är viktiga”, säger han.

Den stora utmaningen under sommaren har varit att få ihop personal, menar First Camps vd Johan Söör.  

”Det har gällt både fast anställda och säsongsanställda. Vi har i vissa fall tvingats minska öppettiderna i våra restauranger för att vi inte hittar personal. Då har vi letat både i Sverige och utomlands”.

Viktoria Ågren, vikarierande destinationschef på First Camp Arcus i Luleå, konstaterar att det varit full beläggning under stora delar av juli.
Viktoria Ågren, vikarierande destinationschef på First Camp Arcus i Luleå, konstaterar att det varit full beläggning under stora delar av juli.

Hur den höga inflationen kommer påverkar campandet är för tidigt att säga:

”Med de här fina månadssiffrorna har vi inte sett så mycket av den effekten i sommar. Mer generella observationer är att den här typen av externa faktorer brukar slå åt olika håll i just campingbranschen. När det är dyrt att flyga eller dyrt att vara utomlands, kan det gynna oss, att man istället stannar på hemmaplan. Höga bränslepriser kan påverka negativt, men samtidigt fortsätter många campa närmare hemmet.”

Johan Söör är inte orolig och tycker att det funnits en acceptans att betala mer när inköpspriserna ökat. Efter årets förvärvsrunda utesluter han heller inte att First Camp kommer göra fler köp.

”Vi bedömer att vi är en av de topp fem största campingkedjorna i Europa och avser gå in i fler marknader framöver”.

 

 

 

 

 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera