1515
Annons

Coney Barrett nominerad till HD – här är hennes bakgrund

En djupt konservativ katolik, sjubarnsmor och toppstudent.

Amy Coney Barrett är personligen emot abort och har tagit ställning för rätten att bära vapen. President Donald Trumps kandidat till USA:s högsta domstol ses som avlidna Ruth Bader Ginsburgs antites.

Amy Coney Barrett.
Amy Coney Barrett.Foto:OLIVIER DOULIERY

Om senaten godkänner Amy Coney Barrett blir hon domare i högsta domstolen på livstid. Den federala domaren är ung i sammanhanget med sina 48 år, men hennes bakgrund är gedigen.

Hon älskas av konservativa för sitt religiösa synsätt och sina ”rätta” moralkonservativa värderingar, även om Coney Barrett själv har sagt att hennes katolska tro inte påverkar hennes domslut. Hon är mamma till sju barn, varav ett har Downs syndrom och två är adopterade från Haiti och hon är personligen emot abort – vilket är en av de viktigaste nyckelfrågorna i den kulturella klyfta som delar USA.

Efter en uppväxt i New Orleans, i den konservativa södern, blev Coney Barrett toppstudent vid University of Notre Dame i Indiana. Hon gick vidare till att bli juridikprofessor och undervisade på sitt gamla lärosäte i 15 år.

För tre år sedan utsåg president Trump henne till federal domare vid appellationsdomstolen för USA:s sjunde distrikt (som omfattar Illinois, Indiana och Wisconsin). Där har hon röstat för generösa vapenlagar och ställt sig bakom Trumps hårda migrationspolitik – samtidigt som hon har varit emot Obamacare, den hälsovårdsreform som president Barack Obama införde och som Republikanerna i flera år har försökt att nedmontera, skriver nyhetsbyråerna AFP och Reuters.

”Jag älskar USA och jag älskar USA:s konstitution. En domare måste tillämpa lagen så som den är skriven. Domare är inte politiker”, sade Coney Barrett i sitt tal när hon accepterade presidentens nominering utanför Vita huset på lördagskvällen.

Coney Barrett är en ”originalist”, det vill säga att hon tycker att USA:s grundlag från 1788 ska tolkas bokstavstroget. Den filosofin delar hon med den nu avlidna djupt konservativa HD-domaren Antonin Scalia, som hon arbetade för i början av sin juridikkarriär, innan han blev HD-domare.

”De lärdomar som jag fick med mig då, ekar fortfarande. Hans rättsfilosofi är också min”, sade Coney Barrett i sitt nomineringstal på lördagskvällen.

Hon passade även på att hylla avlidna Ruth Bader Ginsburg, som hade en lång och varm vänskap med sin HD-kollega Scalia, trots deras djupa åsiktsskillnader i rättsliga frågor.

Coney Barrett har sagt att livet börjar vid befruktelsen och hon anser att domare inte ska vara bundna av prejudikat, skriver tidningen Politico. Det har fått abortförespråkare att uttrycka oro för HD-beslutet ”Roe mot Wade” från 1973, som slår fast kvinnors rätt till abort – och som är en nagel i ögat på många konservativa i USA.

Som domare i appellationsdomstolen har hon inte tagit direkt ställning för eller emot abort, men hon har varit emot domslut som har avslagit republikanstödda förslag om abortrelaterade begränsningar, skriver Reuters.

President Trump uppges ha ”sparat” Coney Barrett vid tidigare utnämningar, för att just hon ska bli den som ersätter liberala Bader Ginsburg.


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?