Annons

Chefsekonomen: Regeringen nobbar skärpta kravet

Regleringsivern på lånemarknaden närmar sig 1980-talsnivåer. Det säger Annika Winsth i Makrorådet och efterlyser en rejäl debatt.
Hon tror att regeringen nobbar det skärpta amorteringskravet. Pär Magnusson däremot tror inte att regeringen kör över sin egen myndighet.

Annika Winsth
Annika WinsthBild:Hampus Andersson

De senaste åren har kraven successivt stramats åt på lånemarknaden. Det handlar bland annat om kvar att leva-kalkyler, bolånetak, amorteringskrav och nu senast ett förslag om skärpt amorteringskrav med koppling till skuldkvoten.

”Vi är nästan tillbaka på samma regleringsnivå som på 1980-talet. Det är svårt att räkna på det, då var det institutionerna och nu är det mer privatpersonerna man går på. Om man ska göra det måste vi ha en mycket större diskussion om det. Alla vet att en reglerad marknad fungerar sämre än en icke reglerad. Det fanns ju ett skäl till att lånemarknaden avreglerades”, säger Nordeas chefsekonom Annika Winsth i Di-podden Makrorådet.

Jämför bolåneräntor – från 1,25% (extern tjänst)

”Regleringar löser inte problemen. Det som behövs är politiska beslut som gör att bostadsmarknaden fungerar bättre. Det vi ser är någon form av nödlösning.”

Annika Winsth tycker att de åtgärder som vidtagits måste utvärderas innan nästa steg tas.

”Vi har inte sett resultatet fullt ut. Hushållen har faktiskt anpassat sig och exempelvis börjat amortera mer. Det tar tid att korrigera det här och därför tror jag att det är klokt att avvakta.”

Swedbanks senioranalytiker Pär Magnusson ser problem med det.

”Politikerna har varit rätt fega. De har överlåtit bostadsmarknadsregleringen till Finansinspektionen. Om regeringen inte ger sitt godkännande när Finansinspektionen nu agerar riskerar den att underminera den myndigheten.”

”Å andra sidan kan det vara så att man kommer fel in. Man kan argumentera för att vi hade behövt ha stramare villkor för utlåning under ett antal år. Men att nu, när vi ser tecken på en skakigare bostadsmarknad, lägga på ytterligare åtstramningar kan göra saken värre. Det känns som om det kommer lite för sent. Nu riskerar man i stället att förstärka en nedgång”

Annika Winsth: ”Det kan göra att politikerna bromsar det. Särskilt eftersom vi har val runt hörnet. Det tycker jag vore klokt.”

Blir det skärpt amorteringskrav 1 mars nästa år, som Finansinspektionen vill? Ja eller nej?

Annika Winsth: ”Nej. I så fall efter valet.”

Pär Magnusson: ”Ja. Jag tror inte att regeringen kan desavouera Finansinspektionen.”

Innehåll från Blekinge tekniska högskolaAnnons

Deras AI-forskning skapar verklig samhällsnytta

Veselka Boeva, professor i datavetenskap och Martin Boldt, docent i datavetenskap.
Veselka Boeva, professor i datavetenskap och Martin Boldt, docent i datavetenskap.

Blekinge Tekniska Högskola är en profilerad högskola vars utbildning och forskning skapar nationellt och internationellt eko. Veselka Boeva och Martin Boldt ger rapporter från händelsernas centrum. 

I ett av Sveriges minsta landskap pågår mycket forskning inom artificiell intelligens och maskininlärning. En av de involverade är Martin Boldt, docent i datavetenskap och programansvarig för BTH:s civilingenjörsprogram med inriktning AI och maskininlärning. Sedan 2020 driver han ett projekt i samarbete med Malmö universitet och Polismyndigheten, där målet är att minska brottsligheten i Malmö genom analys av trygghetsdata. 

– I projektet genomförs världens största studie kring kameraövervakning, där vi undersöker i vilken utsträckning kameror i Sverige förebygger brott, ökar känslan av trygghet och påverkar polisens möjlighet till uppklarning. Syftet är att ta fram analysverktyg som skapar större möjligheter för polisens kameragrupper att kombinera sin egen kunskap med utökade data för att nå längre, exempelvis när nya kameror ska placeras ut, berättar Martin Boldt. 

Människan i fokus

Forskarkollegan Veselka Boeva tar ett annat tillämpningsgrepp. Hon medverkar i ett stort forskningsprojekt, ”Intelligenta verkligheter med människan i centrum”, som finansieras av KK-stiftelsen. 

– Det här projektet är i linje med den AI-forskning som är mest förekommande i Europa, där målet är att förbättra livskvaliteten för människor. Detta till skillnad från USA och Kina, där större fokus läggs på kommersiella vinster, säger Veselka Boeva, professor i datavetenskap vid BTH.

Hennes team fokuserar på ”Adaptive and Distributed AI for Intelligent Realities” – forskning som matchar väl med Sveriges AI-strategi. Teamet undersöker även hur AI-lösningar kan göras mer lättillgängliga och tillförlitliga, för användare inom sjukvården exempelvis. 

Martin Boldts och Veselka Boevas projekt är bara några exempel på vad som händer på BTH inom AI-området. Kollegorna är eniga – i Blekinge bedrivs forskning som blir till verklig nytta för samhället.

Om BTH
Blekinge Tekniska Högskola har en tydlig profil; digitalisering och hållbarhet. BTH bedriver utbildning och forskning som syftar till att lösa samhällets stora utmaningar. 

Läs mer på:

www.bth.se

Besök BTH på Linkedin

Besök BTH på Facebook

Mer från Blekinge tekniska högskola

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Blekinge tekniska högskola och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera