1515

Centern nobbade Moderaternas invit

Moderaterna försökte på midsommardagen locka över Centerpartiet till den borgerliga sidan i striden om regeringsbildningen.

Men det blev snabbt kalla handen från Centern.

Foto:Adam Ihse /TT

Anders W Jonsson, första vice ordförande i C, anför relationen till Sverigedemokraterna (SD) som orsak:

”C och M står nära varandra i många frågor och vi välkomnar samarbete i dessa. I dagsläget vill M dock budget- och regeringssamverka med SD för att bilda regering”, skriver han i ett sms till Expressen.

”Centerpartiet kommer inte att samarbeta med ett främlingsfientligt populistparti som SD. Där skiljer vi och Moderaterna oss åt”, skriver han vidare.

På måndag ska statsminister Stefan Löfven (S) ge besked om i fall det blir extra val eller om han avgår så att riksdagens talman kan inleda samtal om vem som ska bli nästa statsminister.

Centerns stöd kan avgöra vem som blir statsminister och dragkampen om det stödet är i full gång.

M:s ekonomisk politiska talesperson Elisabeth Svantesson skickade på midsommardagen ett brev till sin centerpartistiske kollega. Där pekas sex gemensamma sakpolitiska intressen mellan C och M ut. Samtliga står på C-ledaren Annie Lööfs önskelista.

M vill sänka skatt på sparande på ISK-konton, tillsätta en utredning om en ”omfattande” skattereform, förenkla 3:12 reglerna för fåmansbolag, stärka den privata äganderätten till skogen, ge statliga Sveaskog ett nytt uppdrag att sälja ”betydande delar” av bolagets skogsmark, samt ändra jaktlagen bland annat genom att stärka rätten till nödvärn vid vargangrepp mot tamdjur.

”Jag hoppas de förstår att de här frågorna kan man få igenom om man stöttar borgerlig regering, men man kommer inte få det med en vänsterregering”, säger Svantesson.

Januariavtalet var grunden för samarbetet mellan den rödgröna regeringen och Centern och Liberalerna och det som efter många turer gjorde att Stefan Löfven (S) blev statsminister 2019.

Det har stormat runt det tidigare men många av avtalets 73 punkter har hunnit genomföras. En del, både smått och stort, återstår. Vad som händer med dem är nu högst oklart.

Centerns arbetsmarknadspolitiske talesperson Martin Ådahl skrev i veckan på Twitter att många bra liberala reformer ligger i vågskålen inför höstens budget. Han undrade om Liberalerna verkligen vill kasta dem överbord.

Frågan är vilken regering som kommer att lägga fram den budgeten. Även om Löfven lyckas behålla regeringsmakten så behöver januariavtalet sannolikt förhandlas om efter Liberalernas avhopp.

Riksdagsledamoten Helena Lindahl (C) sörjer inte att Löfven fallit, däremot sörjer hon att lite nu talar för att det blir en lagstiftning för stärkt privat äganderätt för skogen före valet nästa år, en av punkterna i januariavtalet.

”Den sakpolitiska motgången sörjer jag. Rejält.”, skrev Lindahl på Facebook i veckan.

En annan kär punkt för Centern i januariavtalet är att strandskyddet ska göras om i grunden så att det blir enklare att bygga nära sjö, hav och vattendrag. Även den punkten är nu högst osäker.

Centern vill också förändra arbetslöshetsförsäkringen och den ska enligt januariavtalet ”reformeras i linje med en flexicuritymodell” i budgeten för 2022.

Avtalspunkten som fick Vänsterpartiet att vara med och fälla Löfven, fri hyressättning i nyproduktion, har C redan deklarerat att man är villig att släppa i en omförhandling av avtalet.

Även Liberalerna, som lämnat januariavtalet och nu siktar på en borgerlig regering, riskerar att gå miste om hjärtereformer. Till exempel ändringar i skollagen om trygghet och studiero i skolan, inklusive mobilförbud i klassrum. Hur det blir med ett etableringsstopp för nya religiösa friskolor är också osäkert.

I januariavtalet finns även åtgärder mot brott med hedersmotiv som ännu inte hunnit genomföras.

Liberalerna har lyft just skolan, jämte integration, som sin viktigaste fråga i den hårda kampen för att överleva ett extraval eller valet 2022.

