Det skriver Commerzbanks chefsekonom Jörg Krämer i ett marknadsbrev.
"Den hotar många etablerade yrken, försvagar arbetstagarnas förhandlingskraft och sänker löne- och prisökningar - särskilt som den högre produktiviteten har samma effekt", skriver han.
Till skillnad från tidigare tekniska framsteg kommer digitaliseringen också att påverka många högutbildade tjänstemän, inom exempelvis inköp, försäljning och översättning. De vars arbeten försvinner till följd av digitaliseringen kommer inte att hitta nya jobb direkt, utan det kan ta åtskilliga år att omskola sig, bli produktiv i en annan sektor och få en bra lön igen, även om lönen i slutänden kanske blir högre än tidigare eftersom digitaliseringen innebär ett tekniskt framsteg som höjer produktiviteten.
"Men under denna fleråriga övergångsperiod är arbetarna osäkra. De känner av en ökad konkurrens från datorer liksom den ökade konkurrensen från kinesiska fabriksarbetare under åren efter att Kina gick med i WTO. Detta försvagar arbetstagarnas ställning i löneförhandlingarna och begränsar ökningen av arbetskraftskostnader och därmed inflation", skriver Jörg Krämer.
Digitaliseringen bör inte bara dämpa inflationen genom lägre löneökningar utan även genom en ökad produktivitet, som sänker enhetsarbetskostnaderna. Produktiviteten har ökat svagt sedan finanskrisen, men enligt Commerzbank bör de massiva investeringar i digitalisering som företagen nu genomför leda till en högre produktivitetstillväxt framöver. Dessutom leder digitalisering direkt till lägre inflation genom sänkta priser på IT-produkter och -tjänster.
Vad som däremot inte verkar dämpa inflationen särskilt mycket är den så kallade Amazon-effekten. E-handel verkar ha en ganska begränsad effekt på inflationen och det verkar inte heller som om den traditionella detaljhandeln sätter sina priser efter Amazon. Dock verkar många konsumenter uppskatta bekvämligheten med att handla hemifrån, ett stort utbud och snabba leveranser, särskilt som det som inte passar enkelt kan returneras.
"Tydligen konkurrerar internethandlare inte främst med pris, vilket förklarar varför de bara dämpar inflationen något. Dock hotar de många jobb i den traditionella detaljhandeln, vilket håller nere löneökningarna i denna arbetsintensiva sektor i ekonomin", skriver Jörg Krämer.
Han tror att digitaliseringen framför allt lär dämpa inflationen genom lägre löneökningar och högre produktivitetstillväxt, vilket direkt påverkar enhetsarbetskostnaderna, som är den viktigaste kostnaden för företagen och påverkar en stor del av konsumentprisindex.
"Inflationen bör därför förbli låg de närmaste åren, även om den borde stiga något i USA och Tyskland på grund av att de närmar sig full sysselsättning, dock utan att överstiga 2 procent. I euroområdet, där arbetslösheten fortfarande är hög, kommer inflationen förmodligen inte på åratal att nå ECB:s mål, med undantag för tillfälliga uppgångar som orsakas av oljepriset", skriver Jörg Krämer.
Han skriver vidare att detta kommer att få "enorma" konsekvenser för ECB:s penningpolitik. Men en fortsatt låg inflation kommer ECB att fortsätta att bedriva en mjuk penningpolitik.
"Men om inflationen inte på åratal kommer att svara på den mjuka penningpolitiken och förblir låg på grund av digitalisering kommer ECB:s flod av likviditet främst att påverka finans- och fastighetsmarknaderna och driva upp priserna där", skriver Jörg Krämer.
Han menar att ECB i sin kamp mot en "oundvikligen låg" konsumentprisinflation i slutändan bara kommer att driva upp priserna på obligationer, aktier och fastigheter. Han pekar i synnerhet ut fastigheter som ett område som hotas av nya bubblor, som när de brister allvarligt kan skada hela ekonomin.
"För att förhindra detta bör ECB inte längre följa ett kortsiktigt utan ett långsiktigt inflationsmål. De bör se förbi den mångåriga fasen av en låg inflation till följd av digitalisering och snabbt höja sina styrräntor", skriver Jörg Krämer.
