1515

Christer Pettersson: En chans för Sydafrika att städa upp

Valet av Cyril Ramaphosa som regeringspartiet ANC:s nye ordförande är en skön revansch inte minst för honom själv.

Hans seger hälsas med glädje av rättrådiga sydafrikaner, marknaderna och ett luttrat näringsliv. Den sydafrikanska randen sköt upp och räntorna föll i samband med valet.

Cyril Ramaphosa.
Cyril Ramaphosa.Bild:TT

När jag, som Dis Afrikakorrespondent, bevakade landets första demokratiska val 1994 råkade jag bevittna Cyril Ramaphosas kanske värsta motgång, den när han förlorade striden om att bli vicepresident i Nelson Mandelas första regering.

Jag hamnade bredvid honom i en hotellbar i Kapstaden samtidigt som Nelson Mandela deklarerade att Ramaphosas värste konkurrent Thabo Mbeki, till mångas besvikelse, skulle bli legenden Mandelas närmaste man i regeringen.

Jag frågade Cyril Ramaphosa då vad han hade i hotellbaren att göra, istället för att stå på balkongen och se ut över den stora folksamlingen i Kapstaden där Mandela höll sitt första tal efter valsegern. Ramaphosa bara skakade på huvudet och såg allmänt deprimerad ut.

Det var Cyril Ramaphosa som, framkom det senare, varit Mandelas egen kandidat. Mandela kände bara att han måste böja sig för den övriga ANC-ledningens önskemål. De flesta av dem hade slitit hårt i exil under en tid då befrielserörelsen klassades som en terrororganisation av bland andra USA:s och Storbritanniens regeringar.

Det var inte svårt att se vad som attraherade Mandela. Cyril Ramaphosa var, som Mandela själv, advokat. Han kom från enkla förhållanden, växte upp i Soweto, skaffade sig en utbildning, var orädd och smart.

Men Cyril Ramaphosa gav upp sin politikerkarriär och satsade på affärer istället. Erbjudandena haglade och han lyckades snabbt bli en av Sydafrikas rikaste svarta affärsmän.

Det av vita kontrollerade näringslivet behövde svarta partners som inte var nickedockor, som kunde hjälpa dem att anpassa sig till nya omständigheter.

När nu Cyril Ramaphosa till slut tar över makten i ANC, 24 år efter vårt korta möte i baren, så är det svårt att undvika tanken att en hel del elände kunnat undvikas om Mandela fått sin vilja igenom.

Mandelas efterträdare, Thabo Mbeki, hindrade fem miljoner hiv-smittade i Sydafrika från att få bromsmediciner. Det ledde till att hundratusentals dog i onödan. Och efter honom kom så Jacob Zuma, vars enda chans att slippa ett långt fängelsestraff för korruption i den beryktade vapenaffär där också Saab hamnade i skottgluggen, var att lova guld och gröna skogar till de ANC-medlemmar som inte fått det ett dugg bättre efter demokratins seger.

På sätt och vis är det exakt av samma skäl som vågskålen nu vägt över till Cyril Ramaphosas fördel. Trots att han är landets vicepresident, med en betydande förmögenhet, ses Cyril Ramaphosa som en outsider. Han står utanför den inre krets av ANC-politiker i presidenten Jacob Zumas läger som roffat åt sig det statliga kyrksilvret.

Cyril Ramaphosa byggde upp landets gruvarbetarfack under 1980-talet, ledde landets förhandlingar bort från apartheid till demokrati och blev därefter en framgångsrik affärsman.

Han förväntas nu stå för en ekonomiskt sund politik. Framför allt förväntas han rensa upp i korruptionsträsket. Förhoppningen är att Cyril Ramaphosa är tillräckligt rik – enligt tidningen Forbes är han mångmiljardär - och att han inte står i tacksamhetsskuld till någon.

Cyril Ramaphosa är för den skull inte helt obefläckad. Vid Marikana-massakern när 34 strejkande dödssköts av polis beskylldes Ramaphosa, som satt i platinabolaget Lonhros styrelse, för att ha underblåst polisens agerande. Han har själv kritiserats för att ha skott sig själv med tveksamma metoder. Cyril Ramaphosa har också fått kritik för att han inte agerat hårdare mot Jacob Zuma när korruptionsanklagelserna haglat mot presidenten.

Likväl, med Cyril Ramaphosa som den mest sannolike efterträdaren till Jacob Zuma som landets president, finns en chans att den gamla befrielserörelsen måhända kan återvinna förtroende och politisk terräng.

Stora värden står på spel för landet som helhet. Kreditvärderingsinstituten Standard & Poor’s och Fitch har redan nedvärderat Sydafrikas valutaobligationer till skräpstatus, till följd av korruptionsanklagelser mot Jacob Zuma. Moody’s senarelade sitt beslut i slutet på november.

Utländska investerare ligger tills vidare lågt. Investmentbanken JP Morgan, liksom Credit Agricole, manar exempelvis till försiktighet. De är väl medvetna om att Jacob Zuma kanske kan klänga kvar till 2019. Väl ute i kylan hotas han av 786 anklagelser för korruption, enligt ett domslut från 2016.

För att få reell kontroll behöver Cyril Ramaphosa röka ut den sittande presidenten. Och sedan tillsätta nya trovärdiga ekonomi- och skatteministrar. Det blir inte alls lätt för Ramaphosa, som sedan 2014 är Sydafrikas vicepresident. Den övriga nyvalda ANC-styrelsen rymmer medlemmar från motståndarsidan.

Under Nelson Mandela hade världen en kärleksaffär med regnbågsnationen. Det låg en stor portion önskedrömmande i den kalkylen. Sydafrika kunde omöjligen leva upp till de högt ställda förväntningarna efter 1994.

Men 24 år efter demokratins införande har ändå de flesta det mycket bättre materiellt. Alla medborgare, inte bara vita som var fallet under apartheid, har en folkpension de kan hanka sig fram på. Och en hel del nya infrastruktur har byggts, vilket en burgen medelklass och utländska turister kan åtnjuta. Dock ute på landsbygden, och i städernas gamla apartheidförorter är skolor och hälsovård är i ett bedrövligt skick. Missnöjet jäser.

Cyril Ramaphosas revansch ger Sydafrika en chans att städa upp.


Innehåll från VertivAnnons

Snåla inte på datacentret om ni vill ha flexibelt distansarbete

På många företag kommer de närmaste åren att präglas av distansarbete och av hybridmodeller, med en blandning av närvaro på kontoret och arbete i hemmiljö. Ju mer flexibel individen kan vara, desto hårdare får servrarna i datacentren jobba. Det ställer krav på investeringar av olika slag.

Fördelarna med ökat distansarbete är uppenbara, för att sammanfatta handlar det om att säkra den nödvändiga effektivisering som krävs för att överleva som företag. Ericssons planer är bara ett exempel av många på vad som händer. Ökad lönsamhet kan även komma från lägre kontorshyror, lägre elräkningar och liknande. PwC har undersökt detta fenomen och listar ett flertal aspekter som kanske inte är uppenbara. Även enklare rekrytering bidrar till att minskade utgifter.

Mer distansarbete kräver mer investeringar. Några är uppenbara, till exempel att medarbetarna behöver rejäla och stryktåliga bärbara datorer och tillgång till stabila IT-lösningar för videokonferenser, samarbete med mera. Andra nödvändiga investeringar är svårare att identifiera, som att det krävs nya, och ofta dyra, lösningar för åtkomst och IT-säkerhet.

Så uppgraderar du företagets nätverk

Den typ av investeringar som är lättast att missa är troligtvis det faktum att det krävs mer muskler i våra datacenter. I många fall är det en fråga för tjänsteleverantörer och molnföretag. Men många företag har fortfarande egna datacenter, inte sällan för de mest centrala verksamhetsområdena. Dessa datacenter belastas hårdare idag. Hur mycket varierar, men uppgifter om ökningar på 30 procent är inte ovanliga.

Det kan kanske tyckas konstigt att mer IT-aktivitet långt bort från datacentren innebär att datacentrens kapacitet och driftsäkerhet måste förstärkas. Men utan tillförlitliga knutpunkter i form av datacenter kommer den distribuerade teknikanvändning som är en följd av distansarbetestrenden att fungera sämre och vara mer osäker. 

– Det handlar inte bara om fler servrar för beräkning, fler diskar för lagring av data och större switchar för kommunikation via nätverk och internet. Kraftfullare och mer tillförlitliga lösningar för elförsörjning och stabila lösningar för kylning är lika viktiga säger Daniel Breum, försäljningsansvarig i Norden på Vertiv. 

Förutom traditionella stora datacenter blir det allt vanligare med nya, ofta mindre, anläggningar som byggs ute i kanten av nätverken (det som brukar kallas för edge computing). De knyter samman användare och centrala datacenter. Det ställs ofta speciella krav på den här typen av anläggningar, till exempel på grund av utrymmesbrist. Vertiv som är en ledande leverantör av utrustning för datacenter märker av det här på flera sätt: 

– Många nya datacenter som blir knutpunkter för nätverkstrafik kommer att köras på full kapacitet. All värme som genereras på grund av detta ställer stora krav på kylning, säger Daniel Breum, försäljningsansvarig i Norden på Vertiv.

Det ökade trycket på datacenter är bara ett exempel på indirekta följder vad gäller krav på utrustning till datacenter i pandemins svallvågor. Men den är viktig att ha i bakhuvudet när man planerar nästa års budget. 

Mer information om Vertivs Edge lösningar

Om Vertiv 

Fakta

Vertiv är en ledande leverantör av hårdvara, mjukvara, analyser och tjänster för datacenter. Sortimentet innefattar produkter för energiförsörjning, kylning och IT-infrastruktur, samt tjänster för allt från molnet till ytterkanterna av nätverken. Fokus ligger förutom på kostnadseffektivitet på tillgänglighet och hållbarhet. Vertivs huvudkontor ligger i Columbus, i Ohio i USA. Företaget har cirka 20 000 anställda och bedriver verksamhet i fler än 130 länder däribland Sverige.

 

Mer från Vertiv

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Vertiv och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?