Men en krass kalkyl partiet gör går ut på att det blir lättare att få igenom reformerna, om än med risk för viss försening, i en borgerlig regering.

”O ja!” utbrister en central L-källa som svar på frågan om Liberalerna räknar att vinna mer på att lämna januariavtalet än vad man förlorar i sakpolitiska förslag.

 


Innehåll från KardexAnnons

Lagerhantering och logistik – är ditt företag tillräckligt konkurrenskraftigt?

Kardex hjälper företag att bättre utnyttja sina lagerlokaler och intralogistiska processer.
Kardex hjälper företag att bättre utnyttja sina lagerlokaler och intralogistiska processer.

Den utökning av näthandel som vi har sett under senare år tillsammans med ett förändrat kundbeteende driver nu på utvecklingen av nya, automatiserade lösningar. Inom lager ser vi nu förbättrad lagerhantering med hjälp av smarta lagerautomater. Automater som leder till förbättrad logistikhantering, bättre utnyttjande av yta och resurser samt förbättrad service. 

Den snabba digitalisering i samhället som vi har sett under de senaste åren gör nu att dagens kunder ställer helt andra krav på effektivitet och snabbhet när de beställer produkter, detta oavsett om det gäller privatmarknad eller B2B. 

– Det krävs att tillverkande och distribuerande företag verkligen ser över sin lagerhantering för att möta kundernas nya krav. Det är inte längre effektivt att ha helt manuella lösningar på lager, utan företagen behöver skynda på sin automatisering för att vara konkurrenskraftiga, säger Nicklas Lövqvist, Area Sales Manager New Business på Kardex.

Bättre utnyttjande av lageryta

Kardex, en av världens ledande tillverkare av lagerautomater och skräddarsydda lagerlösningar, hjälper sina kunder att effektivisera sin lagerhantering. 

– Många företag arbetar idag med manuell lagerhantering, vi hjälper dem att bättre utnyttja sina lagerlokaler. Det här gör att våra kunder vid exempelvis stark tillväxt eller högre krav på snabbare hantering av varor, inte behöver bygga till eller flytta till större lokaler. Våra lagerautomater ger 80 till 90 procent bättre nyttjande av den yta man har. 

Effektivare, säkrare plock

Många företag har fortfarande manuell hantering på lager med traditionella plockhyllor som är cirka två meter höga, berättar Nicklas Lövqvist. Detta trots att de kanske har en takhöjd på 8-12 meter. 

– Våra automatiserade lagerautomater bygger på höjden, vi kan bygga dem så att hela höjden upp till tak nyttjas. Maskinerna är kompakta, yteffektiva och gör att hanteringen av varor går 3 till 4 gånger snabbare än med manuell hantering. Lagerautomater ger minskad golvyta, renare lager, mindre felplock, minskade arbetskostnader och optimerad inventering. Dessutom skapas bättre ergonomi då varan levereras i rätt höjd för medarbetaren, med minimal belastningspåverkan.

Skalbara system underlättar tillväxt

Med flexibla skräddarsydda system hjälper Kardex idag kunder i så vitt skilda branscher som handel, elektronik, medtech, vård, fordon och livsmedelsindustri där det många gånger finns mycket specifika krav för hantering av varorna. 

– Vi jobbar nära våra kunder, med personlig rådgivning i ett långsiktigt samarbete. Våra lösningar gör att du kan börja med en mindre lösning och sedan allt eftersom att behovet ökar, skala upp automationen på ett enkelt sätt utan att den dagliga verksamheten påverkas. Det medför också en lägre investeringskostnad för att komma igång. Många av våra lösningar skräddarsys helt efter våra kunder behov och vår smarta mjukvara går enkelt att integrera med befintliga VMS- eller kundspecifikasystem. Vi skapar även lösningar ihop med partners där vi exempelvis integrerar robotplock och automatiserade flöden längs hela lagerkedjan, säger Nicklas Lövqvist. 

Om Kardex

Vi har funnits sedan 1880 och är idag en av världens ledande tillverkare av lagerautomater och skräddarsydda lagerlösningar. Vi har 1 650 anställda i 30 länder, i Sverige 30 anställda och kontor i Göteborg. 

Läs mer om Kardex och våra lösningar

Se våra 3D demonstrationer i vår virtuella utställningslokal 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Kardex och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?