1515
Annons

Chefen lockar med bonus – vill att du svettas för lönen

Jogga och få högre lön? Allt fler arbetsgivare vill hålla koll på de anställdas hälsa och träningsvanor.

Fysisk aktivitet ökar självskattad hälsa och minskar sjukfrånvaron. Samtidigt varnar forskare för enkla samband mellan träning och arbetsprestation.

Foto:Åsa Nilsson

”Jag vill påstå att det har två effekter – den fysiska och den mentala effekten. Är man frustrerad och tränar, så brukar man också komma tillrätta med det”, säger Helene Lowall, verksamhetschef för hr-byrån Kompetenslaget med ett tjugotal anställa i Umeå, Luleå och Piteå.

För två år sedan introducerade företaget konceptet "svettlön" där anställda uppmuntrades att träna utanför arbetstid mot en ersättning i form av 50 kronor per pass. Den maximala svettlönen är 6.000 kronor om året och de flesta av företagets anställda får ut maxbeloppet. Inte bara löpning och gymträning räknas utan även aktiviteter som ridning och snöskottning – så länge du svettas.

”Det viktiga syftet är att folk ska röra på sig. Vi sitter ganska mycket stilla i våra jobb. Motkravet är att man går med i vår Facebookgrupp och synliggör att man faktiskt gör det här.”

Mottagandet har varit övervägande positivt, säger Helene Lowall. Sedan svettlönen infördes upplever hon att gapet mellan dem som tränar och dem som inte tränar minskat eftersom värdet på vardagsträningen höjts. Likaså har sjukfrånvaron minskat radikalt.

Att fysisk aktivitet ökar hälsa och välbefinnande råder det knappast någon tvekan om. Allt fler arbetsgivare går ett steg längre och påstår att träning ökar effektiviteten hos medarbetarna.

En av dem är Henrik Bunge som introducerade obligatorisk träning på arbetstid när han tillträdde som vd för klädmärket Björn Borg. Likaså infördes obligatoriska konditionstester två gånger om året för att utvärdera de anställdas hälsa.

”Organisationen i dag har blivit 300 procent starkare än vad den var 2014. Sen kan vi se att affärsresultaten har blivit bättre. När vi började den här resan omsatte vi 500 miljoner. Nu omsätter vi 700 miljoner.”

Valet att lägga träningspasset på arbetstid motiverar han med att träningen annars lätt prioriteras bort. Argumentet att arbetsgivaren inte ska bestämma över anställdas hälsa köper han inte.

”Om de blir sjuka är det min skyldighet att ta fram åtgärdsprogram för att hjälpa dem bli friska igen, att återetablera dem i arbetet.”

Medarbetare som mår bra presterar även bättre, resonerar han.

”Det finns massvis med bevis för att fysisk träning skapar förutsättningar för att du ska bli en mycket bättre person. Vi vill skapa ett sammanhang på Björn Borg där man blir så bra man kan bli”, säger Henrik Bunge.

Men att tro att det finns enkla samband mellan hälsa och arbetsprestation är farligt anser Carl Cederström, forskare vid Företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet.

”Det finns ett begrepp som kallas för biomoral som innebär att man anses vara en bättre chef, en bättre medarbetare, en bättre förälder, ja kort sagt en bättre människa om man tränar.”

Detta synsätt är relativt nytt, anser Carl Cederström och påpekar att få skulle ha ifrågasatt Winston Churchills eller Jan Stenbecks ledarskap utifrån deras träningsvanor.

En annan trend är att arbetsgivare får allt större inflytande och kontroll över medarbetares liv och att gränsen mellan livet på arbete och fritiden håller på att brytas ned.

”Att låta arbetstagare göra konditionstester kontinuerligt blir ett sätt för arbetsgivaren att få insyn och kontroll över aspekter av människors liv som tidigare låg utanför arbetsgivarens insyn”, säger Carl Cederström.


Innehåll från AccentureAnnons

Bransch i omvandling: Det här krävs för partnerskap med den nya elkunden

Vinterns elpriser har, minst sagt, fått konsumenterna att lägga märke till sin elräkning. Nu måste elbolagen visa kunderna att de erbjuder något mer än bara en faktura, och det finns framförallt fem områden som krävs för att skapa partnerskap med den nya elkunden.

