ANNONS:
Till Di.se
LÖRDAG 26 MAJ Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR
ANNONS

Chefsekonomen: Höjd kommunalskatt ger färre jobb

  • Foto: TT

Om kommunalskatten höjs med 1 procentenhet minskar sysselsättningen med tusentals personer. Dessutom skulle en stor del av intäktsökningarna försvinna i tomma intet, enligt tankesmedjan Timbros chefsekonom Jacob Lundberg, som nu disputerar i ämnet.

Kommunalskatten kommer enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL, att behöva höjas med 1,6 procentenheter fram till 2020, om man inte effektiviserar eller får ökat statsbidrag.

Sedan den stora skattereformen 1991 har kommunalskatten ökat från 30 procent till dagens 32 procent.

”Den har långsamt krupit uppåt, och det är en utveckling som tros fortsätta”, säger Jacob Lundberg, chefsekonom på den liberala tankesmedjan Timbro och doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet.

Men en sådan ökning skulle minska sysselsättningen, enligt chefsekonomen.

I sin doktorsavhandling, som läggs fram på fredagen, har han byggt en modell av det svenska skattesystemet och förutser hur löntagarna skulle reagera på olika skattereformer utifrån tidigare forskning.

”Höjer man kommunalskatten med 1 procentenhet så beräknar jag att sysselsättningen skulle minska med 13.000 personer. Vid en höjning om 1,6 procentenheter blir det alltså drygt 20.000 personer”, säger Jacob Lundberg.

Slutsatserna bygger på ett antal antaganden, bland annat om storleken på beteendeförändringarna bland befolkningen.

Han bedömer att hela 43 procent av intäkterna från en sådan kommunalskatteökning skulle försvinna till följd av de effekter skattehöjningen skulle föra med sig. Utöver att tusentals personer helt skulle lämna arbetsmarknaden skulle det även få effekter i form av beteendeförändringar bland den majoritet som skulle fortsätta arbeta.

”Det blir lägre incitament för att tjäna pengar. Det kan innebära att man går ned i tid eller arbetar mindre övertid, samtidigt som skattefusk och andra avdrag ökar. Det finns en rad saker som gör att den taxerade inkomsten minskar om kommunalskatten ökar. Det lönar sig mindre att ha en högre inkomst”, säger Jacob Lundberg.

Men i och med det kommunala utjämningssystemet så blir det inte de enskilda kommunerna som själva drabbas av de negativa effekterna, i form av krympande skattebaser

”I slutändan är det staten och kommunkollektivet som helhet som får ta smällen – inte kommunerna som höjer skatten. Den enskilda kommunen har egentligen inga incitament för att tänka på effekterna det får på sysselsättning och skatteintäkter.”

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies