1515

Chefsstrateg: Skräckindex når snart rekordnivåer

Volatilitetsindexet Vix, mer känt som skräckindex, är nere på de lägsta nivåerna på tio år. Men indexet, som speglar förväntningarna på kommande börsoro, kan fortsätta till nya bottenrekord.

Bild:AP

När New York-börsen stängde på tisdagen låg volatilitetsindexet Vix, ofta kallat skräckindex, under 10 för andra dagen i rad. Vix letade sig hela vägen ner till 9,56 – den lägsta nivån sedan 2006 och den fjärde lägsta noteringen någonsin – innan indexet stängde på 9,96.

Vix, eller CBOE Volatility Index som det egentligen heter, mäter den förväntade volatiliteten för det amerikanska storbolagsindexet S&P 500 baserat på prisutvecklingen för finansiella instrument som ska skydda investerare mot kursnedgång.

Di har tidigare i veckan skrivit om Vix-indexets nya bottennivåer och att tidigare perioder med låga noteringar, ett par i början av 1990-talet och ett par i slutet av 00-talet, resulterat i att aktiemarknaden rört sig sidledes under det nästföljande året.

Men Michael Purves, global chefsstrateg på mäklarbyrån Weeden & Co, spår att Vix kan spränga igenom de tidigare rekorden och leta sig ner hela vägen till 8.

”Jag tror att vi kan skriva historia i de kommande veckorna”, säger han till nyhetsbyrån Bloomberg.

En svaghet med Vix är att indexet bara existerat sedan 1990. När Michael Purves studerat den faktiska volatiliteten sedan 1920-talet hittar han en period i början av 1960-talet där nivåerna var betydligt lägre än i dag. Ett av de utmärkande dragen för perioden var den låga och stabila inflationen.

”Det som satte stop för perioden av låg volatilitet var egentligen att inflationen började stiga och tog med sig obligationsräntorna”, säger Michael Purves till Bloomberg.

Han säger att det inte nödvändigtvis finns en korrelation mellan Vix-nivåerna och aktievärderingarna. Men andra oroas fortfarande av skräckindexets låga nivåer.

”Det är en påminnelse om att vi ofta vaggas in i belåtenhet precis innan vi chockas av hur förrädiskt allting egentligen är”, skriver han i ett marknadsbrev som nyhetsbyrån Reuters tagit del av.


Innehåll från HSBAnnons

Framtidens boende – så här vill svenskarna bo

HSB Living Lab i Göteborg.
HSB Living Lab i Göteborg.

Det är billigare, det leder till mindre psykisk ohälsa och, inte minst, det kan minska byggnadens koldioxidutsläpp med hälften. Emma Sarin, projektledare på HSB Living Lab, förklarar varför delning av allt från symaskiner till duschar är så centralt i framtidens bostäder.

Följ med HSB Living Lab på resan mot framtidens boende 

– En av de stora frågor vi ser att unga funderar över när det gäller sitt första boende är hållbarhet, och det påverkar väldigt många delar av hur vi kommer att leva och bo framöver, säger Emma Sarin.

Framförallt påverkar det vad man ser som ”mitt” boende, ”ditt” boende, och ”vårt gemensamma” boende.

– Cirkularitet är starkt inpräntat i den unga generationen, och i det ingår att de inte strävar efter att äga allting själva utan kan tänka sig att dela saker med sina grannar, oavsett om det handlar om att vara med i en bilpool, att ha gemensamma bostadsytor eller verktygsdelning i fastigheten.

Koldioxidutsläppen kan halveras

För att vara med och möjliggöra den sortens boende testar HSB flera olika aspekter av delningsekonomin i HSB Living Lab, ett världsunikt levande laboratorium där människor bor samtidigt som forskare och innovatörer från akademi, näringsliv och andra instanser utvecklar olika aspekter av framtidens boende.

– Här har vi byggt in olika sätt att dela redan från början. Till exempel har vi två bostadsplan där de boende bor i så kallade coliving-kluster där man delar generöst tilltagna kök, vardagsrum och även duschar med sina grannar. Men även på entréplan finns fler ytor att utnyttja gemensamt under devisen bo litet lev stort.”

Och delandet minskar verkligen miljöpåverkan. I ett nyligen avslutat projekt kunde man konstatera att koldioxidutsläppen kan minska med närmare femtio procent per person om man bygger fastigheter där de boende delar kök och badrum med varandra, jämfört med om alla ska ha eget. 

– Samtidigt visar studier att delade boytor minskar ensamhet och psykisk ohälsa, plus att det är billigare. Därför tror vi att delande i olika former kommer vara en viktig del av framtidens boende. 

Flexibiliteten viktigast

Emma Sarin påpekar dock att exakt hur vi lever i framtiden är det ingen som kan veta eftersom behoven hela tiden förändras. Hon tar det senaste året som exempel, där vi har sett hur nya önskemål har uppstått som följd av pandemin. Där folk för bara några år sedan efterfrågade öppna planlösningar är det nu möjlighet till lugn och ro som är det viktigaste.

– Nu är det jätteviktigt att kunna stänga om sig, och helst ska flera familjemedlemmar kunna göra det samtidigt. Dessutom ser vi ett större tryck på lägenheter utanför stadskärnan än vad vi kunde ha anat före pandemin, så det enda vi kan vara säkra på är att saker kommer att förändras.

Med tanke på att hus ska hålla i hundra, helst tvåhundra år, är det just flexibiliteten som är det viktigaste, att husen går att förändra allt eftersom livet gör det. Det är också en av anledningarna till att HSB startade HSB Living Lab.

– När utvecklingstakten är så snabb kan vi inte sitta själva på vår kammare utan vi måste börja samarbeta över gränserna, med akademin, med startups eller med andra som har goda idéer. Det är då vi tillsammans kan generera den flexibilitet och de goda idéer som krävs för att skapa framtidens hållbara boende.

Följ med HSB Living Lab på resan mot framtidens boende 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?