1515

Claes Hemberg: ”Ingves kan inte skydda oss mot virus”

Coronaviruset har skapat en situation som världen i stort inte varit förberedd på, även på det ekonomiska planet.

”Varken Stefan Ingves eller Christine Lagarde kan skydda oss mot virus”, säger oberoende ekonomen Claes Hemberg.

Samtidigt finns risker att oron får allvarligare konsekvenser än själva viruset.

Foto:Jesper Frisk

De senaste veckornas framfart för coronaviruset har fått flygbolag att ställa in avgångar mot Fastlandskina och Hongkong. Kontor i Europa har stängts efter att smittan börjat spridas där, sportevenemang och konserter har ställts in. I Japan har premiärministern uppmanat alla skolor att hålla stängt.

Både i Sverige och i resten av världen faller börser kraftigt. Oron och osäkerheten får tydliga ekonomiska konsekvenser.

”Ekonomi handlar om att förutse framtiden och kunna planera för den. När du inte kan det handlar det om att lämna spelplanen, det är det vi ser nu”, säger Claes Hemberg.

Han beskriver den pågående situationen som en ”som det inte finns parametrar för”, men vill inte benämna det hela som en krasch.

”Nej, vi är inte där. En krasch är vid 20 procent, nu har vi haft nedgång på 11 procent, men det är inte ovanligt, det händer ibland. Det här är på sin höjd en halv krasch.”

Hemberg tror att oron som ses på börserna kan pågå i minst ett par veckor till, kanske månader:

”Om det stämmer som kinesiska myndigheter säger att smittan där ebbar ut så går vi från det som varit en produktionskris, i och med att Kina är ”världens verkstadsgolv”, och mot en konsumtionskris om det är så att viruset får fäste här i Europa. Vem köper då bilar, kylskåp och alla de varor som produceras?”

Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, menar att i värsta fall kan effekterna av själva oron att bli värre än de av viruset i sig.

”Det finns gott om historiska exempel på när oron har gjort mer skada än sjukdomen i sig. Bland annat i Västafrika där sjukvården kollapsade och i stort sett all vanlig sjukvård ställdes in på grund av väldigt mycket oro och ångest. Det gjorde att fler dog av brist på sjukvård än på grund av ebola”, säger han.

Skillnaderna mellan Västafrika och Sverige är många och stora, men Tegnell betonar ändå vikten av att inte dra på större växlar än nödvändigt.

”Vi ska göra vårt bästa för att stoppa spridningen av coronaviruset, men det får inte gå ut över våra samhällsfunktioner på ett sätt som är mer skadligt än de eventuella vinster man får.”

TT: Varför tror du att så många reagerar med omfattande åtgärder och vill ta det säkra före det osäkra?
”Ibland är det för att man vill verka handlingskraftig, man känner att det finns en oro och krav på att man ska göra något. Då gör man något stort och synligt för att visa att man förstår oron. Sedan är det en osäkerhet i det hela, att man inte riktigt vet vart det är på väg.”

I samhällen där vi är väldigt vana vid en hög grad av trygghet blir ofta osäkerheten och oron större, påminner han.

”Jag var nyligen i Afrika och där ligger oron inte alls på samma nivå. Och det är ju klart att om man har stora mängder av befolkningen som dör i malaria, tuberkulos och andra smittsamma sjukdomar är det här något som blir ett relativt sätt mindre hot än hos oss.”


Innehåll från Alent DynamicAnnons

Framtidens lösning för en hållbar träindustri

Trä är ett av de hetaste materialvalen på marknaden just nu, men för att sågverk ska kunna leverera schysst och hållbart virke krävs också en schysst och effektiv virkestorkning. Det kan Alent Dynamic erbjuda, med deras metod får virket en hög kvalitet på mindre tid och med betydligt mindre energi än vid konventionell torkning. 

När Alent Dynamic introducerade sitt torksystem 2010 var det många som tyckte att deras lösning lät för bra för att vara sann. Med Alent Dynamic-metoden skulle sågverken dra ner sin totala energiförbrukning med 25 procent och torkprocessen med hela 50 procent. De skulle få högre kvalitet på virket och kunna utnyttja tre procent mer av virket som annars kasseras, dessutom gick det 10 procent snabbare än vid konventionell torkning. Det här var för många svårt att tro på – men siffrorna ljög inte. 

– I dag har vi 600 installationer av våra torksystem runt om vi världen, 150 000 virkessatser har torkats med vår metod och kunderna har sparat totalt 400 miljoner kWh el. Man kan tro att el-besparingen har varit anledningen till att sågverk valt att implementera våra system men främsta anledningen är faktiskt den höga kvalitén virket får, säger Peder Björkman, vd för Alent Dynamic. 

Så här funkar det 

Alents huvudsakliga torkmetod är på sätt och vis en återgång till naturens sätt att torka virke med dygnsvariation av klimatet, fast för dem går det 30 gånger snabbare. I metoden växlar man mellan korta intensiva intervall där fläktar och ventilation kör på full effekt, för att sedan ha ett längre intervall av vila. Detta leder till lägre risk för torkskador på virket, mindre missfärgningar, färre sprickor och mindre kådflytning. 

Agenda 2030 & Alent Dynamic i synergi

Med Agenda 2030 har regeringen satt upp 17 mål för en global hållbar utvecklig. För att uppnå de här målen krävs det att företag ser över sina hållbarhetspolicys. Inom träindustrin blir sågverken och dess energiförbrukning en viktig del av kedjan om man ska bli en hållbar industri. 

– Agenda 2030 ger oss extra draghjälp på energisidan när vi nu utvecklar en aktiv kondensering (ACU) som ger stora fördelar i torkprocessen med 30 procent termisk besparing och ytterligare effektivisering av pumptorkningen med en förkortning av torktiden med 10 till 20 procent. 

Vår teknik med pumptorkning och ACU kan leda till en ”franchising-tork” i symbios med andra processer i en möjlig Agenda 2030-utväxling, avslutar Peder Björkman. 

Om Alent Dynamic

Alent Dynamics mission är att ständigt utveckla och förbättra virkestorkningen för att hjälpa sina kunder producera trä med ännu högre kvalitet, till en betydligt lägre kostnad och med lägre miljöpåverkan.

Läs mer på alentdynamic.se  

Mer från Alent Dynamic

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Alent Dynamic och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?