Läs mer om vad som krävs för att bli framtidens elleverantör 

Det är mycket el på agendan just nu. Efter en vinter med rekordhöga elpriser har Rysslands invasion av Ukraina satt kniven mot strupen på den europeiska energianvändningen, samtidigt som klimatkrisen kräver en omställning från fossila bränslen i varenda bransch, från transport till ståltillverkning.

– Energi är verkligen en bransch under stark omvandling, och det sker brett i hela samhället, konstaterar Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

– Framförallt ser vi att kunderna, oavsett om det är privatkunder eller företagskunder, i dag ställer helt andra krav på sin elleverantör än vad de har gjort tidigare.

Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.
Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

Rapporten ”The New Energy Consumer” från Accenture konstaterar att relationen mellan kund och elleverantör tidigare var i princip transaktionsbaserad. El kom ur två hål i väggen, räkningen betalades, ingen tänkte mer på det än så.

– Men både det höga elpris vi ser nu och den höga medvetenhet som finns kring hållbarhet har ändrat det här markant. Slutkunden idag vill vara med och bidra till energi-omställningen genom att köpa grönare el, men de vill också ha hjälp från elbolagen med att effektivisera sin egen elkonsumtion.

Perspektivskifte av stora mått

Och det här ställer elbolagen inför ett perspektivskifte av stora mått. Inte minst kräver det en ny syn på vad som egentligen skapar värde för både dem själva, och för kunden. Enligt rapporten är det framförallt fem områden som elbolagen behöver fundera över för att skapa en känslomässig, snarare än transaktionsbaserad, relation med sina kunder: Syfte, Produkter, Teknikplattformar, Talang och Partnerskap.

– Alla de här fem är lika viktiga, men att ha ett ambitiöst och genuint syfte som fylls med reellt innehåll snarare än floskler är grunden. Syftet skall sedan driva åtgärder, för det är utan tvekan så att kunder och företag vill köpa tjänster och produkter från företag som bidrar till omställningen kring hållbarhet.

Det är med ett tydligt syfte företagen kan hitta riktningen för att utveckla nya produkter och tekniska plattformar, det är med ett tydligt syfte de kan attrahera anställda och kunder, och det är med ett tydligt syfte de hittar de partnerskap som blir avgörande för att kunna bli en viktig spelare, inte bara på elmarknaden, utan i den energiomställning som nu sker inom hela samhället. Och här ser Fredrik Engdar att de svenska bolagen ligger bra till.

– Många svenska elbolag ligger redan långt framme, för de vet vad de vill åstadkomma och de verkar vara genuina i sin önskan att nå dit. Nu gäller det att ta nästa steg och fortsätta driva omvandlingen mot ett hållbart samhälle.

Rapporten visar även att konsumenterna vill ha hjälp att själva ställa om sin energikonsumtion. Dels via råd och tips, dels också via nya produkter och miljövänliga alternativ. 

– De svenska bolagen ligger bra till när det gäller att erbjuda grön el, men sen behöver de hjälpa kunderna i deras omställning och effektivisera elanvändningen. För att åstadkomma detta behövs både större insikt i kunders beteende och behov, samt nya typer av produkter. 

Nya former av partnerskap

En annan viktig aspekt av omställningen är nya former av partnerskap för att i nära samarbete med företagskunder och andra aktörer på marknaden förändra energianvändningen. 

– Partnerskap är en hjärtefråga för mig. Energiomställningen har redan lett till helt nya sorters gränsöverskridande samarbeten mellan branscher som vi inte har sett så ofta tidigare.

Till exempel möbelföretag som säljer solpaneler, snabbmatskedjor som blir laddstationer för elbilar, oljebolag som köper kraftbolag – kombinationerna är många, ibland överraskande och uppstår överallt.

– Det är den ökande kundinsikten, och självinsikten, som ligger bakom. Företagen inser att de inte kan göra allt själv, utan att de måste ingå partnerskap både med aktörer i andra branscher och med snabba, digitala startups som kan hjälpa till att utveckla nya förmågor och snabba på energiomställningen. De här konstellationerna kommer att vara avgörande för att klara av att vara relevant på den nya energimarknaden.

Läs mer om elbranschens omställning 

 

Mer från Accenture

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accenture och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?